No description available.

Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Studien vill också utforska likheter och skillnader i företagens incitament utifrån två komparativa perspektiv: Främjande och förebyggande respektive efterhjälpande och rehabiliterande arbetsmiljö- och hälsoåtgärder. Sex företag med totalt sju respondenter deltog i denna intervjustudie med en komparativ och abduktiv design. Ämnet belystes både med fokuserade och semistrukturerade intervjufrågor som därefter analyserades med en hermeneutisk grund och en tematisk innehållsanalys utifrån Niofältstabellen. Det var inga större skillnader mellan de komparativa grupperna i studien. Resultatet visade att ett ekonomiskt perspektiv var det viktigaste incitamentet för alla företag att arbeta med arbetsmiljö- och hälsa. Visionerna kring en god arbetsmiljö och synen på medarbetarna som en tillgång i företaget var likvärdigt för alla företag. De små företagen fokuserar sina insatser mot den psykosociala arbetsmiljön. Ledningens tillgänglighet och närhet i det lilla företaget och medarbetarnas trivsel, gemenskap och delaktighet på arbetsplatsen var de viktigaste angivna faktorerna för att skapa en god arbetsmiljö och hälsa i de små företagen. Arbetstagarnas perspektiv skulle vara en intressant forskningsutveckling.

Bakgrund: Kontorslandskap för läkare blir allt vanligare. Läkare har varit kritiska till kontorslandskap och menat att det administrativa arbetet ofta är koncentrationskrävande och att förutsättningarna för den typen av arbete inte kan tillfredsställas i kontorslandskap samt att det kan leda till minskat välbefinnande i arbetet och en sämre arbetshälsa.  Det finns begränsat med studier om hur kontorslandskap påverkar läkarnas arbetsförhållanden och arbetshälsa. Syfte: att beskriva hur läkare upplever administrativt arbete i kontorslandskap samt hur kontorsutformningen påverkar deras upplevda arbetshälsa. Metod: tvärsnittsstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod med kvalitativ ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att läkares upplevelser av administrativt arbete i kontorslandskap till största delen var negativ. De svårigheter som framkom handlade främst om bekymmer att upprätthålla patientsekretessen och problem med kontorsutformningen som försvårade arbetet med koncentrationskrävande arbetsuppgifter. De positiva aspekterna som framkom var att det är enkelt att be om hjälp i kontorslandskapet och gav social gemenskap. Slutsats: Vid planering av kontorslandskap för läkare inom vården kan det vara viktigt att tänka på att minimera ljudstörningar och möjliggöra upprätthållande av patientsekretess genom att ha tillräckligt många tysta rum med tillgång till dator.

Folkhälsoarbetets nationella mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för folkhälsan genom att människor påverkas av arbetsförutsättningar samt balansen mellan arbete och privatliv. Företagshälsovård är en aktör i välfärdssamhället som i samverkan med företag arbetar för att förebygga ohälsa, främja hälsa samt för att skapa säkra arbetsplatser. Syftet var att få en djupare förståelse för varför arbetsgivare inom offentlig sektor köper externa tjänster från företagshälsovård. Studiens design var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsprocessen genomfördes med strategiskt urval och de elva genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare köpte externa tjänster från företagshälsovården för att bland annat erbjuda hälsovårdande insatser, för att få ökad kunskap om anställdas hälsa samt för att kunna arbeta förebyggande. Genom att belysa vilka skäl arbetsgivare har som avgör anslutning till företagshälsovård kan det ge djupare förståelse för varför arbetsgivare upphandlar företagshälsovårdstjänster samt att den ökade kunskapen också kan ge insikter i hur företagshälsovården eventuellt skulle kunna verka på flera sätt på arbetsplatser. / The national aim of the public health work is to create conditions for good health on equal terms. Workplaces are an important arena for public health because people are affected by work conditions and work-life balance. Occupational health care is an actor in the welfare society, which in co-operation with companies are working to prevent illness, promote health, and to create safe workplaces. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of why employers in the public sector bought external services from occupational health care. A qualitative method was employed and the data were collected with semi-structured interviews. The selection process was conducted with strategic selection and the eleven interviews were transcribed and analyzed with inductive content analysis. Employers bought external services from occupational health care in order to, for example, offer health care services, to get a deeper understanding of employees’ health and to be able to work preventively. The results serves a deeper understanding of why employers procures occupational health care services and the increased knowledge can also provide insights into how occupational health care services could operate in several ways at workplaces.

