<p>I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.</p>

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr &amp; Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier. Studiens syfte är att jämföra hur chefer inom två organisationer upplever att projektet Bärkraft inverkat på deras verksamheter och vidare om denna utveckling har mynnat ut i samverkansprocesser mellan de deltagande organisationerna i projektet. Vi ämnar också undersöka medarbetarnas upplevelser av hur cheferna har påverkat utvecklingen i verksamheten och om de upplever att en samverkansprocess har etablerats mellan de deltagande organisationerna.Studiens metod har en kvalitativ ansats där nio intervjuer har genomförts med fyra chefer och fem medarbetare i två organisationer. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades enligt marginalmetoden för att tolka och förstå respondenternas utsagor. I resultat av chefernas intervjuer kan vi utläsa att skillnader i utveckling och samverkan berott på olika förutsättningar verksamheterna har haft och det har påverkat deras arbetssätt. Det finns i medarbetarnas upplevelser skiljda meningar om i vilken utsträckning utveckling och samverkan skett, dock framhålls det som att det i viss mån lett till utveckling samt samverkan. I diskussionen har vi kommit fram till att det har funnits olika utgångspunkter och förutsättningar för verksamheterna arbete med det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare anses detta haft en väsentlig betydelse för att olika arbetsmetoder utvecklas för att inom verksamheten kunna arbeta med utveckling och samverkan. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

Specialpedagogens yrkesroll och uppdrag kan upplevas otydligt i de styrdokument som staten författar. Det är någonting som påverkar den specialpedagogiska professionen men även synen på yrkesrollen och uppdraget från andra aktörer inom skolan. Specialpedagogen grunduppdrag är det samma oavsett vilken huvudman som ansvarar för skolan. Friskolans vara eller icke vara debatteras i media, vilket lyfter frågan, hur ser specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag ut inom friskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag inom friskolans sfär. Studien har två frågeställningar som berör specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma inom olika friskolor. Frirumsteorin användes för att synliggöra de yttre och inre gränserna som sätter ramarna för specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag, samt se hur och vilket handlingsutrymme de får däremellan. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag och handlingsutrymmet ser olika ut på de aktuella friskolorna i studien. Det visar sig i att tjänstens utformande påverkar specialpedagogens handlingsutrymme. Det vill säga hur stor del av tjänsten som är riktad mot det specialpedagogiska uppdraget. Resultatet visar på att handlingsutrymmet blir större för specialpedagogen på friskolan om rektor och organisationen också förstår gränserna för yrkesrollen och uppdraget, samt att tid ges till uppdraget. När alla aktörer, specialpedagog, lärare och rektor har en samsyn resulterar det i en position för specialpedagogen inom friskolan som är mer övergripande. Specialpedagogen skapar då ett handlingsutrymme och möjlighet att på organisation-, grupp- och individnivå bedriva ett utvecklingsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>