<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man i det dagliga arbetet i skolan arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning.</p><p>Utifrån mitt syfte med undersökningen formulerade jag följande frågeställningar:</p><p>·        Hur arbetar skolor som följer ett speciellt antimobbningsprogram?</p><p>·        Hur arbetar man inom skolan med att stärka elevernas sociala och emotionella förmågor?</p><p>·        Vilken är pedagogens roll i det förebyggande arbetet?</p><p>·        Involveras elevernas föräldrar i det förebyggande arbetet?</p><p>För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer. Då jag ville få en bredd i resultatet valde jag att intervjua sex pedagoger varav tre mellanstadielärare, två idrottslärare och en förskolelärare. Ytterligare en faktor som gav bredd i resultatet var att de sex pedagogerna arbetar på fem olika skolor.</p><p>Resultatet av undersökningen anser jag stämmer bra överrens med tidigare forskning inom ämnet. Det framkommer även genom respondenternas svar att de är väl medvetna om mobbningsproblematiken samt arbetar aktivt med att förhindra uppkomsten av mobbning i de elevgrupper de möter. I resultatet presenteras en mängd olika tankar och idéer om hur man i det dagliga arbetet i skolan kan förhindra uppkomsten av mobbning.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man i det dagliga arbetet i skolan arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning. Utifrån mitt syfte med undersökningen formulerade jag följande frågeställningar: ·        Hur arbetar skolor som följer ett speciellt antimobbningsprogram? ·        Hur arbetar man inom skolan med att stärka elevernas sociala och emotionella förmågor? ·        Vilken är pedagogens roll i det förebyggande arbetet? ·        Involveras elevernas föräldrar i det förebyggande arbetet? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer. Då jag ville få en bredd i resultatet valde jag att intervjua sex pedagoger varav tre mellanstadielärare, två idrottslärare och en förskolelärare. Ytterligare en faktor som gav bredd i resultatet var att de sex pedagogerna arbetar på fem olika skolor. Resultatet av undersökningen anser jag stämmer bra överrens med tidigare forskning inom ämnet. Det framkommer även genom respondenternas svar att de är väl medvetna om mobbningsproblematiken samt arbetar aktivt med att förhindra uppkomsten av mobbning i de elevgrupper de möter. I resultatet presenteras en mängd olika tankar och idéer om hur man i det dagliga arbetet i skolan kan förhindra uppkomsten av mobbning.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter. Jag har baserat min empiri på kvalitativa intervjuer. Utöver intervjuerna har jag gjort litteraturstudier samt tagit del av organisationens interna och externa material. De tydligaste framgångsfaktorer som kunnat identifieras är tillgången till egen lokal för verksamheten, ett starkt brukarperspektiv och en stark projektledning. Trots goda förutsättningar har organisationen kämpat för att få verksamheten att överleva genom att ständigt bedriva nya projekt. Projekten har för organisationen blivit en överlevnadsstrategi.

Denna undersökning har till syfte att belysa hur lärare i idrott och hälsa ser på sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar även till att uppmärksamma på vilka sätt dessa id-rottslärare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under-söks om det finns några upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrågade idrottslärarna med längre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien används en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frågeställningarna. Semi-strukturerade intervjuer används som ett metodverktyg för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital. Resultatet pekar på att idrottslärarnas upplevelse av ar-betsmiljön och yrket är överlag positivt och att den idrottsliga bakgrunden som samtliga id-rottslärare delar, bidrar till denna uppfattning. Studiens resultat pekar även på att idrottslära-rens yrkeserfarenhet bidrar till att individen bildar en förändrad syn på arbetsmiljön och ar-betssituationen, i jämförelse med hur individen tidigare såg på situationen.

The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students’ values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet.   Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever. Det som elever framhåller som mest betydelsefullt är att ingå i gemenskapen på ett självskrivet sätt. Vi konstaterade att elever som inte ingår i gemenskapen lägger skulden på sig själva och det är något de bär med sig resten av livet. Det är viktigt med en tillgänglig och välfungerande elevhälsa med kompetent personal. Samtidigt visade det sig att det fanns stora skillnader mellan skolors tillgång till elevhälsa. Flera stärkande faktorer lyftes fram som poängterade vikten av att skolan skapar mötesplatser för gemenskap för att öka den sociala delaktigheten. Vuxna ska finnas tillgängliga på ett naturligt sätt under hela skoldagen. Den viktigaste framgångsfaktorn är betydelsen av en god relation med föräldrar och elever.

Broeng, K. (2015). Malnutrition in the elderly care. A qualitative study about how nutrition managers works preventively against malnutrition with patients in the elderly care. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden  The aim of the thesis was to describe how nutrition managers in the elderly care works preventively against malnutrition and also to describe the barriers that the nutrition managers considers to be common in the work with preventing malnutrition. Qualitative method with individual semistructured interviews was used and later on, the material was analyzed by a thematic analysis. Four people in the charge for elderlys nutrition in the elderly care was interviewed. The results found that nutrition managers in the elderly care, among other things, works preventively against malnutrition for the elderly by making estimations if the elderly are at risk of malnutrition. The results also found that meals for the elderly are in some cases planned by recommendations by the Swedish National Board of Health and Welfare and the Swedish National Food Administration (NFA) and also some activities around meals that was planned were based on NFAs recommendations for prevention of malnutrition. Another thing the results found was that a big part of the nutrition managers working with prevention of malnutrition was to teach and motivate the other staff in the elderly care to work preventively against malnutrition, because the nutrition managers perceived that the staff did not have enough motivation and knowledge about the subject.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper.   En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen. Om man avviker passar man inte in, vilket kan leda till att man blir mobbad. Mobbningen börjar oftast som lekar och skämt, vilket urartar till olika former av mobbning.  Mobbning förebyggs bäst om hela skolan som enhet är enig om hur den skall arbeta mot mobbning. Lärare, övrig personal och elever skall vara lika delaktiga i arbetet.