Syftet med studien var att undersöka om introverta och extroverta individer har samma förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse i aktivitetsbaserade arbetssätt. Studien genomfördes som en explorativ, kvalitativ fallstudie av två IT-företag. Ett målstyrt urval tillämpades och data samlades in med hjälp av enkäter, vilka besvarades av 13 medarbetare på respektive företag. Detta resulterade i totalt 26 enkätsvar lika fördelade mellan extroverta och introverta individer. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en tematisk analysmetod vilken resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultatet visade att både introverta och extroverta individer efterfrågade fler, och större variation av, tysta zoner. Det framkom att extroverta individer uppskattade socialt utbyte och interaktion i högre grad än introverta. Introverta individer betonade istället vikten av regler, stördes mer av distraktioner som inte innebar någon direkt interaktion med andra människor och hade ett större behov av en arbetsmiljö med färre distraktioner. Sammantaget visade fallstudien att introverta och extroverta individer har olika förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse, men att deras olika behov kan tillgodoses i aktivitetsbaserade arbetssätt.

Dagens föränderliga samhälle ställer höga krav på organisationers anpassningsförmåga vilket i sin tur kräver att utformningen av arbetsplatser ska kunna möta denna föränderlighet. Ett kontorskoncept som vinner mark på alltfler svenska företag är det aktivitetsbaserade konceptet. På en aktivitetsbaserad arbetsplats, som är uppbyggd efter olika zoner, ska medarbetarna kunna välja plats som stödjer den arbetsuppgift som för tillfället utförs. Fördelarna med dessa arbetsplatser framförs vara minskad lokalyta, ökad kommunikation samt större produktivitet. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur medarbetarna i en offentlig organisation upplever den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare vill vi undersöka om avsikten med införandet av det nya kontorskonceptet har infriats i medarbetarnas upplevelser. Undersökningen genomfördes på Kungälvs stadshus som nyligen har börjat arbeta aktivitetsbaserat. Undersökningen har en kvalitativ ansats där intervjuer och observationer har genomförts. De framträdande slutsatserna i undersökningen visar att respondenternas upplevelser av arbetsplatsen, i de flesta fall, inte var kopplade till det aktivitetsbaserade kontorskonceptet som sådant, utan istället till den fysiska miljön. Flertalet upplevde att arbetsplatsen fungerade bra i förhållande till deras arbete. Däremot framkom att upplevelsen av arbetsplatsen skiljde sig något åt beroende på respondenternas uppdrag. Det framkom även att medarbetarna inte utnyttjade arbetsplatsens alla resurser och var begränsade i sin rörlighet. Vidare infriades vissa av avsikterna med införandet av kontorskonceptet i respondenternas upplevelser, medan vissa inte gjorde det. Denna undersöknings värde ligger i att det forskningsaktuella läget är begränsat och att de flesta studier som gjorts på området är kvantitativt riktade. Vidare belyser undersökningen, det allt för sällan undersökta, medarbetarperspektivet. / Today’s changeable society requires a great deal of organizations adaptability which in turn puts high demands on the office design to meet this changeability. An office concept that is attaining more attention from Swedish organizations is the activity-based concept. At an activity-based workplace, which is made up by different activity-areas, the employee can choose a workstation that best supports the activity at hand. Some of the uttered pros of activity-based workplaces are the decrease in use of office space as well as the increase in communication and productivity. The purpose of this research is to receive an understanding for the employee’s experience of the activity-based workplace, in a public organization. We will furthermore view if the intentions with the implementation, of the office concept, are shown in the employees’ experiences. The research was carried out at Kungälvs stadshus who just recently started working activity-based. Interviews and observations, with a qualitative approach, were carried out. The major findings of this research was that the respondents experiences of the workplace, in most cases, weren’t connected to the activity-based concept as such. Instead it was connected to the physical environment. The majority of the respondents experienced that the workplace supported them in their work. However, the experiences differed some, due to the employee’s assignment. Another finding was that the employees didn’t use all the resources in the workplace and was restricted in their mobility. Further the research shows that some of the intentions, with the implementation of the office concept, are shown in the employees’ experiences and some of the intentions are not shown. The value of this research lies in the fact that the research in this area is limited and the research that exists is done with a quantitative approach. Furthermore, the research illuminates the, all too rarely researched employee-perspective.