Bakgrund: För företag är alla ekonomiska aspekter viktiga, dit hör medarbetarnas hälsa som kan bli en stor kostnadspost. I dagens samhälle ökar stress och depression från arbetsplatsen trots gedigna kunskaper inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är belysa kopplingen mellan medarbetarskap och arbetshälsa. Teori: Studien har sin utgångspunkt ur medarbetarskap och arbetshälsa. Tidigare forskning inom arbetshälsa har kopplats till medarbetarskapshjulet för att studera om något av medarbetarskapets fyra begreppspar kan förklara arbetshälsa i högre grad än något annat begreppspar. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät där antalet respondenter uppgick till 83 individer. Tidigare forskning har gjort det möjligt att koppla svaren från enkäten till möjliga påverkande faktorer för arbetshälsa inom medarbetarskap. Analys: I resultatet framkommer att det finns många faktorer som har samband med arbetsglädje. Det visade sig att kommunikation, samhörighet, relationer, uppskattning och utveckling har starka samband med den arbetsglädje som medarbetarna upplever. För faktorn stress visades samband med förtroende för chefen och kontroll. Slutsats: Medarbetarskap är ett bra redskap för att förhindra arbetsohälsa. Då arbetshälsa är komplext och många faktorer för arbetshälsa påverkar varandra bör inga av medarbetarskapets begreppspar bortses ifrån. / Background: For companies are every economic aspect essential. One aspect is the workplace health that employees feel whom can be a big cost. In our society is stress and depression increasing despite extensive knowledge in the topic for workplace health. Purpose: The purpose of the study is to illustrate the connection between followship and workplace health. Theory: The study has it starting point from followship and workplace health. Previous research in the topic for workplace health have been related to the wheel of followship to study if one of the four factors in followship can explain workplace health more than the other factors. Method: The empirical material have been collected from a quantitative research in form of a survey, is was 83 participants who responded. Previous research and literature have made it possible to relate the answers from the survey to factors affecting workplace health in the strategy of followship. Result: The result show that there are many factors that influence workplace happiness. It showed that communication, affinity, relations, appreciation and personal development have connections with workplace happiness. Factors that influence in stress is trust in the manager and control of the workday. Conclusion: Followship is a good tool to prevent workplace related illnesses. Workplace health is a complex topic and many factors for workplace health affect each other, therefore should none aspect of followship be ignored.

Syftet med denna studie är att utreda närmare hur enhetschefer inom funktionshinderomsorgen upplever sin arbetssituation och deras upplevelser om hur de kan påverka sitt dagliga arbete.Data samlas i form av enhetschefers berättelser och erfarenheter.Med hjälp av intervjuerna beskrivs deras erfarenheter och upplevelser kring arbetssituationen, samtderas uppfattning kring betydelsen av den dagliga planeringen av arbetet. Det framkommer ofta att verksamheter inte fungerar inom social- och hälsovården och ofta pekar man på enhetschefen som den skyldiga till olika brister och friktioner på arbetsplatsen. Sedan 1900-talet har stora förändringar skett inom den offentliga förvaltningen vilket har lett till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar och en ökad arbetsbörda. Tidigare forskning och olika rapporter påvisar att det är krävande för en enhetschef att arbeta effektivt och samtidigt bibehålla en god hälsa. Därför ser jag i min studie det som relevant och viktigt att undersöka närmare hur enhetscheferna upplever sitt arbete. Resultatet i min studie pekar på att det förekommer en del brister i enhetschefernas arbetssituation. Resultatet visar på att samtliga enhetschefer har svårt att definiera sin roll som enhetschef och känner sig osäkra på vad som ingår i arbetsuppgifterna. Uppgiftsskalan är mycket bred och det framkommer även att  de upplever svårigheter i att avgränsa sitt arbete. De betonar också att arbetsbelastningen är stor och att det råder brister i resurstilldelningen. I samband med intervjuerna framgick det dock att enhetscheferna uppfattade att de delvis kunde påverkasitt upplägg av sitt dagliga arbete, men att oväntade händelser ofta ledde till att de måste omprioritera sin planering av arbetsdagen och påföljande arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis behöver organisationerna göra förändringar, så att arbetsvillkoren för enhetscheferna förbättras och personalpolitiken bättre svarar på rådande situation. Ansvarsområdena är stora och breda och det förekommer tids- och personalbrist i arbete vilket betyder att den sk. service-designen i organisationen behöver utvecklas och förändras. / The purpose of this study is to investigate in detail how unit managers in disability care experience their work situation and to look into their experiences of how they can influence their daily work. Data is collected in the form of unit manager stories and experiences. Using interviews, I describe their experiences and experiences concerning their work situation, as well as their perception of the importance of the daily planning of their work. It often appears that the operations of organizations in social health care are flawed and the managers are often blamed for the deficiencies and the frictions. Since the 20th century, major changes have taken place in the public administration of health care, which has led to increased responsibility and workload for the unit managers. Previous research and various reports suggest that it is demanding for a unit manager to work efficiently at the same time as maintaining good health. Therefore, I find it relevant and important to investigate further how the unit managers experience their work. The results of my study show that there are some shortcomings in the work situation of the unit managers. It became apparent that all unit managers find it hard to define their role and they are uncertain about what tasks are included in their work. The range of tasks is broad and it is difficult to define their work. They emphasize that the workload is heavy and there is a lack of resources. In the interviews, it became apparent that the unit managers thought that they could partially influence the setup of their daily work but that unexpected events often led to them having to re-prioritize their plan of the day and the associated tasks. Organizations need to go through change in order to provide better working conditions for unit managers, as their areas of responsibility are too large and there seems to be a lack of time at work.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget. Sömnproblem och ryggsmärta visade sig vara vanliga problem, status inom företaget kretsade kring kön och lön samt att de äldre männen hade svårt att ta direktiv från kvinnor. Arbetet på företaget visade sig vara enformigt och inte underhållande vilket gjorde kvinnornas relationer till varandra kollegorna mycket viktiga. Samtliga av kvinnorna beskrev att det pågick ett utanförskap på arbetsplatsen samt att kommunikationsflödet mellan skiftarbetare och förmän/chefer var bristande.

