Abstract The purpose with the study is to contribute knowledge of teacher’s thoughts of, and actions in potentially stress filled situations at preschool. The methods I’ve been using are qualitative interviews and unstructured observations of hallway situation at dressing and the transit between lunch and rest.At the interviews with the teachers it showed that none of them feels stressed but there are stress filled situations. The lunch and transit between lunch and rest is a stressful situation, where there is a lot to do, like the dishes, the teachers break and the lie-down. That moment is time-limited. The hallway situation at the time of dressing is also a stressful situation. All the children comes out in the hallway at the same time and the teachers need to help the children get dressed, change diapers on the smaller children and make sure that the older ones use the bathroom before they go outside. At wintertime there is automatically more to do due to the amount of clothes that needs to be put on.The increasing size of children in the groups is not anything the teachers can control, but the premises has to be adapted to be able to receive as many children as the county want them to have. One of the three teachers thinks that the group of children was too big. She wants to spend more qualitative time with each individual child. In that case another teacher will not help but there need to be fewer children for the area of the room. The teachers are not stressed but there are situations that are stressful. Keywords: Teacher, stress, transit situation, group size of children

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet. Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola.

Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".

Inledning Förskoleklassen skapades för att förskolan och skolans arbete skulle bli mer integrerat och för att övergången mellan verksamheterna skulle bli smidigare. För att underlätta övergången mellan förskolan och skolan skapades en ny verksamhet och övergångarna blev då två istället för en. Vår ambition med uppsatsen är att försöka hitta vägar till det som en gång var tanken med förskoleklassen och därmed kanske bidra till utvecklingen av en mer integrerad övergång. Syfte Vi vill utveckla kunskap om övergången mellan förskola och förskoleklass och syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan resonerar kring övergången mellan förskola och förskoleklass, samt den samverkan som sker mellan de två verksamheterna. Metod I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden intervju. Urvalet är fyra verksamma förskollärare som arbetar med femåringarna som ska göra övergången. Resultat I vår studie tycker vi oss se att de förskolor och skolor som samverkar också har kontinuitet vid övergången från förskola till förskoleklass. Denna kontinuitet ger enligt förskollärarna, som vi intervjuat, en trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. De förskollärare, i vår studie, som inte har samverkan med förskoleklassen uttrycker viss oro för att de inte förbereder barnen på "rätt saker" inför övergången till förskoleklassen. Vi ser också att om utrymme ges i budgeten för övergångsarbetet och är prioriterat hos förskolecheferna bidrar detta till att förskollärarna känner sig tryggare i övergångsarbetet.

Syftet med denna studie var att belysa övergången från årskurs nio i grundskolan till det kommunala gymnasiet utifrån specialpedagogiska perspektiv genom att beskriva och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever övergången. Forskningsansatsen för detta arbete var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden skedde i form av halvstrukturerade retrospektiva intervjuer med sju elever, flickor och pojkar, i gymnasiets årkurs ett och två från såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Materialet från intervjuerna analyserades sedan utifrån tre specialpedagogiska perspektiv på lärande; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning om övergångar. Studiens resultat visade att eleverna vid övergången känner oro och stress och att hur de bemöts av såväl lärare som klasskompisar hade betydelse. I denna studie var det tydligt att det är det kompensatoriska perspektivet som är det rådande. Det innebär att eleverna ser sig själva som bärare av problemet och att de kompenseras för sina läs- och skrivsvårigheter i skolan.

The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions. Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions. The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school. Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms. One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort. De resultat vi då fick fram var att lärarna ansåg att det viktigaste för att skapa en smidig övergång var att planera, ha en struktur och fånga elevernas uppmärksamhet för att ha eleverna med sig. De flesta lärarna använde någon form av tecken för att fånga elevernas uppmärksamhet vid övergångarna, de hade god kontroll på eleverna och många hade någon form av struktur. Planering av övergångarna anses vara av stor vikt samtidigt som även flexibiliteten lyfts fram som väsentlig. Kommunikationen som sker till eleverna vid övergångarna är både verbal och icke verbal.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka övergången från förskola till förskoleklass utifrån organisations, grupp- och individnivå. Vi har valt att undersöka handlingsplaner kring övergångar, specialpedagogens roll och pedagogernas erfarenheter kring övergångar från förskolan till förskoleklassen men även vårdnadshavare upplevelser av sina barns övergångar från förskola till förskoleklass.Vår studie bygger på ett relationellt perspektiv, där vi utgår ifrån att barnet är en del i ett sammanhang och att barnet lever i olika världar. Specialpedagogik är ett flervetenskapligt kunskapsområde som hämtar sin grund i pedagogik men även områden som psykologi, sociologi, medicin och teknik bidrar till kunskapsutveckling. Anknytningsteorin är en stor del i studiens förståelse av förskolans verksamhet men även gränsteori och övergångsteorier till en viss del. Det systemteoretiska perspektivet används för att belysa ett komplext samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer som grund för utveckling och lärande.Vi har genomfört en studie med hjälp av metodtriangulering och då i form av textanalys, enkäter och intervjuer.Resultatet visar att lärarna i studien följer handlingsplanen och de upplever att de har nytta av överlämningsdokumentet i det initiala mötet med barnen. Samtidigt efterlyses mer information kring barnets specifika egenskaper och behov; ett mer utförligt dokument. Båda specialpedagogerna lyfter frågor kring överlämningsdokumentets validitet och existens eftersom de anser att det formuleras så olika i dem. Det efterfrågas rutiner kring hur utformandet av dokumentet ska se ut. Båda vårdnadshavarna upplever att övergången till skolan inte blev som de hade förväntat sig fastän texten i överlämningsdokumentet stämde överens med hur de uppfattade sitt barn.

Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.