Decisions are made daily in organizations, both large and small. Earlier research shows that human behavior is affected by the physical environment and so our interest in whether organizations use office design as a strategic tool for increasing performance and productivity of their employees and furthermore how the basis for the decisions looks like, was woken. The purpose of this study is to examine what managers base their decisions on regarding office design and compare those decisions with existing theories of decision making and the current research on how various office environments impacts on individual staff performance. The empirical study is based on a comparative analysis since the underlying idea of our study was to see if the results differ in different organizations, depending on the managers' starting points for their decisions regarding office design. Semi- structured interviews were chosen as research method in the interviews. The results of the study shows that managers do have knowledge of office design and its impact on employee performance and productivity, but they do not use office design as a strategic tool. Managers decisions regarding office design originates from different backgrounds, depends on the size of the organization, business activity and different qualifications.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

I Sverige har distansarbete blivit allt vanligare, vilket har resulterat i fler tomma ytor på kontor. Ekonomiska fluktuationer och pandemin har också visat att behovet och efterfrågan på kontorsutrymme kan variera betydligt, vilket skapar samhällsekonomiska problem genom vakanta kontorslokaler. Därför behövs det lösningar för att göra kontorslokaler mer attraktiva för användare. Genom att förstå hyresgästers preferenser kan fastighetsägare anpassa sina lokaler för att erhålla hyresgästernas lojalitet. Målet med undersökningen är att ta reda på deras förväntningar och preferenser när det gäller kontorslokaler i Sverige. De faktorer som primärt undersöks inkluderar läge/tillgänglighet, arbetsmiljö, kontorsutformning och externa faktorer som pandemin. Vårt arbete fokuserar på att sammanfatta hyresgästers preferenser för att bidra till utvecklingen av kontor och göra dem mer attraktiva i Sverige. Denna studie undersöker sex olika hyresgästers preferenser för kontorslokaler i Malmö, i kombination med tidigare forskning om ämnet. Vid val av metod för datainsamling har vi även fokuserat på semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att hyresgästerna generellt hade liknande preferenser, inklusive läge/tillgänglighet, arbetsmiljö och anpassning till hyresgästens verksamhet. En bra inomhusmiljö och funktionella kontor var också viktiga faktorer för de flesta. Innovation och flexibla utrymmen betraktades som optimala för dagens arbetsplatser, och en effektiv kontorsutformning bör möjliggöra flexibilitet samtidigt som den säkerställer koncentration och integritet för alla anställda. Dock kan preferenser påverkas av både interna och externa faktorer, inklusive en osäker ekonomisk situation och pandemins konsekvenser. / In Sweden, remote work has become increasingly common, leaving more empty spaces in offices. Economic fluctuations and the pandemic have also demonstrated that the need and demand for office space can vary significantly, causing socio-economic problems through vacant office spaces. Therefore, solutions are needed to make office spaces more attractive to users. By understanding tenants' preferences, property owners can adapt their premises to obtain tenants' loyalty. The aim of the survey is to find out their expectations and preferences regarding office spaces in Sweden. Factors primarily examined include location/accessibility, work environment, office layout, and external factors such as the pandemic. Our work focuses on summarizing tenants' preferences to contribute to the development of offices and make them more attractive in Sweden. This study examines six different tenants' preferences for office spaces in Malmö, in combination with previous research on the subject. In selecting the approach for data collection, we have also focused on semi-structured interviews. The results show that tenants generally had similar preferences, including location/accessibility, work environment, and adaptation to the tenant's business. A good indoor environment and functional offices were also important factors for most. Innovation and flexible spaces were considered optimal for today's workplaces, and an efficient office layout should enable flexibility while ensuring concentration and privacy for all employees. However, preferences can be influenced by both internal and external factors, including an uncertain economic situation and pandemic consequences.

