Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

Skolan inkluderar idag såväl Förskoleklass som Fritidshem utöver den traditionella Grundskolan.Även om det i grunden handlar om tre olika institutioner med olika mål och pedagogiska traditionerär de fullt integrerade med varandra i fråga om såväl elever som personal samt de fysiskalärmiljöerna i skollokalerna. Det är av vikt för alla pedagogiska verksamheter att ha tillgång tilländamålsenliga lokaler men hur dessa ser ut och fungerar kan vara vida skilt mellan skolor.Syftet med den här studien är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter somfritidshemspersonal möter i de dagliga övergångarna, de så kallade horisontella övergångarna, närfritidshemmet och skolan är rumsligt integrerade.För insamlingen av det empiriska materialet har vi valt att använda oss av intervjumetoden TheWalk and Talk (W&amp;T). W&amp;T är en narrativ, berättande, metod som kan användas för att komma närade deltagande informanternas perspektiv och upplevelser av en plats eller ett skeende. Vi utgår frånett fenomenologiskt perspektiv i analysen av materialet. Analysens tyngdpunkter ligger i att sökafinna det mönster som framträder samt likheter och skillnader i deltagarnas upplevelser ocherfarenheter.I resultatet av studien framträder en bild av fritidshemmen som underordnade skolan och därsvårigheterna med att dela lokaler, helt eller delvis, överskuggar möjligheterna med en skola isamverkan och en sammanhållen skoldag för eleverna. De strukturella hinder somfritidshemspersonalen stöter på dagligen begränsar verksamhetens flexibilitet och på så vis förmåganatt leva upp till målen i läroplanen. Dessa hinder kan utgöras av samarbetet med lärarna, bristen påändamålsenliga lokaler, logistiken i olika förflyttningar eller föreställningen om vad skola och fritidsär och bör vara.Att dagligen förvandla traditionella klassrum till en miljö lämpad för fritidshemsverksamhet –och därefter återställa allt igen – kräver både tid och engagemang. En ommöblering är heller ingengaranti för att lyckas med detta. Skolans starka kultur tycks leva kvar i det fysiska rummet ochpåverkar alla som vistas där, oavsett vilken verksamhet som för tillfället pågår.Fritidshemmen blir i många fall en hemlös verksamhet som begränsas av yttre förutsättningar.Deltagarna i studien förmedlar likväl en känsla av yrkesstolthet med förhoppningar om vad fritidsskulle kunna vara om fritidshemmen fick möjligheten att äga sin tid, plats och profession. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten  i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det  handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011). Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.

Studiengenomfördes genom narrativa kvalitativa intervjuer med tio föräldrar till åttabarn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att ta varapå föräldrars erfarenheter från sina barns barndom, skoltid och övergång tillvuxenliv. Intervjuerna genomfördes med öppna frågeställningar som tillätföräldrarna att beskriva sina upplevelser i form av livsberättelser.Utgångspunkter för arbetet var de relationella och sociokulturellaperspektiven. Mötet och relationen mellan människor och bemötande iskolverksamheter studerades. Med inspiration från hermeneutiken sorterades ochgrupperades data. Detta innebär att utsagor tolkades i teman för att se vad somvisat gemensamma beröringspunkter i föräldrarnas upplevelser. Resultaten visadeatt föräldrar ofta är nöjda med mottagandet i särskolan. Föräldrarna tog uppatt de har upplevt påfrestningar i samband med att barnen diagnostiserats ochplacerats i särskola. Det framkom tydliga önskemål om att särskolan bättrebehöver förbereda barnen för vuxenlivet genom utökad undervisning i vardagskunskap.Informanterna uppskattade ofta segregeringen från grundskolan då de upplevdeökad trygghet i särskolan där det erbjöds avskildhet, kompetent personal ochmindre elevgrupper. De värdesatte även gymnasiesärskolans insatser videlevernas övergång till vuxenlivet efter fullgjord skolgång

Denna studie handlar om hur övergången mellan årskurs 6-7 i teknikämnets centrala del tekniska lösningar går till. I studien tas det upp tidigare forskning inom området. Den metod som användes var intervjuer med några verksamma lärare inom teknikämnet för att se hur de anser att övergången fungerar. Samt har det även tagits reda på vad verksamma lärare har för önskemål om eventuella förbättringar kring övergångsarbeten mellan årskurs 6-7. De resultat som framkom är att det dels saknas styrning från ledning om hur ett effektiv och främjande arbete kring övergångar bör gå till, dels att det finns oklarheter kring teknikämnets innehåll i läroplanen som skapar osäkerhet för lärarna i undervisningssyfte. Detta leder till att arbetet med att skapa den röda tråden försvåras vid övergångarna i teknikämnets centrala del tekniska lösningar. Den slutsats som gjorts är att det finns ett engagemang hos lärarna att underlätta övergångarna i teknikämnet men att det måste finnas en ledning som styr för att det ska fungera

