<p>I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.</p>

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr &amp; Miljö. Resultatet visade på vikten av att ha alla med sig i ett utvecklingsprojekt. I frirumsmodellen är utgångspunkten att synliggöra skolans inre och yttre gränser. Ett utvecklingsarbete ska sträcka sig över en längre tidsperiod och alltid utgå från skolans egna förutsättningar och behov. I diskussionen framgår hur fallskolans utvecklingsarbete kunde ha bedrivits utifrån frirumsmodellen.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna. Analysen kopplas till sociologen Pierre Bourdieusteorier om habitus, smak och symboliskt kapital samt bakgrunden och LGR 11. Det har visat sig att genom ett genomtänkt och gediget arbete kring friluftslivsprofilen, har det skapat en situation som inte bara gynnar elevernas intresse och kunskaper men även klassens sammanhållning och hur det i sin tur påverkat övrig undervisning. Genom ett samarbete bland lärarna på skolan har det skapats en möjlighet att genomföra en meningsfull, och till viss del ämnesövergripande, undervisning inom friluftsliv och utevistelse, trots de svårigheter som vanligtvis finns med ekonomi och tid.

No description available.