Kontoren har ekat tomma sedan pandemins start och många har blivit tvungna att arbeta hemifrån. Arbetsgivarna står nu därför inför en stor utmaning i att få tillbaka sina anställda till kontoret utan tvångsmedel. Hemarbetet har gett smak för ökad kontroll och frihetsgrad över arbetsplatsen och har därför blivit en mer bekväm och trivsam plats att arbeta på jämfört med kontoret, men de sociala tillfällena med kollegor uteblir hemma i vardagsrummet. Vilken roll kommer kontoren ha i framtiden, blir kontoret det sociala vardagsrummet för de anställda? Enligt Christina Bodin Danielsson påverkar miljön på arbetsplatsen vår hälsa och välbefinnande. Beroende på hur vi utformar kontoren, kan vi påverka hur de anställda trivs, mår och presterar på arbetsplatsen (Arbetsplatsenifokus, 2020). Forskningsfrågorna som arbetet ska ge svar på är (1) På vilket sätt har de utvalda komponenterna betydelse för utformningen av ett kontor för att uppnå ett socialt hållbart och trivsamt kontor? och (2) Hur kan ett befintligt kontors rumsliga design utformas för att öka social hållbarhet och trivsel? Syftet med kandidatarbetet är att utifrån en utredning av arkitektoniska aspekter, belysa huvudkomponenter som är viktiga vid utformningen av kontor. Samt konceptuellt applicera dessa på ett befintligt kontor genom ett gestaltningsförslag. Under arbetets gång kommer vi ha ett nära samarbete med Hitachi Energy, som är stationerat i Landskrona. Genom enkäter, intervjuer och platsbesök får vi förståelse över hur kontoret ser ut idag och vilka önskemål de anställda har på utformningen. Arbetet har landat i ett gestaltningsförslag för hur deras kontor kan utformas för att skapa en mer socialt hållbar och inbjudande arbetsplats. Studien visar på att kontorets utformning har stor betydelse för hur de anställda mår, trivs och presterar på arbetsplatsen. Vi hoppas genom kandidatarbetet kunna bidra med kunskap för att göra kontorsmiljöer mer socialt hållbara. Resultatet av pandemins påverkan på kontoren är ännu obesvarat, men det förväntas landa i en kombination av hemarbete och att arbeta på kontoret. Stor vikt kommer därför behöva läggas på att kontoret blir den sociala knutpunkten för de anställda. Med fler platser för de sociala tillfällena och fokus på samhörighet mellan medarbetare, bidrar vi till högre kreativitet och engagemang. / The offices have been empty since the start of the pandemic and many have been forced to work from home. Employers therefore face a major challenge in getting their employees back to the office without coercive measures. The home office has increased employees’ control and degree of freedom on the layout of the workplace and has therefore been experienced as a more pleasant workplace than the office, but at the same time social interactions with colleagues are lacking in the home office. What role will the office play in the future? Will the office become the social livingroom for employees? According to Christina Bodin Danielsson, the workplace environment affects our health and well being. Depending on how the office is designed, we can influence how the employees feel and perform (Arbetsplatsenifokus, 2020). The research questions are (1) In what way a series of selected components are important for the design of an office in order to achieve a socially sustainable and pleasant office? and (2) How can spatial design of an existing office be developed to increase social sustainability and well-being? The purpose of the bachelor thesis is, on the basis of an investigation of architectural aspects, to highlight the main components that are important in office design and conceptually apply these to an existing office through a design proposal. During the work we have had a collaboration with the company Hitachi Energy, based in Landskrona. Through surveys, interviews and site visits, we gained an understanding of what the office looks like today and the employees’ wishes about the design. The work has landed in a design proposal of how the office can be designed to create a more socially sustainable and inviting workplace. The study shows that the design of the office is of great importance for how employees feel comfortable and perform in the workplace. Through the bachelor thesis, we hope to be able to contribute knowledge to make office environments more socially sustainable. The result of the pandemic’s impact on the office is still to be defined, but it is expected that it will lead to a combination of working from home and working in an office. Great emphasis will need to be put on the office becoming a social hub for the employees. With more places for social interaction and a focus on togetherness between employees, the office could also allow higher creativity and commitment.

