Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Allt fler skolungdomar drabbas av psykisk ohälsa på grund av orsaker som ett mer individualiserat samhälle, och kravet på att i tidig ålder fatta stora och livsavgörande beslut. Skolan är en stor livsarena för ungdomar, och således en viktig aktör i det dagliga arbetet kring psykisk ohälsa. Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skolledares uppfattning kring det förebyggande arbetet gällande psykisk ohälsa, vid både kommunala och privata gymnasie- och grundskolor, i en medelstor svensk stad. Syftet med studien undersöktes via ett fenomenologiskt inspirerat arbete, där det empiriska materialet representerade intervjuteman som identifierats utifrån informanternas uppfattning av omvärlden. Kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad form genomfördes med ett utgångsläge i intervjufrågor men även stort spelrum för informanten. Analysen av det empiriska materialet visade på en samstämmig syn hos informanterna angående elevhälsans viktiga roll i skolan, det svårdefinierade begreppet psykisk ohälsa, vikten i vad som står i skolans styrdokument, och den i det närmsta obefintliga utbildningen av skolpersonal inom psykisk ohälsa. Studiens diskussion utmynnade i identifierandet av två stora områden kring skolan och psykisk ohälsa. Det första området definierades som starka områden, där skolledarnas nöjdhet kring arbetet med skolans styrdokument och behörig personal i elevhälsoteam diskuterades. Det andra området definierades som förbättringsområden, där brister diskuterades angående dåligt utbildad lärarpersonal inom psykisk ohälsa. Konklusionen visade att de berörda skolorna har kommit långt i utvecklingen kring vissa områden gällande psykisk ohälsa i skolan, men även att de måste uppgradera arbetet i vissa områden. Skolledare och lärare är så pass viktiga aktörer i ungdomarnas liv att detta arbete inte kan förbises.

<p> </p><p>Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik</p><p>Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp</p><p>Kultur, och kommunikation                                          </p><p>                                                                                      </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Jenny Andersson</p><p>& Anneli Renderstedt</p><p> </p><p> <strong>Att prioritera bland måsten och krav</strong></p><p> </p><p>- En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad</p><p>på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.</p><p> </p><p>2009                                                         Antal sidor: 39</p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det <em>relationella</em>- och det <em>kategoriska perspektivet</em> som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv.</p><p>Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever <em>i </em>behov av särskilt stöd och som elever<em> med</em> behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet.</p><p>___________________________________________________________________________</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp Kultur, och kommunikation                                                                                                                                      SAMMANFATTNING Jenny Andersson &amp; Anneli Renderstedt    Att prioritera bland måsten och krav   - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.   2009                                                         Antal sidor: 39   Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv. Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever i behov av särskilt stöd och som elever med behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.       ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet. ___________________________________________________________________________

HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen    Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                       Lärarprogrammet                                       Bildpedagogik och media 41- 60 p   Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningar En kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring.   Författare:                                   Seth Lindholm   Handledare:                   Lars Fager                     Abstract   Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet. Jag kommer i min undersökning fram till att de kommunala skolledarna har en tydligare uttryckt intention kring att vara informativ medan ledarna för friskolornas främsta intention är att överleva ekonomiskt. Friskolornas ledare ser att deras unika kvaliteter blir mer accepterad på marknaden genom att de synliggör sig själva för både konkurrenter och blivande elever genom marknadsföring. Att skolmarknaden öppnades för konkurrens 1994 gjorde att de kommunala skolornas utbildningar kvalitetssäkrades. Arbetet visar även att kommunala skolledare tror att marknadsföringen påverkar verksamheten i mindre utsträckning än vad de privata skolledarna gör.      Nyckelorden för min undersökning är tjänstemarknadsföring, utbildningstjänster och skolledare.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid? Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet. I vår studie fanns dock ingen avsikt att ställa intervjusvaren i förhållande till dessa resultat – istället såg vi urvalet som en möjlighet att få med en stor mängd perspektiv, med skolledare från skolor spridda över hela landet. Tillvägagångssättet innefattade att sammanfatta och jämföra intervjusvaren, samt presentera dem uppdelade efter studiens frågeställningar. Slutligen diskuterar vi resultaten i förhållande till ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat: Skolledarna uttrycker att fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa är viktigt. De beskriver i första hand idrott och hälsa som ett ämne som ska vara roligt och inspirera till ett fysiskt aktivt liv. Som begränsningar för ämnet nämns idrottshallen, elevernas tillgång till utrustning, samt resurser för simundervisningen. Omklädningssituationen och en alltför tävlingsinriktad undervisning lyfts som möjliga orsaker till minskad motivation och deltagande. Identifierade möjligheter för att öka elevernas fysiska aktivitet inom skolveckans tidsram inkluderar att integrera idrott och hälsa samt utomhusvistelse i andra skolämnen, samt att främja fysisk aktivitet på rasterna. En åsikt som framhålls är att skolan ska inspirera eleverna till fysisk aktivitet, samtidigt anser flera av skolledarna att ansvaret främst ligger hos föräldrarna när det gäller vad eleverna gör utanför skoltid. Slutsats: Den positiva inställning till fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa som skolledarna uttrycker, visar sig endast delvis i genomtänkta strategier för elevernas fysiska aktivitet. De ramfaktorer som utifrån studiens resultat framstår som begränsande i skolans arbete för att främja fysisk aktivitet är följande: skolveckans längd (konstitutionell ram) och utrymmet för andra ämnen (konstitutionell/organisatorisk ram), ekonomi (organisatorisk ram), samt lokaler och utrustning (fysisk ram). Med tanke på de positiva effekter på skolresultaten som tidigare forskning visat, kan man ifrågasätta om tidsramen (skolveckans längd i kombination med utrymmet för andra ämnen) kan sägas vara definitiv. Även inom ett begränsat tidsutrymme är det möjligt att främja elevernas fysiska aktivitet, exempel på detta är de identifierade möjligheterna med ämnesintegrering och rastaktiviteter. / Aim The aim was to examine school leaders' views on physical activity and the subject Physical education. The following questions were discussed: What are the school leaders' attitudes towards physical activity?, What is their view on the subject Physical education?, Which possibilities to increase physical activity in school are being identified by the school leaders? and What are the school leaders' views on the role of the school regarding the pupils' physical activity outside school time? Method The study was based on 17 qualitative interviews with school leaders, made by three researchers from The Swedish School of Sport and Health Sciences in 2002. The interviews were originally conducted as a part of the project ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), with the purpose to picture schools who's participating classes were standing out in either a positive or a negative way regarding the pupils physical activity. In our study, however, there was no intention to connect the answers to these results – instead we looked upon the selection as a possibility of getting a wide range of perspectives, including school leaders from schools spread over the country. The procedure included summarizing and comparing the interview responses, and presenting them arranged by the scientific questions. Finally we are discussing the results using ramfaktorteori (frame factor theory) and previous research. Results The school leaders expressed that physical activity and the subject Physical education is important. They mainly described Physical education as a subject which is supposed to be fun and give inspiration to a physically active life. As limitations for the subject, the gymnasium, the pupils' access to equipment, and resources for the swimming education, were mentioned. The dressing room situation and a too competitive instruction were highlighted as factors possibly lowering motivation and participation. Identified possibilities to increase the pupils' physical activity within the time frame of the school week, included integrating Physical education and outdoor activity into other subjects, and supporting physical activity in the breaks. A view that was pointed out is that the school should inspire the pupils to be physically active, at the same time a number of the school leaders considered the responsibility to mainly be with the parents when it comes to what the pupils are doing outside of school time. Conclusions The positive attitude towards physical activity and the subject Physical education expressed by the school leaders, became only partly visible in deliberate strategies for the pupils' physical activity. Based on the results of the study, these were the frame factors that stood out as limiting in the schools' work to support physical activity: the duration of the school week (constitutional frame) and the space for other subjects (constitutional/organizational frame), economy (organizational frame), and facilities and equipment (physical frame). Considering the positive effects on school results, shown by previous research, it can be questioned whether the time frame (the duration of the school week in combination with the space for other subjects) can be seen as definite. Even within a limited time frame it is possible to support the pupils' physical activity, examples of this are the identified possibilities of subject integration and break activity.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

<p>Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.</p><p>Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.</p><p>Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen.</p><p>Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare</p>

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet. Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63. Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen. Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800.  I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen.   Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap.   I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.