No description available.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet. För att belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete samt deras möjlighet att arbeta kreativt har jag valt att berika föreliggande arbete med en teori om skolkultur. Studie- och yrkesvägledning bör bedrivas som processvägledning och inte som brytpunktsvägledning och av den anledningen kommer även detta att beskrivas och motiveras. I resultatdelen redovisas min kvalitativa undersökning. Fokus ligger på studie- och yrkesvägledare på grundskolan eftersom de är min undersökningsgrupp. De två teman som behandlas i intervjuerna är kulturen på skolorna samt kreativitet. Resultatet från undersökningen visar att kulturen på skolan påverkar studie- och yrkesvägledarnas arbete. De anser sig vara uppskattade av övrig personal, men trots det så är SYO-verksamheten något som i stort sätt helt sköts av studie- och yrkesvägledaren. Inte ens på skolor med en kultur där alla skulle kunna vara engagerade i SYO-verksamheten är det annorlunda. Jag har funnit att på samtliga skolor bedrivs brytpunktsvägledning även om en av de jag intervjuat har en annan åsikt. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning använder kreativa verktyg, men inte i någon stor utsträckning. De har bland annat gruppvägledning i mindre grupper, men inte för alla elever. Eleverna är ute på prao vilken är både traditionell och specialdesignad. Dessutom besöker vissa av studie- och yrkesvägledarna gymnasieskolor eller specifika program med eleverna. Studie- och yrkesvägledarna visualiserar ganska mycket med papper och penna och de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv bland annat genom att göra studiebesök, titta på gymnasiefilm, diskutera genus och andra relevanta ämnen.I analysen och diskussionen relateras resultaten från min undersökning i förhållande till vägledning, kreativa verktyg samt de teorier som presenterats. Slutligen beskrivs kortfattat vad jag anser skulle vara intressant att framöver forska om i förhållande till detta examensarbete.

Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, den skolkultur som råder på en skola påverkar lärarnas möjligheter att verkställa de mål och riktlinjer som läroplanen föreskriver. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Tre lärare som är yrkesverksamma på samma skola har intervjuats. Utöver intervjuerna ligger tidigare forskning som berör ämnet till grund för undersökningen. Resultatet visar att faktorer såsom skolans struktur och ideologi, t.ex. en tydlig uppdelning mellan kärnämneslärare och yrkeslärare och bristande samarbete mellan lärare och skolledning, begränsar lärarnas möjligheter att verkställa styrdokumenten. En viktig slutsats är att det inte enbart är den enskilde lärarens arbetsmetoder och förhållningssätt, utan även den enskilda skolans unika kultur, som avgör i vilken utsträckning det är möjligt att verkställa styrdokumenten.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv.Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev. Barnen upplever verksamheten som ett mellanland där de tränas inför den riktiga skolan. Vissa symboler som läromedel, miljö och pedagogernas beteende lyfts fram som viktiga av barnen i elevskapandeprocessen.

Syftet med undersökningen är att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lärares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara så. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lärare har om ämnet samt vad dessa har med sig från sin yrkesutbildning. Tillvägagångssättet har varit enkäter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som påverkar lärarnas syn på grupprocesser. Det vi sett är att två kulturer påverkar lärarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att läraren i sin roll behöver kunskaper inom ämnet, men att de fått dessa utanför och före lärarutbildningen och inte genom den. Detta tyder på att om den inofficiella kulturen i skolan ska påverkas behöver lärarstudenterna ges en adekvat utbildning. Denna kan gå i linje med den officiella kulturen. / The purpose of our survey is to look back in time to see if there are a difference among teachers´ knowledge and experience about the group processes. This we do by an investigation of experience and knowledge teachers have about the subject as well as what their former education has given them. The procedure has been questionnaires, interviews and literature studies to see what affects teachers´ views on group processes. What we have seen is that two cultures affect teachers´ roles. One is an official (progressivism); the other is unofficial with aim on the doctrine of raising children. Interviews clearly show that a teacher in his or her role needs knowledge about the subject, but receives them outside and before their school of teachers´ education. This points towars that if the unofficial culture in school needs to be affected then the students in school of teachers´ education has to have an adequate education. This should go in the line of the official culture.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier. Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.

