Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur. Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog. Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre. / The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school. The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.   The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school. Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.

No description available.

Denna undersökning berör engelskundervisningen i årskurs 5. Syftet är att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet är också att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sätt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stämmer överens med pedagogernas. Vi har avgränsat oss till att studera två pedagogers engelskundervisning och deras två klasser. Våra frågeställningar är: Hur arbetar två pedagoger med engelskundervisningen i årskurs 5 på en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om språkinlärning, språkundervisning, språkfärdigheter och skolkultur. Vi har observerat åtta engelsklektioner, intervjuat två pedagoger samt gjort en enkätundersökning med 42 elever i pedagogernas två klasser. Empirin analyserades och sammanställdes. Slutsatsen utifrån vårt syfte och våra frågeställningar är att pedagogerna arbetar med olika språkfärdigheter i sin undervisning men väljer att fokusera mer eller mindre på de olika färdigheterna. Eleverna är väldigt nöjda med sin engelskundervisning trots att det finns begränsningar i variationen. Dessutom formar och styr skolkulturen engelskundervisningen så att den blir svår att förändra.

No description available.

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig. Trettiofyra lärare fördelade på två högstadieskolor deltogi enkätstudien. Skolorna delar skolledare och har en identisk organisation med avseende påtid för formellt samarbete.Resultatet visar att det finns ett mycket starkt samband mellan det schemalagda och detspontana samarbetet lärare emellan. Det som behandlas på schemalagd konferenstid(ämneskonferenser och andra möten med styrt innehåll) är också det som det spontana samarbetet kretsar kring. / How successful a school is depends on many factors. Some of these factors schools cannotaffect, for example, parents’ backgrounds. What the schools can affect however is how wellteachers teach, which has proven to be the single biggest difference between schools andschool systems of varying quality.In order to develop teachers' professional skills, teamwork is essential. This study aims toinvestigate the extent to which high school teachers collaborate on teaching, assessmentand how students learn. Thirty‐four teachers at two secondary schools filled in thequestionnaire. The schools share principals and have an identical organization regardingtime for formal collaboration.The results show that there is a very strong correlation between within scheduled andspontaneous teacher cooperation. What is being discussed at scheduled meetings (such assubject specific conferences and other meetings with given content) is also being discussedwhen teachers collaborate spontaneously.

The purpose of the study is to investigate what organizational cultural differences exist between high and low-performing elementary schools within a community. The study also aims in making differences visible between the schools' working methods around pupils with special needs. The outcome of this study may provide a better understanding of how different educational establishment, professions and schools work in ways that affect pupils' possibilities. The study has been conducted as a quantitative survey with teaching staff from five elementary schools from one community in Värmland. The survey aimed at examining the school's cultural working conditions in relation to teachers' views on support efforts and the work with students with special needs. The study then made a comparison between high and low-performing schools with these aspects. The result of the study shows that statistically there are significant differences in how high and low-performing schools establish and their working methods with action programs. The study could also show differences in which factors teachers experience have the greatest impact when pupils fail to reach the knowledge requirements. However, there was no statistically valid difference regarding the cultural aspects of the schools. The study can only demonstrate trends in cultural differences between low and high-performing schools

Abstract Lindvall Elin (2022). Förändra men förbli – En studie i ett förändringsarbetes implicita och explicita effekter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.  Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetat med implementeringen av “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" samt se vilka effekter som upplevs av processen hittills. Frågeställningarna kretsar kring hur förändringsarbetet med verktyget implementerades, inom vilka områden har de största förändringarna ägt rum, vilka yrkesroller har varit delaktiga i processen samt hur relaterar själva verktyget till att göra verksamheten mer inkluderande? Arbetet bygger på enskilda fokusintervjuer av kvalitativ karaktär för att kunna möjliggöra ett djup och en bredd i studien. Intervjuerna är telefonintervjuer vilket underlättat en del men tyvärr även försvårat en del eftersom alla inte är bekväma med att intervjuas via telefon. Perioden för intervjuerna ägde rum under den första omgången av Covid-pandemin vilket försvårade eller snarare förhindrade ett fysiskt möte. Studien kan närmast betraktas som ett stickprov och dess bidrag till forskningsvärlden är en ansats till något som definitivt kan göras större och med ytterligare fördjupning. Resultatet i studien vittnar en del om hur en implementering ser ut och hur dessa samt förändringar upplevs av en organisation och detta i relation till det teoretiska ramverket. Vad som speglas i studien är flera aspekter men en slutsats är att förändringar i den fysiska lärmiljön lätt gör att tron på förändringen är betydligt djupare än vad den egentligen är. Viktiga yrkesroller i detta arbete är flera men framför allt specialpedagogens. Yrkesrollen fungerar som ett nav i den operativa men även den strategiska organisationen. Det förväntade kunskapsbidraget blir således ett instick i forskningsfältet som beskriver förändringsarbete, organisationsutveckling och yrkesprofessionen specialpedagoger.