Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ”att sätta barnet i centrum” gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten. I mötet mellan förskola, fritidshem och grundskola ändrades kraven på rektors formella yrkesbakgrund, vilket ledde till kulturkrockar. Då framkommer vikten av att kunna känna av en skolkultur, hos en ny rektor, innan skolutvecklingen fortskrider, där inspiration, lyssnande och stödjande och hitta nya mötesplatser är några av rektors uppgifter. De kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har ett omtalat ledarskap idag, som kännetecknas av närvaro och god konflikthantering. Respondenterna har en inneboende jagstyrka, ett engagemang och nyfikenhet gällande skolan och sporras av utmaningar och speciella uppdrag vilket visar på en kreativ personlighet. Framtidens rektor kommer att kännetecknas av många av de förändringsegenskaper som de kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har idag, som i sin tur har fortsatt att utveckla sina ledaregenskaper för verksamhetens bästa.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur. / In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

This Master essay has examined boys´own view of success factors for learning. The attended school is organized with pupils from 6-16 years old. It is a school in West Sweden, which has good results among boys leaving school, the difference from the country´s results are significant. The purpose of the study has been to find out from an organizational and pedagogical perspective which success factors therer are for boys´ learning. The study has a qualitative approach and semi structured interviews were conducted in groups of two or three pupils (boys) in grade nine. The method for the interviews is called Perception Map (Sherp, 2018) and has been completed like a dialogue in the group. What emerged out of the interviews are analyzed by using three research questions: Which are boys´own view of success factors at the current school? How do the boys connect the success to the school´s profile? To what extent are the boys´view of success factors characterized by quality education? In the results of the study it can be concluded that the two perspectives are interdependent and that the basic conditions are a factor of great importance. The small school and the small classes provide the conditions for the teachers to have time to meet each of the students and get to know them and everyone´s needs. These meetings are the basis of a good relationship that can be created between students and teachers, and the good relationship creates security and a calm environment. To sum up, this together provides the conditions for teaching and learning. What then happens in the classroom is dependent on the teacher´s competence and ambition to motivate, interest and catch the students´ attention. It also means that the school´s culture is characteristic of the values that prevail in the boy´s group and the prerequisite for whether a study culture is created instead of an anti-study or anti-effort culture. / Sammanfattning Denna magisteruppsats har undersökt pojkars egen syn på vad som är framgångsfaktorer för lärande. Undersökningen är gjord i en F-9-skola i västra Sverige bland pojkarna i åk nio utifrån att skolan har signifikant högre genomsnittlig meritpoäng än rikssnittet för samma grupp. Syftet med studien har varit att utifrån ett organisatorisk och pedagogiskt perspektiv få fram vilka framgångsfaktorerna är för pojkars lärande. Studien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har gjorts i grupp om två till tre elever. Intervjumetoden har varit föreställningskarta enligt Scherp (2018) och eftersom den gjorts i grupp har den karaktäriserats som ett lärande samtal. Nyckelord och utsagor har sedan analyserats utifrån de tre frågeställningarna, varav den sista även analyserats utifrån Håkansson & Sundbergs (2018) sju riktningsgivare för en kvalitativt god undervisning:  Vilken är pojkarnas syn på skolans framgångsfaktorer? På vilket sätt kopplar pojkarna framgången till skolans profil? I vilken utsträckning kännetecknas pojkarnas syn på framgångsfaktorer av kvalitetsmässigt god undervisning? I studiens resultat kan man dra slutsatsen att de båda perspektiven är beroende av varandra och att de grundläggande betingelserna är en faktor med stor vikt. En modell utifrån pojkarnas utsagor visar att skolkulturen eller skolans kontext blir en bärande faktor för övriga faktorer. Den lilla skolan och de små klasserna ger förutsättningar för lärarna att få tid till att möta eleverna och lära känna dem och deras behov var och en. Dessa möten är grunden till att en god relation kan skapas mellan elever och lärare och den goda relationen skapar trygghet och studiero. Detta sammanlagt ger förutsättningar för undervisning och lärande. Det som sedan händer i klassrummet är beroende av lärarens skicklighet och ambition att motivera, intressera och fånga eleverna. Det innebär också att skolans kultur är bärare av de värderingar som råder i pojkgruppen och förutsättningen för om en pluggkultur skapas istället för en antiplugg- eller antiansträngningskultur.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs. Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ”alignment” (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet. Litteraturdelen behandlar skolans komplexa natur, från lärare och rektorers perspektiv. Syftet med detta innehåll är att motivera temat ”lärares prioriteringar”, att det helt enkelt inte är så lätt att prioritera.   Undersökningen har kvantitativ karaktär. 56 lärare från sju skolor och 20 rektorer deltog. De flesta resultat har signifikansprövats med Chi2-test. Denna studie kom fram till att det är stor skillnad mellan hur lärare värderar sina arbetsuppgifter jämfört med hur rektorer vill att lärare ska värdera. Studien visar att det är stor skillnad mellan hur lärare på kommunala skolor prioriterar jämfört med lärarna på friskolor. Resultaten visar att det beroende av vilken skola/arbetslag som en lärare jobbar på i större utsträckning än lärarens ämnesgrupp och åldersgrupp påverkar lärarnas prioriteringar. Det innebär att skolans kultur, organisation eller styrning i större utsträckning påverkar hur en lärare prioriterar bland arbetsuppgifter jämfört med ämnestillhörighet och ålder. Studien visar att lärarna på skolorna prioriterar relativt olika. Detta resultat kan sättas i ett sammanhang om svensk skola och dess likvärdighet.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka om det finns något samband mellan lärares upplevda självtillit, skattad skolkultur i ämneslaget och graden av kollegialt lärande i ämneslag. 23 matematiklärare på fyra olika gymnasieskolor i Västsverige har besvarat enkäten som mäter respondenternas upplevelse av skolkultur i ämneslag, upplevd självtillit i professionen och graden av kollegialt lärande i ämneslaget. Metoden för uppsatsen är en enkätundersökning med relativistisk ansats då graden av samband mellan skolkultur i ämneslag, självtillit och kollegialt lärande undersöks. Resultatet på enkäten grundar sig i lärarnas upplevda erfarenheter av skolkultur i sina ämneslag, kollegialt lärande och självtillit. Efter analys av resultat från multivariat linjär regressionsanalys och korrelationstest är resultatet att det finns ett samband mellan lärares självtillit i skolsituationer och vilken skolkultur som råder i ämneslaget. Det finns också ett samband mellan skolkultur, självtillit och graden av användandet av kollegialt lärande. Undersökningen påvisar inte orsaksambandet mellan skolkultur, grad av självtillit och graden av kollegialt lärande. Detta är ett utvecklingsområde för vidare undersökningar. Studien kan vara en grund för skolledare vid planering för utvecklingsarbete och kollegialt lärande då skolkulturen påverkar i vilken grad det kollegiala lärandet kan utvecklas samtidigt som skolkulturen har en påverkan på lärares självtillit i professionen. Nyckelord: Skolkultur, självtillit, self efficacy, kollegialt lärande / Abstract This study aims to investigate a possible correlation between  teachers experienced self efficacy, estimated school culture within their subject and the extent of professional learning within their subject.  23 mathematics teachers at four different upper secondary schools (/high schools) in the west of Sweden have answered a questionnaire which measures the respondents’ experiences of school culture within their subject, the experienced self efficacy within their profession and the degree of professional learning/peer learning within their subject.  The method used for this essay is a survey with a relativistic approach as to investigate the connection between school culture within the subject, self efficacy and professional learning. The result of the questionnaire is based on the teachers’ own experiences of school culture within their subject, professional learning and self efficacy. An analysis of the result from a multivariate linear regression analysis and correlation test shows that there is a connection between teachers’ self efficacy in school situations and the school culture within the subject. Also, there is a connection between school culture, self efficacy and the extent of professional learning. The survey does not prove the causation between school culture, degree of self efficacy and the extent of professional learning. This is a possible field for further studies.   This study could serve as a basis for school leaders when planning for improvements and peer learning as school culture affects to what extent professional learning can be developed amongst teachers, and, as it affects teachers’ self efficacy within their profession.     Key Words: School culture, self efficacy,professional learning

