No description available.

No description available.

Den här essän handlar om hur man skulle kunna förena två intressenters uttryck i en och samma produkt, en skärmvägg för öppna kontorsmijöer. I det här projektets enkäter har det framkommit att den inredningsdetalj som många är gladast över på sin arbetsplats är något de själva har valt; en särskild mugg, ett foto på sambon, en teckning av barnen... Inom kontorsinredning ligger fokus på att tillgodose organisationens behov och det blir allt vanligare med varumärkesbyggande inredningar. För att en produkt ska fungera väl i dessa miljöer behöver den tillgodose båda intressenternas önskemål och olika krav på estetik.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign. Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön. Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen. I studien har vi också ställt tidigare forskningsresultat av för- och nackdelar av arbete i kontorslandskap mot våra respondenters upplevelser. I vår analys har vi utgått från Goffmans teorier om roller samt Berger och Luckmanns perspektiv på hur individer formas och själva formar sin omgivning. Resultatet visade att interaktion och gemenskap mellan människor är de grundläggande inslagen i arbetsmiljön som ligger bakom en upplevd trivsel. Det visade också att det fortfarande finns många problematiska aspekter av fenomenet kontorslandskap, t.ex. en överhörningsproblematik. Ett överraskande resultat var en nästan obefintlig känsla av kontroll och övervakning hos respondenterna, något som går emot tidigare forskningsresultat

Forskare är överens om en medföljande problematik angående anställda i kontorslandskap, då i synnerhet bland kvinnor. Föreliggande studie väljer att göra en ansats att undersöka ifall det förekommer diskrepans i upplevelser av denna kontorsdesign med avseende på kön samt undersöka könsskillnader i sjukfrånvaro. Upplevelser analyserades utifrån psykosocial arbetsmiljö främst i termer av arbetsuppgifter men även med avseende på samarbete, avskildhet och stress. Tre större organisationer deltog, varav två teknikföretag och ett bankkontor. Enkäter besvarades av 73 män och 62 kvinnor. Sex hypoteser prövades med hjälp av chi2-analys, t-test samt tvåvägs ANOVA. Individernas inflytande över de egna arbetsuppgifterna, visar att kvinnor har lägre inflytande. Kvinnor upplever mer socialt stöd, men uppvisar en högre korttidssjukfrånvaro än män.  Skillnaderna mellan män och kvinnor visade sig vara relativt liten, vilket kan tyda på en överdriven tro på könsskillnader.

The  purpose of the study was to enhance the understanding of what is affected and eligible technology and the direct supervision of the offices on the basis of the employee's perspective. Where the issues were the following:   What legitimizes the technology and the direct supervision according to the workers? How does the integrity of the employee's effekt the acceptance of the technology and the direct supervision of the open plan offices?    To carry out the study, participated twelve workers from two different organizations. The material consisted of previous research, surveillance and privacy as well as two theories. The theories consisted of Michel Foucault's theory of panopticism and Erving Goffman's theory, self in everyday life. The method had a qualitative approach where individual interviews were used as the basis for the results. The study showed that workers felt the monitoring to be legitimated when it was preceded by acceptable arguments, such as increased security and improved economy. The study showed that the surveillance was accepted easier if the employee had to be involved in the implementation of new monitoring, as well as receive information on the monitoring presence and purpose. The study also showed that workers on the basis of individual perspective, was more difficult to accept especially technological monitoring as it increasingly considered to be a threat to the integrity than the direct monitoring. However, there was a greater acceptance of the direct monitoring based on organizational perspective, because it was considered more important to protect the organization than to protect the individual's privacy. If the individual deviated from the norm it could damage the organization and therefore other workers.

