Varje övergång är unik och innefattar en mängd olika påverkansfaktorer. Utifrån barnets perspektiv medför övergången förändringar i tillvaron att anpassa sig till. Vi har under vårt yrkesliv observerat en skiftande systematik kring elevers övergångar inom grundskolan vilket har lett till tankar om vad det är som sker, varför det händer och hur specialpedagogen kan påverka processen. Vi har valt att studera en relativt obeforskad övergång, övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Syftet med studien är att bidra med förståelse och kunskap om övergångar i skolan. Genom att intervjua tio olika aktörer på två skolor samt att studera befintliga dokument vill vi fördjupa förståelsen för processer och roller i förhållande till vår blivande roll som specialpedagog. Studien är menad att ge reflektioner kring specialpedagogens samordnande och utvecklande roll vid övergångar. I studien användes en kvalitativ metod där informanternas berättelser och befintliga dokument bildar det empiriska materialet. Utifrån det empiriska materialet har resultatet delats upp tematiskt och analyserats utifrån följande rubriker: processer och roller, ledarskap, främjande och hämmande faktorer. Resultatet visar att framgångsrika övergångar påverkas av en mängd olika faktorer. Komplexiteten i varje enskild övergång som visar sig i tidigare forskning visar sig även i studiens resultat. Förutsättningarna ändrar sig varje år genom att olika människor är med i övergången men även att de organisatoriska ramarna ändras. Det som har visat sig tydligast är skolledarens förmåga och förutsättningar för att leda övergången i samspel med andra aktörer, hur roller och processer påverkas av skolans tradition och syn på övergången, hur väl förankrade dokument och planer är. Resultatet genomsyrar en positiv inställning till samverkan men svårigheter i samordning och möten genom olika organisatoriska hinder att genomföra det. Vi ser även svårigheter i att systematisera utvärderingsverktyg. Vi kan se skillnader i specialpedagogens roll som samordnande och utvecklande och hur mycket den enskilde specialpedagogen påverkar sin roll genom sitt eget initiativtagande. Specialpedagogen kan genom egna initiativ och ett nära samarbete med skolledaren4utveckla, förebyggande och främja övergången. Specialpedagogen måste driva sitt arbete och samtidigt ha förståelse för att skolledaren har hela verksamheten och organisationens ramar att ta hänsyn till.

No description available.

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. MontielOverall has created a theoretical model called Teacher-LibrarianCollaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staffand school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. Montiel-Overall has created a theoretical model called Teacher-Librarian-Collaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staff and school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. Montiel-Overall has created a theoretical model called Teacher-Librarian-Collaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staff and school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