Background: Chronic neck pain is a problem that may be prevented and treated by physical activity. Little is known about effective interventions to increase physical activity in workers with neck pain. Objective: To evaluate the effects of an intervention aimed at increasing physical activity among workers with chronic neck pain. Design: A 10-week randomized controlled study in a population of 35 (intervention n= 19, control n= 16) workers. Physical activity was assessed using a tri-axial accelerometer pre and post the intervention. Outcomes: Daily steps, metabolic equivalent, proportions of time spent sitting/lying, standing and walking, and sit-to stand transitions. Linear mixed model was used to analyze the intervention effect (group × time) adjusted for the baseline value for each outcome. Results: There was no significant intervention effect on steps, metabolic equivalent, walking or sit-to stand transitions. There were significant intervention effects on decreased time spent sitting/lying (p=0.010) and increased standing (p=0.017).   Conclusion: No differences between intervention and control groups were found in parameters of total physical activity. However sedentary time decreased substantially in intervention group and was replaced by standing time. Larger studies using objective assessments of physical activity and sedentary behavior, investigating the effects of changes in PA and sedentary behavior on pain and health outcomes, in a working population with chronic neck pain are recommended. / Bakgrund: Kronisk nacksmärta är ett problem som kan vara möjligt att förebygga och behandla med fysisk aktivitet. Det finns begränsad kunskap om effektiva interventioner för att öka fysisk aktivitet hos arbetstagare med nacksmärta. Syfte: Att utvärdera effekten av en intervention riktad mot att öka fysisk aktivitet hos en grupp arbetstagare med kronisk nacksmärta. Design: En 10 veckors randomiserad kontrollerad studie i en population av arbetstagare med kronisk nacksmärta, n= 35 (interventionsgrupp n=19, kontrollgrupp n= 16). Fysisk aktivitet mättes med triaxiell accelerometer före och efter interventionen.  Utfallsmått: Antal steg per dag, metabolisk ekvivalent, förändringar i proportionerna mellan tid i sittande/liggande, stående och gående och antal uppresningar från sittande till stående. Resultat: Det fanns ingen signifikant interventionseffekt avseende steg, metabolisk ekvivalent, tid i gående eller antal uppresningar från sittande. Tid i sittande/liggande minskade signifikant (p=0,010) och tid i stående ökade, också signifikant (p=0,017).  Slutsats: Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i total fysisk aktivitet. Däremot minskade tiden i sittande/liggande markant och ersattes av tid i stående. Större studier med objektiva mätningar av fysisk aktivitet och stillasittande beteende som också undersöker effekter av förändringar i fysisk aktivitet på smärta och hälsovariabler bland arbetstagare med kronisk nacksmärta rekommenderas. / STIMUL

Sedan 1990-talet har utrikesfödda medarbetare blivit en stor del av den svenska arbetsmarknaden, men det är också många av dem som är sjukskrivna. För att förhindra sjukfrånvaro måste ledarna ha förebyggande insatser som fokus. En viktig del av arbetet med förebyggande insatser är kommunikation. När individer kommunicerar med varandra utbyts tankar, känslor och värderingar. Enligt tidigare forskningar utgör hälsovårdsarbete hög risk för arbetsskador och sjukskrivningar. Utifrån det undersöker studien hur ledarna inom vårdsektorn upplever kommunikation med mångkulturella arbetsgrupper, samt hur kommunikationen påverkar ledares upplevda förmåga att skapa förutsättningar för en god arbetshälsa. I studien genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vårdsektorn. Insamlad data analyserades med hjälp av hermeneutiska ansatsen och förvalda teorier. Resultatet visar att ledarna inom vårdsektorn upplever kommunikation med mångkulturella arbetsgrupper som komplex på grund av språk och kulturskillnader. Vidare visar studien även att deras förmåga till att skapa förutsättningar till en god arbetshälsan försvåras på grund av dessa faktorer. / Since the 1990s foreign-born employees have become a big part of the Swedish labor market, but they are also many of those on sick leave. To prevent sick leave, the leaders need to have preventive efforts as the focus. An important part of the work with preventive efforts is communication. When individuals communicate with each other, thoughts, feelings, and values are exchanged. According to previous research, health care work poses a high risk of occupational injuries and sick leave. Based on this, the study examines how leaders in the healthcare sector experience communication with multicultural work groups, and how communication affects leaders' perceived ability to create conditions for good occupational health. The study consisted of ten semi-structured interviews with unit managers in the healthcare sector. Collected data were analyzed using the hermeneutic approach and preselected theories. The results show that the leaders in the healthcare sector experience communication with multicultural working groups as complex due to language and cultural differences. Furthermore, the study also shows that their ability to create conditions for good occupational health is made more difficult due to these factors.