The office is the working environment in which an increasing proportion of the population spends their days . One type of office are open plan offices which are characterized by several people sitting together in the same room without spatial boundaries . The general discourse of this kind of offices is that they constitute an advantageous design that allows organizational changes without the need for redevelopment . From a work perspective, this office design is both criticized and acclaimed . Problems with noise is frequently reported in research which can lead to ill health. At the same time quantitative studies shows that these office designs can both positively and negatively affect the cohesion and leadership at work. A deeper understanding of how office design affects cohesion and leadership is missing. This interview study aims to examine employees ' and managers' perceptions of how the open plan office affect the cohesion and leadership at work. Based on twelve personal interviews , six employees and six managers of a public administration, the interview answers were transcribed and thematised. Nineteen themes emerged that described how the open plan office impact on cohesion and leadership. Among these nineteen, thirteen themes were common , meaning that they occurred among both employees and managers to some extent. Six themes were explicit , meaning that they occurred only among either employees or managers. Five of the explicit themes occurred only among managers. The most frequent common theme underlying several cohesion and leadership enhancement factors were to sit together, which have a clear connection to the open plan office design. The open plan office was perceived to contribute to the cohesion at work in a positive way . However, there was a difference in the quality of depth between the groups in their answers. In the case of the impact on leadership , most managers and employees agree that the design contributed substantially to the manager's availability . There in was a difference between employees and managers , whether it was a positive or negative attribute . The study shows that there is a difficulty in determining where office design's influence ends and where the labor organization's impact begins. / I kontoret spenderas stora delar av den vakna tiden och är den arbetsmiljö där en allt större del av befolkningen spenderar sina dagar. Kontorstypen kontorslandskap kännetecknas av att flera personer sitter tillsammans i samma rum utan rumsliga avgränsningar. Den allmänna diskursen kring kontorslandskap är att de utgör en ekonomisk fördelaktig design som tillåter organisatoriska förändringar utan att behovet finns för ombyggnation. Ur arbetsmiljöperspektiv är denna kontorstyp både risad och rosad. Problem med buller är frekvent rapporterat i forskningen vilket kan leda till ohälsa. Samtidigt visar kvantitativa studier att kontorslandskapet kan ge både fördelar och nackdelar i upplevd samhörighet och ledarskap i arbetsgruppen. En djupare förståelse över hur kontorsdesignen påverkar ledarskapet och samhörigheten saknas. Denna intervjustudie syftar till att undersöka medarbetares och chefers upplevelser av hur det öppna kontorslandskapet inverkar på samhörighet och ledarskap. Utifrån totalt tolv personliga djupintervjuer, varav sex stycken var medarbetare och sex stycken var chefer, transkriberades och tematiserades intervjusvaren. Respondenterna arbetade inom offentlig förvaltning i Storstockholmsområdet. Nitton teman framkom som beskrev hur kontorslandskapet inverkade på samhörigheten och ledarskapet. Av dessa nitton var tretton teman gemensamma, vilket innebär att de förekom bland både medarbetarna och cheferna i någon utsträckning. Sex teman var explicita, vilket innebär att de endast förekom bland antingen medarbetarna eller cheferna. Fem av de explicita temana förekom endast hos cheferna. Det mest frekventa gemensamma temat som låg till grund till flera samhörighets- och ledarskapsstärkande faktorer var att sitta tillsammans och har en tydlig koppling till kontorslandskapets design. Kontorslandskapet upplevdes bidra till samhörigheten på ett positivt sätt. Dock återfanns det en skillnad i kvalitativt djup mellan grupperna. I fråga om lokalernas inverkan på ledarskapet var de flesta chefer och medarbetare överens om att lokalen bidrog i huvudsak till chefens tillgänglighet. Där i fanns en skillnad mellan medarbetare och chefers uppfattning i huruvida det var en positiv eller negativ egenskap. Studien visar att det finns en svårighet att avgöra var kontorsdesignens inverkan slutar och var arbetsorganisationens inverkan tar vid.

Bakgrund: Kontorslandskap för läkare blir allt vanligare. Läkare har varit kritiska till kontorslandskap och menat att det administrativa arbetet ofta är koncentrationskrävande och att förutsättningarna för den typen av arbete inte kan tillfredsställas i kontorslandskap samt att det kan leda till minskat välbefinnande i arbetet och en sämre arbetshälsa.  Det finns begränsat med studier om hur kontorslandskap påverkar läkarnas arbetsförhållanden och arbetshälsa. Syfte: att beskriva hur läkare upplever administrativt arbete i kontorslandskap samt hur kontorsutformningen påverkar deras upplevda arbetshälsa. Metod: tvärsnittsstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod med kvalitativ ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att läkares upplevelser av administrativt arbete i kontorslandskap till största delen var negativ. De svårigheter som framkom handlade främst om bekymmer att upprätthålla patientsekretessen och problem med kontorsutformningen som försvårade arbetet med koncentrationskrävande arbetsuppgifter. De positiva aspekterna som framkom var att det är enkelt att be om hjälp i kontorslandskapet och gav social gemenskap. Slutsats: Vid planering av kontorslandskap för läkare inom vården kan det vara viktigt att tänka på att minimera ljudstörningar och möjliggöra upprätthållande av patientsekretess genom att ha tillräckligt många tysta rum med tillgång till dator.

I denna uppsats diskuteras hur man kan utföra koncentrerat arbete i ett öppet kontorslandskap på bästa sätt. Fokus har legat i att skapa en avskärmande produkt som underlättar arbete i en fokuszon, tillhörande ett öppet kontorslandskap på ett aktivitetsbaserat kontor. Olika distraktioner som kan uppstå i öppna kontorslandskap, samt vad som kan åtgärda dessa problem kommer också tas upp. Jag har fokuserat på distraktioner som ljud och rörelse men också kommit fram till att det är viktigt med ett personligt utrymme på arbetet. Projektet resulterade i en ljudabsorberande, skjutbar sidoskärm till skrivbordet. Produkten är ett resultat av ett samarbete mellan mig och företaget Frapett.

Den här experimentella studien undersökte huruvida man kan skyddas från bakgrundstal genom att använda sig av ett annorlunda teckensnitt än det man vanligtvis läser. Trettiotvå försöksdeltagare deltog i experimentet. Deltagarnas uppgift var att minnas information från texter om två påhittade folkslag som antingen var skriven med ett vanligt teckensnitt (Times New Roman) eller ett annorlunda teckensnitt (Haettenschweiler) i två ljudbetingelser: tystnad och irrelevant bakgrundstal. Resultatet visade att försöksdeltagarnas prestation på läsminnestestet försämrades av bakgrundstalet när texten de skulle minnas var skriven med Times New Roman, men inte när texten var skriven med Haettenschweiler. Det tyder på att man kan skyddas från att bli distraherad av bakgrundstal när man läser kortare texter skrivna med ett annorlunda teckensnitt, vilket kan vara en enkel lösning att använda i ett kontorslandskap. / This experimental study investigated whether a person can be protected from background speech when using of a different font then they usually reads. Thirty-two participants took part in the experiment. The participants' task was to recall information from texts about two fictitious cultures that were either written in a common font (Times New Roman) or in a different font (Haettenschweiler) in two sound conditions: silence and irrelevant background speech. The results showed that the participants' performance deteriorated on the reading memory test when they would remember a text written in Times New Roman, but not when the text was written in Haettenschweiler. This suggests that a person can be protected from background speech while reading shorter texts written in a different font than they usual read, which can be a simple solution to use in an open-plan office.