Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats. Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper – där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen – ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde. Namnkunskapernas användning däremot är omtvistad och skapar en polarisering av åsikter, som sedan kan kännas igen i den aktuella namnkunskapsdebatten. En vidare slutsats är att namnkunskaper ingår till övervägande del i en traditionell värdebaserad didaktisk typologi, medan kartkunskaps-begreppet är svårare att placera.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen. / This paper studies the resons behind development of E-services in local governments. It is a qualitative case study of a collaboration called Sambruksplattformen.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats. Gemensamt är den 100 % nöjdhet som pedagogerna upplever genom undervisning i mindre grupper. Undersökningen framför mer eller mindre positiva effekter av kollektivavtalet, samt visar på nya forskningsområden. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

I denna kvalitativ fallstudie studeras individuella och kollektiva estetiska skapandeprocesseroch upplevelsen av ägande i relation till dem. Med ägande menas känslan av att ett verk duhar skapat tillhör dig, i likhet med termen psychological ownership. Syftet medundersökningen är att synliggöra och problematisera detta ägande och att se vilketförhållningssätt en grupp på tio personer, specifikt ihopsatt för denna undersökning, har tillkollektivt och individuellt skapande i samband med det.Detta har undersökts genom att dessa tio personer tillsammans skapat en bilderbok där varjeperson skrivit en text som sedan illustreras av någon annan i gruppen, i en sluten cirkel.Parallellt har jag skapat en bilderbok på egen hand för att ur ett förstahandsperspektivreflektera kring det gemensamma och enskilda skapandet. För att få svar på undersökningensfrågeställningar rörande skapandeprocesser och ägande har gruppen i enkät och samtaldiskuterat ämnet. Resultatet blev att vissa ord utkristalliserade sig som särskilt viktiga inomgruppens diskurs.I den gestaltande delen har de två bilderböckerna omskapats och förstärkts för att synliggöramina egna och gruppens föreställningar om kollektivt och individuellt skapande. De bådaböckerna ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2017.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som ligger till grund för placering i sexårsverksamhet för barn med en intellektuell funktionsnedsättning. Studien har riktats till vårdnadshavare och professioner som varit involverade i en sådan process. Deras erfarenheter och kunskaper inför och i samband med barns övergång från förskola till sexårsverksamhet har varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Den bygger på tre fallstudier och data har samlats in genom intervjuer. Det insamlade materialet har, utifrån studiens syfte och frågeställningar, i ett första skede bearbetats utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell och sedan analyserats med stöd av ett sociokulturellt samt relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultatet visar att vårdnadshavarnas beslut för placering av sina sexåriga barn i två av tre fall bygger på önskan om att i första hand nå trygghet för sina barn. Medverkande professioner, bland annat förskollärare och specialpedagoger beskriver att de kan se hur barnen växer ur förskolan och behöver ett annat slags stöd än vad den verksamheten kan ge. De nämner andra faktorer som behöver beaktas för dessa barn, främst individuella behov, väl anpassade lärmiljöer och professionskompetens som viktiga vid placering. Flera informanter uttrycker på något sätt att de här barnen hamnar i ett ingenmansland då det inte är något självklart val var de här barnen ska gå sitt förskoleklassår. Huvudansvaret för beslutet om placering ligger hos vårdnadshavarna. Resultatet pekar på att för att det ska mynna ut i en bra placering krävs en samverkan mellan de olika aktörer som har kunskap om det specifika barnet. När samverkan sker vilar intentionen på ett relationellt synsätt på barnets behov. Beslutet om placering grundar sig i ett vidare perspektiv än när vårdnadshavare, utan full insyn/kunskap om olika verksamheter och möjligheter eller hinder, ensam ska ta ett beslut.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar etablerade industriföretag ser gällande affärsmodellsinnovation ur ett effektueringsperspektiv, pådrivet av den rådande gröna samhällsomvandlingen i norra Sverige. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka är de främsta möjligheterna till affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Vilka är de främsta utmaningarna för affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre delägare i ett etablerat industriföretag samt med två lokala affärsutvecklare. Detta material har sedan legat till grund för de tolkningar som gjorts under studiens resultat- och analysavsnitt. Resultatet delades in i sex olika teman, tre möjligheter och tre utmaningar till affärsmodellsinnovation. Studiens resultat visar att för etablerade industriföretag är den främsta möjligheten till affärsmodellsinnovation på kort sikt att ta del av de nya affärsmöjligheter som uppkommer i och med den gröna samhällsomvandlingen, som kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet. Den främsta möjligheten på lång sikt är att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, vilket kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet i framtiden. Det är nödvändigt för att fortsätta vara en intressant och relevant aktör på marknaden samt bidra till en mer grön och miljövänlig industri och ett hållbart samhälle. Den främsta utmaningen på kort sikt är kompetens och rekryteringsutmaningen som innefattar att både behålla befintlig personal samt rekrytera ny kompetens, i en region med redan låg arbetslöshet. Att övervinna denna utmaning är avgörande för att säkerställa en kompetent arbetskraft som kan driva innovation och anpassningsarbete. Den främsta utmaningen på lång sikt är förmågan att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, för att ta del av den gröna omställningen och inte gå miste om konkurrensfördelar. Nyckelord: Kvalitativ forskningsansats, fallstudie, intervjuer, etablerade industriföretag, affärsmodellsinnovation, grön samhällsomvandling, effektueringsperspektivet / This qualitative study aims to investigate the opportunities and challenges faced by an established industrial company as it engages in business model innovation driven by the green societal transformation in northern Sweden. The study aims to answer the following research questions: What are the main opportunities for business model innovation driven by the green societal transformation? What are the main challenges for business model innovation driven by the green societal transformation? The study employed semi-structured interviews with three partners in an industrial company and two local business developers. The collected material has served as the foundation for the interpretations in the study's results and analysis section. The results were divided into six different themes, three opportunities and three challenges. The results of the study show that the biggest opportunity with business model innovation in the short term for established industrial companies is to take advantage of the new business opportunities that arise amidst the green societal transformation, and that will lead to increased growth and profitability. The biggest long-term opportunity for established industrial companies is the change towards sustainability and the use of circular business models, which will lead to increased growth and profitability in the future. It is imperative for these companies to actively contribute to a greener and more environmentally friendly industry and society. In the short term, the most pressing challenge faced by established industrial companies in their business model innovation revolves around skills and recruitment. This encompasses both retaining existing talent and acquiring new skills, particularly in regions with low unemployment rates. Overcoming this challenge is crucial to ensure a skilled workforce capable of driving innovation and adaptation. The biggest challenge for established industrial companies in the long term is the ability to transition towards sustainability and the use of circular business models, in order to be a part of the green societal transformation and not to miss out on competitive advantages. Keywords: Qualitative research approach, case-study, interviews, incumbent industrial firms, business model innovation, green societal transformation, effectuation