Denna studie undersöker vad det är som gör att elever i grundskolan kan upplevas ha svårigheter med ämnet matematik i år 4, när de inte visade det i år 3. De lärare som tar emot eleven i en övergång ifrågasätter de lärare som undervisat eleven under tidigare år. För att få information om vad det är som händer med elevers matematikkunskaper i övergången, valde jag att genomföra intervjuer med lärare som är behöriga i matematik. Varje lärare måste ha arbetat både med elever i år 3 och elever i år 4, med avgränsningen att läraren inte följt med eleverna från år 3 till år 4, utan haft sin anställning i respektive stadie. Eftersom det inte finns en färdig teori kring vad som påverkar elevens matematikkunskaper, har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med inspiration från Grundad teori. Det gör att intervjuerna har formats av varje lärare med utgångspunkt från en intervjuguide som inte varit styrande. I analysen av intervjuerna, framkommer det att det är i förändringen som sker runtomkring eleven i övergången som svårigheter med matematiken uppstår. Eleven får träffa nya lärare med annorlunda förhållningssätt och undervisningsmodeller mot det de är vana vid tidigare. Matematikundervisningen förändras från att ha innehållit praktiskt material och färggranna matematikböcker som eleven skriver i till att bli mer teoretisk. Vidare förändras kunskapskraven i läroplanen och det visar sig att lärare i de olika stadierna inte är insatta i varandras läroplaner. Det leder till att det blir ett glapp i undervisningen i matematik från år 3 till år 4. Ramtiden påverkar matematikundervisningen utifrån att matematikämnet innehåller många olika områden som läraren ska lär ut till eleverna. Lärare hanterar detta olika. Några matematiklärare fokuserar på att varje elev ska ha lite kunskap inom varje område. Andra matematiklärare koncentrerar sin undervisning på att varje elev ska befästa de delar som tas upp inom matematikämnet. Det leder till att eleven inte hinner bearbeta varje område som ingår i matematikämnet. Ofta splittras klasser i år 3 och det bildas nya klasser i år 4. Då blandas elever som undervisats på olika sätt samman. Den nya läraren ska försöka möta den blandade gruppens olika förmågor i ämnet matematik. Förändringen kan ge konsekvenser för eleven, så att eleven får svårt att ta emot undervisningen från den nya läraren. / This study investigates why pupils in elementary school may show difficulties with the subject of mathematics in year 4 when they did not show it in year 3. The teachers who receive the student in a transition question the teachers who taught the student in previous years. To get information about what happens to students' mathematical skills in transition, I chose to conduct interviews with teachers who teathes mathematics. Each teacher must have worked with students in year 3 and students in year 4, with the delimitation that the teacher did not follow the students from year 3 to year 4, but had their employment in each stage. Since there is no complete theory of what affects the student's mathematical knowledge in the transition, I have chosen to make qualitative interviews with inspiration from Grounded Theory. This means that the interviews have been formed by each teacher based on an interview guide that has not been governing. In the analysis of the interviews, it appears that it is in the change that occurs around the pupil in the transition as difficulties with mathematics arise. Students can meet new teachers with different approaches and teaching models to what they are used to in the past. Mathematics teaching changes from having included practical material and colorful math books that the learner writes in to become more theoretical. Furthermore, the knowledge requirements in the curriculum change and it turns out that teachers in the different stages are not familiar with each other's curricula. This leads to a gap in mathematics education from year 3 to year 4. The time frame affects mathematics teaching, based on the fact that the mathematical subject contains many different areas that the teacher will teach to the students. Teachers handle this differently. Some math teachers focus on each student having some knowledge in each area. Other math teachers focus their teaching on the fact that each student is to consolidate the parts that are included within the mathematical subject. This means that the student can not process some of the areas included in the mathematical subject. Often classes are split between year 3 and 4 and new classes are formed. Then students are mixed up in different ways. The new teacher will try to meet the various skills of the mixed group in the subject of mathematics. The change may have consequences for the pupil, so that the student may find it difficult to receive the teaching from the new teacher. / Utbildning

Syftet för studien är att studera hur pedagoger i förskola och förskoleklass upplever samverkan kring övergången mellan de olika skolformerna och hur pedagoger förhåller sig till behovet av handlingsplaner. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger i förskola och tre pedagoger i förskoleklass, som alla har erfarenhet av övergången däremellan, deltog i undersökningen. Utgångspunkten för analysen ligger dels i vårt syfte med studien, dels i den tidigare forskning som gjorts där vår tolkning är styrande. Denna tolkning är att verksamheterna i de olika skolformerna ser olika ut och att det bästa för en framgångsrik övergång är att det finns kontinuitet och kommunikation mellan de båda samt att vårdnadshavarna känner sig delaktiga. Samtidigt pekar viss forskning på att samverkan mellan förskola och förskoleklass inte fungerar och att bristen på kommunikation är en betydande faktor. I förskoleklassen anser majoriteten att barnen saknar vissa kunskaper som anses viktiga för att börja skolan. Detta leder till att förskolan har blivit mer ämnesinriktad då pedagogerna där känner en press och ett ansvar att minska glappet mellan skolformerna. Resultatet i denna studie visar att det fanns tydlig kommunikation vid samverkan kring övergången då samtliga hade någon form av handlingsplan. De ansåg även att barn inte behövde ha några specifika ämneskunskaper för att börja skolan utan lyfte istället vikten av de praktiska och sociala förmågorna. Pedagogerna i förskoleklass ville gärna ta del av barnens erfarenheter från förskolan för att skapa kontinuitet