”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skollagen 15 kap. 2§) En avklarad gymnasieutbildning är kopplad till folkhälsa. Psykisk ohälsa och arbets­löshet är risker på lång sikt för elever som inte avslutar gymnasieutbildning (Skolverket, 2021). Låg utbildningsnivå, vilket studieavbrott under gymnasiets första år kan ge upphov till, ökar risken för att som vuxen drabbas av nedsatt hälsa. Det förekommer ökad sjuklighet i gruppen med låga betyg från grundskolan. Hög frånvaro under grundskoletiden har starkt samband med låga betygsresultat i åk 9. Folkhälsomyndigheten (2018) anger tydliga kopp­lingar mellan hög frånvaro i gymnasiet eller att inte nå målen i ett eller flera ämnen och studie­avbrott. Studien är baserad på nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare beskrivs det i studien sambandet mellan god hälsa och att ha ett arbete. Det är svårare för lågutbildade att få arbete sedan 90-talet och detta beror på att arbetsmark­naden oftast har krav om minst gymnasieutbildning, även om det formellt inte krävs en sådan. Sammanfattningsvis finns det goda skäl att verka för att människor fullföljer gym­nasieutbild­ningen då detta är relaterat till en god hälsa. I en rapport år 2012 från SKL (numera SKR), Motverka studieavbrott (SKL, 2012), som gjordes på Skolverkets uppdrag, finns belägg för att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns kommuner där andelen som fullföljer gymnasiet är 43 % och kommuner där andelen är 88 %. År 2013 kom man ut med en guide för att kommunerna systematiskt skulle arbeta med skolnär­varofrämjande insatser (SKL, 2013). Den 19 november 2015 utfärdade utbildningsdepartementet ett kommittédirektiv (2015:119) som resulterade i en offentlig statlig utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Uppdraget innebar att utredaren skulle kartlägga från­varo som varit återkommande och långvarig i grundskolan. Förslag presenterades på hur närvaro­främjande arbete och åtgärder kan genomföras. I rapporten analyserades riskfak­torer för skol­frånvaro och en uppdelning i tre kategorier gjordes. Dessa faktorer är: skol­relaterade, indivi­duella respektive sociala. Skolinspektionen redogjorde i en rapport 2018 att 18 000 elever i Sverige 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och i utredningen betonade man vikten av rektorernas tidiga agerande och att relationsskapande var väsentligt (Skol­inspektionen, 2018). I flera kommuner har man satsat på att förebygga skolfrånvaro, t.ex. ”Uppdrag psykisk hälsa” (Stockholms län, 2020). I en artikel av Nehez och Schön (2021) presenteras en fallstudie från Malmö om hur grundskolans arbete genom kompletterande kompetenser arbetar i sitt uppdrag att främja närvaron. Skolverket har en rad förslag till rektorer om arbetet med att främja när­varon, där det väsentliga är att sprida kunskaper om orsaker till frånvaro (Skolverket, 2022). Inom området närvarofrämjande arbete finns det flera angreppsätt att undersöka. Min studie är begränsad och avgränsad och jag har valt att ställa frågor till främst skolledare. Fokus ligger på frågor som belyser hur det närvarofrämjande arbetet är organiserat på gym­nasieskolor. Metoderna jag använder är dels intervjuer, dels enkätfrågor. Skolkultur är ett begrepp som används för att beskriva en skolas anda och klimat. Det hand­lar om normer på skolan, om sammanhållning, om kommunikation, om beslutfattande och även om den påverkan som uppstår hos människorna i organisationen (Persson, 2008).

The purpose of this study is to investigate how primary school teachers and cultural coordinators in Kalmar County implement the regionally implemented school culture strategy Relevant through collaboration with various cultural institutions. Three teachers and two municipal cultural coordinators participate in the study. The study is based on a qualitative research method with thematic analysis where the research question is answered through Frame factors theoretical perspectives. The research implies that different Frame factors affect in different ways how the collaboration around the realization of the school culture strategy Relevant is carried out. Above all, it is the administrative framework that governs how the teachers and cultural coordinators work with the regional strategy.

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.