• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 8
  • 6
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Samverkan mellan arbetsgivare och företagshälsovård : Kvalitativ studie om orsaker för varför arbetsgivare köper tjänster från företagshälsovård.

Eriksson, Helena January 2016 (has links)
Folkhälsoarbetets nationella mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för folkhälsan genom att människor påverkas av arbetsförutsättningar samt balansen mellan arbete och privatliv. Företagshälsovård är en aktör i välfärdssamhället som i samverkan med företag arbetar för att förebygga ohälsa, främja hälsa samt för att skapa säkra arbetsplatser. Syftet var att få en djupare förståelse för varför arbetsgivare inom offentlig sektor köper externa tjänster från företagshälsovård. Studiens design var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsprocessen genomfördes med strategiskt urval och de elva genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare köpte externa tjänster från företagshälsovården för att bland annat erbjuda hälsovårdande insatser, för att få ökad kunskap om anställdas hälsa samt för att kunna arbeta förebyggande. Genom att belysa vilka skäl arbetsgivare har som avgör anslutning till företagshälsovård kan det ge djupare förståelse för varför arbetsgivare upphandlar företagshälsovårdstjänster samt att den ökade kunskapen också kan ge insikter i hur företagshälsovården eventuellt skulle kunna verka på flera sätt på arbetsplatser. / The national aim of the public health work is to create conditions for good health on equal terms. Workplaces are an important arena for public health because people are affected by work conditions and work-life balance. Occupational health care is an actor in the welfare society, which in co-operation with companies are working to prevent illness, promote health, and to create safe workplaces. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of why employers in the public sector bought external services from occupational health care. A qualitative method was employed and the data were collected with semi-structured interviews. The selection process was conducted with strategic selection and the eleven interviews were transcribed and analyzed with inductive content analysis. Employers bought external services from occupational health care in order to, for example, offer health care services, to get a deeper understanding of employees’ health and to be able to work preventively. The results serves a deeper understanding of why employers procures occupational health care services and the increased knowledge can also provide insights into how occupational health care services could operate in several ways at workplaces.
2

Customer value in a B2B setting : An analysis of potential target markets for the rehabilitation company Svenska-Re

Idenfors, Evelinn, Kjellin, Jennie January 2012 (has links)
This study aims to investigate potential B2B customer segments in Umeå concerning company-wellness and rehabilitation services. We will investigate the market, identify a prospect target market and evaluate this target market on commission from Svenska-Re. The company Svenska-Re offers a service where customers travel to Gran Canaria, Spain, for a three week rehabilitation program. They offer various programs and are specialized in work-related injuries. By evaluating the target market we will investigate if there is an interest and need of the services provided by Svenska-Re in Umeå.
3

Det riskförebyggande arbetets betydelse för arbetstillfredsställelsen inom företagshälsovården

Norman, Mattias January 2015 (has links)
Företagshälsovården är en expertresurs som kan anlitas vid hjälp med frågor och insatser inom arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall enligt arbetsmiljölagen särskilt arbeta för att förebygga hälsorisker på arbetsplatser. Rapporter inom området pekar dock på att företagshälsovården i huvudsak anlitas för att arbeta med efterhjälpande insatser. Studiens syfte var således att undersöka företagshälsovårdsanställdas arbetsinnehåll och hur de upplever att innehållet påverkar deras arbetstillfredsställelse. Åtta personer ifrån en region i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys där teman som besvarade studiens frågeställningar identifierades. De anställda visade sig arbeta mest med tertiära och sekundära preventionsinsatser. Mängden förebyggande arbete sågs som tillfredsställande. Arbetsinnehållet upplevdes som positivt och ansågs vara viktigt för arbetstillfredsställelsen. Återkoppling på det utförda arbetet ansågs dock vara en viktigare faktor. Slutsatsen dras att företagshälsovårdsanställdas nuvarande arbetssituation är stabil men bör inte tas för given.
4

Fysisk aktivitet på recept – En kvalitativ undersökning av ett FaR®-koncept hos en företagshälsovård i Västra Götaland. / Physical activity on prescription – A qualitative study with interviews of a FaR® concept of an occupational health care in Västra Götaland. [Sweden]

Söderberg, Jenny January 2015 (has links)
Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget. I studien har sex informanter från tre olika geografiska enheter, på samma företagshälsovård, intervjuats. Resultatet visade att det skett en ökning av receptutskrivningar sedan det nya konceptet infördes. Två centrala faktorer för att konceptet har lyckats är att alla varit positiva till och engagerade i att arbeta med FaR, samt att chefens inställning visat sig vara viktigt för att få konceptet i rullning. Andra faktorer som visade sig ha betydelse för informanterna var god kommunikation, samarbete, tydliga riktlinjer och roller med utsedda FaR-koordinatorer, vilka kan ta över rollen som utförare, samt att all legitimerad personal nu får ordinera och skriva ut recept. / Physical activity on Prescription (PaP) has proven to be a successful tool to reduce sedentary behavior and to increase physical activity in the long term. However, the process of change is both time-consuming and demands motivation, and as it applies to everyone. To establish and implement PaP in an organization has proven to be easier said than done. The purpose of the study is to examine what an occupational health care in Västra Götaland (Sweden) thinks about its updated PaP concept elaborated and used since the beginning of 2014. Six informants from three different geographical units, in the same occupational health care has been interviewed in this study. The results showed that there has been an increase in prescription discharges since the new concept was introduced. Two key elements in that the concept has succeeded are that all the staff members were positive and committed to work with PaP and that the manager supported it. Other factors that proved to be important for the informants were good communication, cooperation, clear guidance and clear roles, with designated PaP coordinators. Those could take over the role as performers. All qualified personnel also got the right to prescribe PaP.
5