Sammanfattning/AbstractHolmström, Lina. Påhlman, Birgitta (2019). Diket växer igen- en kvalitativ studie kring övergångar mellan skolformer ur skolledares perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med denna studie är att belysa den övergång som barn varje hösttermin är med om när de lämnar förskolan och beger sig in till grundskolan. Att verksamheter skapar tydliga övergångar, är självklart. Men hur sker dessa egentligen? Vad finns det för tankar kring dem? Och vilka vinster finns för barn om övergångarna är väl organiserade? Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att lyfta framgångsfaktorer och hinder som skolledare ser kring att skapa övergång mellan förskola och grundskola, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. •Hur organiseras övergångar mellan skolformerna? •Vilka professioner berörs och vilka roller har dessa vid övergångar? •På vilket sätt påverkas övergången och den samverkan som sker när det avser barn i behov av särskilt stöd?•Vilka framgångsfaktorer och hinder kan finnas vid övergångar?TeoriStudien har haft systemteorin och organisationsteori som grund. Systemteorin utgår ifrån helheten och vikten av att en organisation ska kunna fungera är beroende av de kopplingar som finns i systemet. MetodKvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in empirin (Kvale & Brinkmann 2014). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna fick en frihet när de besvarade frågorna. Vi intervjuade fem chefer inom förskola och grundskola. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Vi använde oss av metodansatsen fenomenologi för att se vad som sker i en organisation vad det gäller samverkan utifrån informanternas upplevelse av detta. Vi har utgått ifrån de fyra etiska huvudkraven som gäller vid forskning enligt Vetenskapsrådet (2002).ResultatStudien visar på en otydlighet inom organisationen när det gäller övergångar mellan de olika skolformerna. Det sker ingen naturlig och välplanerad samverkan vilket gör att var och en gör som den vill när det gäller övergångar. Det finns ingen tydlig struktur och ingen handlingsplan att följa. Kommunen är just nu inne i en omorganisation där förskolan och grundskolan separerats från varandra vilket gjort att samverkan minskat och försvårat skolledarnas arbete. Dock synliggörs det i studien att barn i behov av särskilt stöd ges en mer strategisk planerad övergång. Skolledarna är medvetna om sitt uppdrag och vilket ansvar de har. Elevhälsoteamet (EHT) kopplas endast in vid övergångar då det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger finns inte på plats i förskolan utan ingår i ett övergripande resursteam för kommunen. Förskolläraren har en stor roll och kunskap när det gäller överlämnandet tillsammans med vårdnadshavarna. När det gäller sekretessen i de olika skolformerna så ser informanterna inte någon svårighet utan de påtalar att det är viktigt att vårdnadshavarna finns med i hela processen. I studien framkommer vidare att det är av vikt att all personal har en insikt i varandras verksamheter så att förståelsen ökar och för att det ska kunna bli möjligt krävs det tid och planering.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är för oss otydlig vid övergångar och detta kan bero på att specialpedagogen tillsammans med övriga EHT blir involverade när det är barn i behov av särskilt stöd. I den generella övergången samverkar förskollärare med mottagande grundskola. Den mottagande grundskolans lärare är den samverkande parten från grundskolan.Att specialpedagogen då enbart arbetar mot barn i behov av särskilt stöd kan ställas i kontrast gentemot att målet för specialpedagogen faktiskt är att möta behov hos alla barn och elever. Specialpedagogen och de övriga i EHT stöttar då inte skolformerna kring att skapa det bästa för samtliga barn utan ses som en insats specifikt inriktat mot särskilt stöd. Det främjande arbetet missas ur ett specialpedagogiskt perspektiv och detta kan leda till att hinder som kunnat undanröjas av olika professioner inte upptäcks i tid. NyckelordSamverkan, skolledare, särskilt stöd, övergångar

Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

Formuleringen “specialpedagogisk kompetens” i skollagen (SFS 2010:800) lämnar fältet öppet för tolkningar som inte nödvändigtvis innebär att den som arbetar med specialpedagogiska frågor på en skola har utbildning för det. Arbetet intresserar sig för att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen egentligen uppfattas av skolledarna som är ytterst ansvariga för att tillgodose att den specialpedagogiska kompetensen finns, och att den kommer eleverna till gagn. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur begreppet specialpedagogisk kompetens uppfattades på gymnasieskolor ur skolledarnas perspektiv. Vi är själva praktiserande specialpedagoger och har sett att den specialpedagogiska kompetensen ofta är en kombinerad specialpedagog- och speciallärartjänst, varför skolledarnas uppfattning av dessa två olika yrkesroller också var intressant att få en bild av.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem skolledare. För att få en djupare förståelse för vilka val och problem skolledare ställs inför i sina olika verksamheter tar vi hjälp av Nilholms dilemmaperspektiv och en fenomenologisk ansats. Våra resultat visar på att majoriteten av de vi intervjuat anser att den specialpedagogiska kompetensen är helt individbaserat och inte beroende av utbildning. Resultatet visar vidare på att alla skolledare har helt klart för sig skillnaden mellan en utbildad specialpedagog och speciallärare men tycker att dessa två går att kombinera i en tjänst. Ofta beror detta på ekonomiska orsaker och skolledarna måste göra flera val och därmed ofta baka ihop olika tjänster. De skolledare vi intervjuat upplever inte att det var några problem med att få tillgång till specialpedagogisk kompetens, något vi fick en motsatt bild av från artiklar och media i vårt arbete.

Studien avser att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens arbete, inom detförebyggande elevhälsoarbetet, påverkas av skolledarnas ledarskap. Studien avser också att visa vilka olika typer av ledarskap som finns i de studerade verksamheterna.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor.Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation.För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ”vägledare” och benämner dem för ”hon” då de flesta i denna studie är kvinnor.I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes.I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete. Därefter kommer en presentation av vilken metod jag valt samt hur mitt urval och genomförande gått till.I resultatredovisningen har jag valt att redovisa intervjuerna som berättelser, jag redovisar varje skola för sig följt av en kort sammanfattning.Jag avslutar med en sammanfattande analys och diskussion.Arbetet har genomförts under perioden mars – maj 2005