Vårt föränderliga samhälle påverkar och utmanar sättet att arbeta samt organisera arbete. Många organisationer förändrar kontorsmiljö och arbetssätt i syfte att skapa en mer stödjande arbetsplats. En växande kontorstrend är det aktivitetsbaserade arbetssättet, hädanefter kallat ABW. Arbetssättet innebär ett papperslöst kontor, utformat i olika zoner anpassade efter de anställdas behov. Medarbetarna har inga egna platser utan uppmanas att välja arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Konceptet syftar till att inspirera samt främja samarbete och innovation men också till att öka lönsamheten. Studien, vilken utgår från en kvalitativ ansats, syftar till att undersöka hur medarbetare i organisationen upplever att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat samt vad i det förändrade arbetssättet som eventuellt leder till förbättrad eller försämrad upplevd hälsa samt arbetstillfredsställelse. Studien  visar  att  den  fysiska  arbetsmiljön  har  stark  positiv  inverkan  på  medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt. Medarbetarna nyttjar inte fullt ut arbetssättet så som det är tänkt och de olika zonerna upplevs många  gånger  ofunktionella.  De  främsta  orsakerna  till  upplevelsen  av  en  försämrad arbetsmiljö är dels att medarbetarna inte har sin fasta plats, dels svårigheterna att samla hela gruppen. Slutsatsen är att god hälsa och arbetstillfredsställelse lättare uppnås genom att beakta medarbetarnas individuella förutsättningar samt förmåga och vilja att hantera förändringarna som arbetssättet innebär. Vi anser studien vara av värde då kunskapen kring ABWs för- och nackdelar samt påverkan på medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa samt arbetstillfredsställelse  är  begränsad.  Genom  ökad  kunskap  och  förståelse  ökar förutsättningarna för ett mer hållbart arbetsliv. / Our   changing   society influence   and   challenge the   way   of   working and   organizing work. Many organizations change the office environment and the work concept in order to create a  more  supporting  workplace. A  growing  office trend  is the  concept  activity based working, henceforth called ABW. The work concept means a paperless office, designed in different  zones customized  to  suit the needs of employees. The employees  have no  fixed seats,  instead  they are  encouraged  to  choose  workstation  based  on  the  assignment.  The concept aims  to inspire and  promote collaboration  and  innovation,  but  also to  increase profitability.   The study,  which  is  based  on a qualitative approach,  aims  to  explore how employees in the organization perceive that the physical and psychosocial work environment is affected by working activity based and which factors in the changed way of working that leads to increased or decreased perceived health and job satisfaction. The study shows that the physical environment has a strong positive impact on employees' perceived job satisfaction but  that  the  activity  based  working  in  itself  not  always  is  perceived  as  positive.  The employees did not fully utilize the activity based working concept as it is supposed and the different office zones are often perceived as non-functional. The main reasons for why the physical and psychosocial work environment is perceived as impaired are partly that the employees do not have their own seats, partly the reduced possibilities to gather the whole group. The conclusion is that good health and job satisfaction is more easily achieved if considering the employees individual conditions as well as ability and willingness to handle the changes that the new way of working means. Since the knowledge about the advantages and disadvantages of the concept, as well as it’s impact on employees' physical and psychological health is limited, we believe our study to be of value. Through improved knowledge  and  understanding the  opportunities  to  create  a  more  sustainable  worklife increases.

No description available.