Samhället har flertalet gånger genomlevt eller tvingats till energiomställningar, varför studier på detta område är av intresse inför framtida behov. Denna intervjustudie undersöker hur människor har upplevt och erfarit energitransitioner i hushållet för husuppvärmning i samhället Grimstorp i Nässjö kommun. Detta har gjorts utifrån en fenomenologisk premiss och analysmetod varpå materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv innefattande de i materialet framträdda, analyserbara, teoretiska perspektiven klass och ålder. Studien visar på att ved, pellets, bergvärme, luft- och/eller vattenpump, e loch olja är de former som förekommit i denna grupp av människor, vilka kännetecknas av att de alla är husägare med nästan uteslutande äldre hus. De flesta hade flyttat in under 1980-eller 1990-talet, och använde sig då främst av olja och/eller ved (stundom också el), varpå övriga energiformer blev vanligare först efter år 2000. Orsakerna uppfattades ha varit relaterade till kostnader, tillgänglighet, ålder och hälsa, samt miljö. Orsakerna kunde bland annat ses i samband med olika händelser såsom 1970- och 1980-talets oljekriser och en stigande miljömedvetenhet. Olika åldersfaser bidrog här till olika livsförutsättningar och behov till anpassning, vilket påverkades av tillgängliga ekonomiska och sociala resurser. De erfarenheter som studien påvisar är eventuellt påverkade av att studiens deltagare kännetecknades av att de alla i regel hade vissa livsförutsättningar; eget hus och ett visst ålderspann. Detta skulle kunna påverka studiedeltagarnas argument och perspektiv. Vidare studier vore här även önskvärda för att jämföra olika samhälleliga kontexter.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som ligger till grund för placering i sexårsverksamhet för barn med en intellektuell funktionsnedsättning. Studien har riktats till vårdnadshavare och professioner som varit involverade i en sådan process. Deras erfarenheter och kunskaper inför och i samband med barns övergång från förskola till sexårsverksamhet har varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Den bygger på tre fallstudier och data har samlats in genom intervjuer. Det insamlade materialet har, utifrån studiens syfte och frågeställningar, i ett första skede bearbetats utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell och sedan analyserats med stöd av ett sociokulturellt samt relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultatet visar att vårdnadshavarnas beslut för placering av sina sexåriga barn i två av tre fall bygger på önskan om att i första hand nå trygghet för sina barn. Medverkande professioner, bland annat förskollärare och specialpedagoger beskriver att de kan se hur barnen växer ur förskolan och behöver ett annat slags stöd än vad den verksamheten kan ge. De nämner andra faktorer som behöver beaktas för dessa barn, främst individuella behov, väl anpassade lärmiljöer och professionskompetens som viktiga vid placering. Flera informanter uttrycker på något sätt att de här barnen hamnar i ett ingenmansland då det inte är något självklart val var de här barnen ska gå sitt förskoleklassår. Huvudansvaret för beslutet om placering ligger hos vårdnadshavarna. Resultatet pekar på att för att det ska mynna ut i en bra placering krävs en samverkan mellan de olika aktörer som har kunskap om det specifika barnet. När samverkan sker vilar intentionen på ett relationellt synsätt på barnets behov. Beslutet om placering grundar sig i ett vidare perspektiv än när vårdnadshavare, utan full insyn/kunskap om olika verksamheter och möjligheter eller hinder, ensam ska ta ett beslut.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare konstruerar barns övergångar mellan avdelningar med fokus på barns lärande. Studien börjar med en bakgrund som berör litteraturstudier med historisk tillbakablick och teorier rörande hur förskolan organiserat barngrupper och övergångar. Studien är kvalitativ och grundar sig på semistrukturerade intervjuer och tematiskanalys där vi intervjuat och mottagit dokument av sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionistisk där institutionaliserings perspektivet har nyttjats. Resultatet visar på att förskollärare verksamma i förskolan konstruerar barns övergångar mellan förskoleavdelningar på flera skilda sätt där barns progression av lärande hamnar i skymundan. Resultatet och diskussionen som analyseras genom den socialkonstruktionistiska teorin visar på att förskollärare beskriver en institutionaliserad bild över hur de organiserar barns övergångar inom den egna förskolan. Resultatet visar också på att det som läroplan för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) framhåller om progression av barns eget lärande och helhet i utbildningen inte har blivit institutionaliserat i de flesta av förskollärarnas beskrivningar. Detta synliggör vikten av att förskollärare bör vara medveten om att de val som de gör vid barns övergångar mellan avdelningar kan få konsekvenser.