Trust amongst key stakeholders in schools is a vital aspect for a healthy school culture and climate. This study aims to investigate faculty trust perceptions within an international school context in West Africa. Grounded within a theoretical framework of “Schools as Open-Social Systems”, faculty trust perceptions in colleagues, principals and parents & children were investigated via a quantitative analysis process. Whilst overall results reflect positive faculty trust perceptions in colleagues, principals and clients (parents and children) at the various schools in question, there exists a significant difference for faculty trust in clients and faculty trust in principals across secondary and elementary schools. Results therefore point to a difference in culture and climate that exists across secondary and elementary sections of these schools. An implication of this study would be for school leaders to make tangible efforts towards harmonising the overall culture and climate of these various school sections in order to work towards a common mission and vision. / Tillit bland olika aktörer i skolan är viktig för ett positiv skolkultur och klimat. Denna studie syftar till att undersöka lärarnas tillitsuppfattning i ett internationellt sammanhang i Väst Afrika. Teoretiska utgångspunkter för studien utgår från skolorna som öppna sociala system och kvantitativ analys används för att undersöka lärarnas tillitsuppfattning hos rektorer, kollegor samt föräldrar och barn. Trots att resultaten visar ett positiv tillitsuppfattning hos kollegor, finns det skillnader i lärarnas förtroende i rektorer samt lärarnas förtroende i föräldrar och barn i olika skolnivåer det vill säga mellan grundskolorna och gymnasieskolor. Det påpekar dels skillnader i skolkultur och klimat som existerar mellan grundskolorna och gymnasieskolorna i denna studie. Studien påvisar att skolledare borde agera för att bibehålla ett gemensamt skolklimat och kultur inom alla avdelningar. På så sätt stärks skolans vision och uppdrag.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur pedagoger tänker kring och arbetar med genus på fritidshemmet. Frågeställningarna behandlar även hur genusordningen på skolan och skolkulturen påverkar verksamheten ur ett genusperspektiv. Som empirisk grund för arbetet har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på fritidshemmet på två mångkulturella skolor i Stockholm samt på en svensk skola i ett spansktalande land. Med hjälp av genusteoretiska perspektiv visar resultatet av studien att pedagoger på fritidshemmet tänker och arbetar olika med genus i verksamheten. Vi har sett exempel på att pedagoger bidrar till upprätthållandet av stereotypa könsdefinitioner genom att till exempel tala om flickor och pojkar som två olika enhetliga grupper. I resultatet har vi även sett hur pedagoger kan möjliggöra elevers identitetsskapande genom att inte göra skillnad på elever grundat på föreställningar om kön. Det har också framgått att det råder olika kulturer på varje skola och gemensamt för alla tre skolor i undersökningen är att skolkulturen påverkar hur pedagoger tänker kring och arbetar med genus i verksamheten. / The purpose of this study is to illustrate how educators relate to gender in after-school programs and how school culture affects educators and students. Our questions also deal with gender order in school and how cultural factors affect the gender perspective in after-school programs. As empirical basis for our study we did four qualitative interviews with educators at two multicultural schools in Stockholm and one Swedish school in a Spanish-speaking country. The results of the study show that the educators at the after-school programs relate different to the students in school from a gender perspective. We have seen examples of educators maintaining stereotyped gender definitions by talking about girls and boys as two different uniform groups. The results also show how educators can create possibilities for students to find different identities by not making any differences between the students based on gender. It has also emerged that there are different cultures at each school and common to all three schools in the survey is that the school culture affects how educators think about and work with gender.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet. Resultatet visar på att studie- och yrkesväglednings verksamheten anses som viktig av skolans elever och personal. Den visar emellertid också på att samsynen av verksamheten är dålig mellan de olika grupperna, där lärarna står längst bort från styrdokumentens intentioner. Resultaten visar dessutom att delar av skolans omvärldsorientering, angående kultur och föreningsliv, inte riktigt uppfattas som studie- och yrkesvägledande aktiviteter. / Study and vocational guidancehas in recent years been subject to political debate. Many experts, researchers and politicians have expressed criticism about the guidance, mainly because studies have shown that the engagement of the area has been inadequate at schools. Investigations have been made, projects have been undertaken and recommendations were released, all to increase the compliance rate, according to the area's governing documents. The purpose if this study is to examine the problem from the school´s own perspective, by documenting the voices from those inside the school. Students, teachers and guidance counselors have through questionnaires been able to express their own personal view of experiences, perceptions and preferences regarding counseling activities at school. The result shows that guidance and counseling activities are deemed as important by the school's students and staff. The result also, however, shows that the convergence of educational and vocational guidance is poor between the different groups at school, whereteachers are furthest away from the policy documents intentions. Furthermore they also show that parts of the school's social orientation, regarding culture and clubs, are not really perceived as educational and vocational guidance activities.