I studien granskas övergången till och från förskoleklass utifrån övergångsplaner som finns i en utvald kommun. Syftet med studien är att få svar på om pedagogerna i förskoleklass anser att övergångsplaner och information som delas med dem inför ett nytt läsår är till hjälp för dem i deras fortsatta arbete med en ny elevgrupp, samt hur elever i behov av särskilt stöd synliggörs i övergången. Den teori som används är ramfaktorteorin. Studien genomförs även för att se sambandet mellan formulerings- realiserings- och transformeringsarenan. Metoder för att besvara frågeställningarna är; webbaserad enkät som skickats ut till samtliga förskoleklasspedagoger i studerad kommun, insamling och granskning av skriftliga övergångsplaner, observationer på en enhet samt intervjuer. Resultatet visar att det finns en enhetlighet i övergångsplanerna i kommunen till viss del, men att pedagoger har förslag på förbättringsområden i övergångsarbetet. Den enhet som observerats är den enhet som tydligast visar att formuleringsarenan och realiseringsarenan inte hänger ihop, och genom intervju med biträdande rektor på enheten framkommer det att det beror på organisatoriska omständigheter det senaste året. I övergångsplanerna för alla enheter finns det med en punkt som rör barn i behov av särskilt stöd och hur de barnen ska synliggöras via olika möten innan skolstarten. Däremot framkommer det i enkätsvar att det tenderar vara fler barn som är i behov av särskilt stöd efter skolstart än vad som flaggats för i överlämningen. Det kan kopplas till ett relationellt förhållningssätt och väl fungerande metoder i det vardagliga arbetet på förskolan – då behovet inte blir lika tydligt. Överlag har skolorna som granskats bra och fungerande rutiner och dokument för överlämningen och informationsflödet som efterfrågas i studien.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek. Resultatet visar på skillnader i det specialpedagogiska stödet i förskoleklass samt att samverkan mellan förskoleklass och skola har utvecklats längre än samverkan mellan förskoleklass och förskola inom området. Våra slutsatser är att arbetet med den språkiga och fonologiska medvetenheten kan utvecklas ytterligare om detta arbete på ett tydligare sätt integreras med den fria leken. Specialläraren/specialpedagogen kan spela en viktig roll för eleverna både i deras språkutveckling samt språkliga och fonologiska medvetenhet och även vid övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola.

Syftet med denna studie var att få syn på vilka rutiner som fanns vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utöver det ville vi synliggöra hur det praktiska arbetet med dessa elever såg ut för specialpedagog/ speciallärare. Detta belyste vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Forskningsansatsen för detta arbete var kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som stöd. Fem specialpedagoger/speciallärare från fem gymnasieskolor intervjuades, dessa representerade både yrkes- och studieförberedande program. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och diskuterades i relation till styrdokument och tidigare forskning om övergångar och specialpedagogiskt arbete. Studien visade att rutinerna för övergångar styrdes av tidigare erfarenheter av överlämningar, elevunderlaget och elevernas individuella behov, resurser och organisation. Skolorna lade stor vikt vid att skapa goda relationer genom inskolningssamtal vid skolstart vilket ansågs gynna fortsatt arbete med elever i behov av stödinsatser. Specialpedagogerna/ speciallärarna arbetade tillsammans med lärarna med extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och stödet på gymnasiet var övervägande kompensatoriskt. Särskilt stöd förekom men låg då utanför elevens ordinarie schema. Elevens individuella behov och välmående styrde arbetet med stödinsatserna. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv var eleven högst delaktig i sin skolgång, skolans synsätt och elevens upplevelse av sitt stödbehov blev avgörande för hur skolans stödinsatser och det praktiska arbetet organiserades.

Idag behöver individen vara anpassningsbar och redo att ta vara på vad som kommer dens väg för att hänga med i den ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Planned happenstance är en karriärteori som uppmuntrar till att utveckla färdigheter och attityder som hjälper individen anpassa sig och att vara mer förberedd på att se nya möjligheter i karriären. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur denna teori uttrycker sig i övergången från arbetslöshet till arbete. Genom semistrukturerade intervjuer berättade fem informanter om deras olika resor mot anställning vilket sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk narrativ analysmetod. Ur analysmetoden framkom sex teman i övergångarna; Jobbsökarstrategier, Kontakter, Tillfälligheter i övergången, Att försöka skapa möjligheter, Hinder och Lärdomar, som därefter analyserades med en hermeneutisk fenomenologisk infallsvinkel, utifrån karriärteorin samt tidigare forskning. Ett centralt resultat som framkom i studien var att färdigheter på olika sätt har utnyttjats och hjälpt informanterna i deras övergångar. Ett annat resultat som framkom var att tillfälligheter i enlighet med tidigare forskning har haft en inverkan på informanternas karriärer. Ett sista resultat visade på att informanterna tog med sig lärdomar från övergångarna relaterade till självkännedom och strukturella förhållningskrav. Sett ur ett vägledarperspektiv kan det antas att Planned happenstance är en relevant karriärteori som bör användas av studie- och yrkesvägledare för att uppmuntra individen till att utveckla färdigheter och attityder som kan underlätta anpassning i en snabbföränderlig värld och för att skapa ett mer tillfredsställande liv. Att normalisera tillfälligheter till att bli en del av karriärutvecklingen blir en viktig del i studie- och yrkesvägledarens arbete. Titeln på denna studie är inspirerat av ett citat av kemisten Louis Pasteur (1854) som vi finner passande då tanken att vara förberedd för tillfälligheter är just vad som förespråkas av vald karriärteori.

Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola. / The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur lärare inom förskola och förskoleklass uppfattar övergången mellan förskola och förskoleklass. Fokuset har varit på möjligheter och hinder lärarna upplever vid övergången mellan förskola och förskoleklass, lärarnas uppfattningar kring leken för barn och elever samt vilka eventuella konsekvenser lärarna anser det kan bli när förskoleklassen blir obligatorisk. Vi valde att använda oss av tre fokusgrupper för att samla in vår empiri och det var endast förskollärare som deltog i vår studie. Fokusgrupperna består av Flora där tre lärare deltog, Azalea där fyra lärare deltog och Timotej där två lärare deltog. Empirin analyserades genom en tematisk analysmetod där begreppen social (dis-) kontinuitet, progression samt gränsland har fungerat som analysbegrepp. Resultatet visar att lärarna upplever att de befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola. En av anledningarna till detta är att lärarna i förskoleklassen arbetar i en verksamhet där både förskolans och skolans traditioner ska mötas. Detta resulterar i att lärarna i förskoleklassen inte har möjlighet att endast fokusera på sin egen verksamhet fullt ut. Lärarna diskuterar även kring de eventuella konsekvenser det kan medföra att förskoleklassen blir obligatorisk då det framkommer i vårt resultat att lärarna är oroliga för att det endast i framtiden kommer arbeta grundskollärare i förskoleklassen. De ser också förändringar i barns och elevers lek. En förändring är att barn och elever har svårt att hålla ihop leken längre stunder.

Syftet med studien är dels att analysera uppfattningar av specialpedagogers roll vid övergången från grundskola till gymnasieskola, för elever i behov av särskilt stöd, dels att analysera hur samverkan mellan olika professioner inom gymnasieskolan uppfattas av specialpedagoger, vid en övergång från grundskola till gymnasieskola. De teoretiska utgångspunkterna är, fenomenologi och symbolisk interaktionism. Studiens empiriska grund är semistrukturerade intervjuer med sju informanter från sju olika skolor i södra Sverige. Aktörer i studien uppmärksammar att de är en del av ett större sammanhang i elevhälsan, där allas roll är av betydelse. Studien visar även på, att specialpedagoger upplever att de har en viktig roll även efter det att övergångarna ägt rum och flera av dem beskriver att övergången endast är en del av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. För specialpedagoger förefaller arbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätta i flera år efter en övergång. Studiens informanter beskriver även betydelsen av god samverkan mellan olika professioner vid en övergång. Samtliga specialpedagoger uttrycker att samverkan konstateras som en viktig förutsättning för elevens fortsatta lärande, vilket gäller både elever i behov av särskilt stöd, men även generellt för alla elever.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers tolkningar, kunskaper och problematiseringar runt sekretess och delgivning vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Både enkäter och intervjuer har använts för att få förståelse om pedagogers kunskap och resonemang kring överföring av information om den enskilda individen. Resultatet visar att respondenterna upplever att delgivningsaspekten i lagen om offentlighet och sekretess är en tolkningsfråga och tyder på en okunskap kring hur omfattande sekretessen i förskolan är. Slutsatsen i studien är att OSL är svårtolkad för pedagogerna, men att det i praktiken är förskolans pedagoger som på etiska grunder avgör vilken information som är delgivningsbar till förskoleklassen, men att det sällan kan ske en delgivning utan vårdnadshavarnas samtycke. ___________________________________________________

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare ser på estetikens betydelse för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass. För att få svar på syftet skapades tre frågeställningar: Hur tänker lärarna kring estetik i sitt arbete med barnen? Hur ser lärarna på sitt arbete med barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad anser lärarna är angeläget med att använda estetik i övergången mellan förskola och förskoleklass? Utifrån frågeställningarna formulerades  sju öppna intervjufrågor (se intervjuguide, bilaga B). Dessa intervjufrågor ställdes till fyra verksamma lärare i både förskola och förskoleklass. Undersökningsinstrumentet som användes var semistrukturerade personliga intervjuer.  Ett av resultaten i denna studie visar hur estetik omedvetet eller medvetet används i övergången mellan förskola och förskoleklass för att göra övergången så mjuk som möjligt och för att barnen ska känna sig hemma och trygga i den nya miljön. Ett annat resultat visar hur estetik kan öka barnens självkänsla och självförtroende och hur tidsbrist är en stor utmaning för lärarna med arbetet med estetik i övergång.