Uppsatsen undersöker den spontana organisering genom informella nätverk som blev ett betydande inslag i Sveriges flyktingmottagande 2015. Utifrån en fallstudie av volontärer som är aktiva i organisationerna undersöker studien vilka motiv som ligger till grund för deras val att engagera sig utanför redan befintliga organisationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att studera huruvida den spontana formen av organisering bör betraktas som en ny social rörelse. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier om hur sociala rörelser uppstår samt vad som utmärker mindre formell form av organisering. Sammanlagt genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer med volontärer från organisationer registrerade i Sverige och som startade under flyktingmottagandet 2015. Bland organisationerna finns de med fokus på mottagandet i Sverige samt de med primärt internationellt fokus. Resultatet visar att volontärernas engagemang i den nya formen av organisering till stor del kan betraktas som en ny social rörelse med hänvisning till uppsatsens teoretiska ramverk.

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

År 2014 valde Söderhamns kommun att anta en ny styr- och ledningsfilosofi baserad på värderingar som ökat medborgarfokus, medarbetares engagemang samt en verksamhet präglad av tillit i alla led. Dessa värderingar utgör även grunden för offensiv kvalitetsutveckling och förändringsledning. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att erhålla mer kunskap kring implementeringen av den nya filosofin samt hur organisationens högre ledning upplevde förändringsarbetet. Åtta chefer har intervjuats. De semistrukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och sammanställts varpå empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med utgångspunkt i arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visade att förändringsarbetet är komplext till sin natur och att ledarna tolkat och arbetat med värderingarna på olika sätt, vilket skulle kunna ses som skillnader i såväl individuell som organisatorisk mognadsnivå. Vidare har kommunen en ekonomistyrning som ännu inte anpassats efter den nya filosofin. Författarna drar slutsatsen att de begrepp som präglar kommunens värderingar lätt blir abstrakta och svåra att översätta i praktisk handling samt att det finns utrymme för förbättringar inom implementeringsarbetet. / In 2014, the municipality of Söderhamn initiated a new control and management philosophy, characterized by core values such as increased citizen focus, employee commitment and trust in all operative aspects. These values are the same as the core values of Total Quality Management and leadership for change. The purpose of this qualitative case study was to gain more knowledge about the work involved in implementing the management philosophy as well as the experiences of senior management. Eight managers were interviewed. These semi-structured interviews were then transcribed and collected, after which the empiricism has been interpreted from a hermeneutic perspective based on the theoretical framework of the study. The results indicate that the change process is complex and the leaders have interpreted the guiding values differently, leading to the conclusion that there are differences in the degree of matureness between individuals as well as within the organisation. Moreover, the financial steering in the municipality is not yet accustomed to the new philosophy/ management. The authors conclude that the concepts characterizing the values of the municipality easily become abstract and are hard to implement in practise and, furthermore, there is capacity for improvement in the implementation work. / <p>2017-06-28</p>