Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan. Samtidigt så anser eleverna att den egna skolan är bra och att vännerna har en betydande roll för trivsel på skolan.   Inför skolbytet, som sker vid sjunde klass till kommunala skolor, finns det en oro hos eleverna om att inte passa in. Oron grundar sig främst i att eleverna känner en osäkerhet inför framtiden eftersom den är oviss och att eleverna kommer ifrån sina vänner. Samtidigt anser eleverna det som positivt att byta skola. Eleverna har överlag inte reflekterat över att deras skola är annorlunda jämfört med andra och att deras utbildning är den samma. Att kommunala skolor inte är religiösa ses inte som ett problem av majoriteten av eleverna i intervjuerna.

Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats. För att skildra en skolkultur, där lärandets olika predikament kan synliggöras, genomfördes observationer i samma klass. Lärarens erkännande yttrade sig genom dennes förmåga att kunna se saker ur ett elevperspektiv, förmåga att visa empati och förtroende, vara lyhörd och visa intresse samt ge eleverna till viss del återkoppling. Genom lärarens erkännande kan en positiv klassrumskultur skapas och därmed ökar även möjligheterna för eleverna att lära sig mer. Dock visade resultatet att ett erkännande endast kan ske då mottagaren, i detta fall eleven, kan tolka det kognitiva innehållet som ett erkännande, det vill säga att eleven har specifika tankemönster/scheman för att kunna tolka lärarens erkännande. Denna tolkning gjordes inte av samtliga elever. Det framkommer också att eleverna ställer krav på läraren, där bl.a. lektionsinnehållet ska vara underhållande för att eleverna ska vilja lära sig. Det bekräftar att eleverna likväl måste acceptera det innehållsmässiga i undervisningen för att lärande ska ske. Det innebär att erkännande från elever har lika stor betydelse för hanteringen av lärandets predikament. Slutligen visade resultatet att elevernas inställning till skolan främst beror på erkännande från andra elever. Däremot har erkännande från lärare betydelse för elevernas koncentration gällande skolarbeten i undervisningen.

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare.</p><p>Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet.</p><p>Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås.</p> / <p>The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers.</p><p>As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers.</p><p>This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.</p>

Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare. Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet. Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås. / The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers. As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers. This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns på Skolan påverkar stödundervisningens utformning. Studien är en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som använts är observationer, intervjuer med en speciallärare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder på att skolkulturen på den undersökta Skolan har inverkan på administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte är tillräcklig.

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder – och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan?Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext. Den använda metoden är en enkätundersökning, som är en del av ett patenterat mätinstrument FLIS för att kartlägga lednings- och kommunikationsstilar hos chefer. Ledarskapsperspektivet kommer därför i synnerhet att gälla de sex ledarstilar och tre kommunikationsstilar som mätinstrumentet är avsett att kartlägga. Enkäten har distribuerats till 5 skolor, där sammanlagt 5 rektorer och 78 lärare har svarat på enkäten. En databearbetning av svaren resulterade i medelvärdesbeskrivningar för respektive respondentgrupp avseende tillämpat ledarbeteende och betydelsen av ledarbeteendet hos rektorerna. Studien är att betrakta som deskriptiv och idégenererande. Resultatet visar att trots de nya krav på rektor som kommunaliseringen fört med sig, verkar det nya sättet att se på skolledarskap ha svårt att etablera sig i den traditionella skolmiljön. Både lärare och rektorer i undersökningen strävar efter att i första hand skapa och upprätthålla en verksamhet som vilar på bra sammanhållning och en stödjande funktion från rektorernas sida, det "serviceinriktade ledarskapet" och "den lagspelande coachen" framstår som den viktigaste ledarstilen."Den mänsklige förvaltaren" anser både lärare och rektorer vara den mest tillämpade ledarstilen, vilket också möjliggör för lärarna att själva ta de pedagogiska initiativen medan rektorn intar en förvaltarroll för administration och interpersonella frågor."Den drivande entreprenören", en ledarstil med förändringsambitioner, anses av både lärare och rektorer i undersökningen vara mindre viktig och mindre förekommande i skolan, rektorerna är mer relationsinriktade – personalen ska trivas. Den mer utmanande kommunikationsstilen i form av "den externe nätverkaren" som bryter mot gamla mönster och traditioner, tillämpas inte av rektorerna i någon större omfattning. Eftersom kongruensen mellan de båda respondentgruppernas svar är så stor både när det gäller ledarstilar och kommunikationsstilar, kan man påstå att det existerar någon form av "harmonikultur". Det nya ledarskapet som skall bryta etablerade mönster i skolans värld, enligt regeringens beslut om den målorienterade skolorganisationen, möts av skolans traditionella kultur som i många fall också bestämmer ramarna för innehållet i rektorsuppdraget.

Sammanfattning Syftet med studien är undersöka hur skolpersonal på en utvald skola, implementerar Friendsprogrammet och tillämpar arbetssättet i praktiken. Studien syftar även till att undersöka eventuella likheter och olikheter kring skolans sätt att implementera programmet jämfört med hur Friendsprogrammet är tänkt att implementeras. Vidare syftar studien till att undersöka om skolpersonal upplever att eventuella hinder, personella eller organisatoriska, påverkar implementeringen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Empiri har inhämtats från en gruppintervju med tre lärare, Friendsorganisationen, Skolverket och kommunens hemsida. För att analysera materialet användes en programteoretisk analys, för att i sin tur kunna identifiera skillnader och likheter mellan Friendsprogrammets och skolans insatser samt arbetssätt. Resultatet visade att skolan inte hade implementerat alla delar av Friendsprogrammet, vilka kan bero på bristande organisatoriska och kontextuella förutsättningar, lärarnas olika arbetssätt, svårigheter att upprätthålla en hela-skola-ansats och en positiv inställning till programmet. Dessa slutsatser kan leda till en utveckling inom Friendsprogrammet och ge den utvalda skolan tydligare riktlinjer i deras arbete mot mobbning, som i sin tur kan stärka antimobbningsarbetet.

<p>This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.</p><p>The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units.</p><p>The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration.</p><p>The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.</p>

<p>Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.</p><p>Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre.</p> / <p>The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school.</p><p>The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.</p>

This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report. The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units. The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration. The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.