Kvinnors sjukfrånvaro i en svensk tillverkningsindustri : En kvalitativ intervjustudie

Ghawi, Birgitte January 2017 (has links)
Kvinnors sjukfrånvaro i Sverige är högre än hos män, vilket ökar kraven hos arbetsgivare att få kunskap om möjliga sjukdomsframkallande faktorer för kvinnor. De vanligaste orsakerna till kvinnors sjukskrivning är led- och muskelvärk samt psykisk ohälsa. Studier visar att sjukskrivningen kan orsakas av faktorer i arbetsmiljön, men även att livssituationen måste tas i beaktning när sjukfrånvaron på arbetsplatser ska kartläggas. Syfte: Denna studie gjordes med syftet att kartlägga faktorer i arbetet och i individens livssituation som kan påverka/bidra till att kvinnor är/blir långtidssjukskrivna vid en tillverkningsindustri i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Totalt intervjuades nio arbetstagare från en tillverkningsindustri. Urvalet bestod av kvinnor med diagnosen led- och muskel eller/och psykisk diagnos som var eller hade varit långtidssjukskrivna. Resultat: Faktorer som medverkade till sjukskrivning, var en ökande arbetsmängd och ett högre arbetstempo. Majoriteten rapporterade om en bullrig arbetsmiljö och obekväma arbetstider med skiftarbete som bidragande orsak till sjukfrånvaron. En annan bidragande orsak till sjukskrivning var otrygghet i relation till arbetsledningen och otydliga direktiv från arbetsorganisationen såsom oklara förväntningar på arbetsinsats, obestämda arbetsroller, otillräcklig handledning och mentorskap, samt oklarheter rörande arbetsplatsens hållning vid mobbning. Flertalet av kvinnorna hade haft en kritisk händelse i privatlivet, ingen tyckte dock att detta föranlett sjukskrivningen. Slutsats: Kvinnlig sjukfrånvaro inom en tillverkningsindustri påverkas av arbetsorganisatoriska faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt kvinnornas livssituation. Resultatet av denna studie bör fördjupas med ytterligare forskning inom aktuell tillverkningsindustri. / In Sweden, the rate of sick absenteeism is higher for women than for men, which can put increasing demands of employers to gain insight into this problem. The most common causes of women's sick leave are joint- and muscle pain as well as mental illness. Studies show that sick leave may be caused by factors from the work environment, but also the life situation must be taken into consideration when absenteeism in the workplace is mapped. Purpose: This study was done to identify factors that may affect / contribute to women long-term sickness in a manufacturing industry in Sweden, with the focus on the working conditions and the individual's total life situation. Method: The study was conducted as a qualitative study with abductive approach. The interviews were transcribed and analysed using directed content analysis. A total of nine female employees from a manufacturing industry were interviewed. The sample consisted of women, diagnosed with joint and muscle and / or psychiatric diagnosis who were or had been long-term sick. Results: All participants found factors such as increasing workload and a higher work rate contributing to disease. A majority reported a working environment with noise, vibration and shock and work schedules with shift work as contributing to absenteeism. Another problem was insecurity in the management and unclear directives from the organization such as vague expectations on job performance, unclear job roles, inadequate supervision and mentoring, as well as uncertainties regarding the workplace attitude to bullying. Most of the women had had a critical event in their private life, however, no one thought it caused disease. Conclusion: Female absenteeism within a manufacturing industry is affected by work organizational factors and environmental factors as well as women's life situation. The results of this study should be deepened by further research in the present manufacturing industry.
6

Friskvård på arbetsplatsen och dess samband med hälsan och sjukskrivningsdagar / Wellness care in the workplace and its relationship with health and sick days

Hermansson, Robin, Jamal, Rojan January 2013 (has links)
Bakgrund: Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen är överens om att fysisk aktivitet påverkar den fysiska hälsan (den del av hälsan som läkare kan mäta) positivt och gör att människor har lättare att hantera eller helt undvika skador och sjukdomar. Båda är också överens om att den psykiska hälsan (den känslomässiga hälsan) har inflytande över hur väl människor hanterar skador och sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka om friskvård på arbetsplats har någon inverkan på den fysiska och psykiska hälsan samt sjukfrånvaron. Metod: Denna studie är en litteraturundersökning som innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Insamling av data har gjorts via sökmotorer som rekommenderas av universitetsbiblioteket i Skövde. Alla forskningsdokument är granskade av andra forskare. Resultat: Friskvård består av många olika delar som fysisk aktivitet, kostvanor, arbetsplatsmiljö och CBT och stresshantering. Fysisk aktivitet verkar vara den enskilt mest effektiva formen av hälsovård mot sjukledighet och minskad produktivitet, även matvanor och KBT och stresshantering verkar också visa ett inflytande över sjukledighet och produktivitet. Slutsats: Friskvård på arbetsplatsen har ett positivt inflytande på att minska sjukfrånvaron och har en viss potential ör att förbättra produktionen bland de anställda. / Background: The Public Health Authority and the World Health Organization agree that physical activity affects physical health positively, enabling people to deal with or completely avoid injuries and diseases. Both are also convinced that mental health has influence over how well people handle injuries and diseases. Purpose: The purpose is to investigate whether healthcare in the workplace is related to on physical and mental health and sickness absence. Method: This study is a literary survey that contains 20 research papers. Collection of data has been done through search engines recommended by the University library in Skövde. All research papers are peer reviewed. Results: The field of wellness care is composed of many different parts such as physical activity, dietary habits, workplace environment and CBT and stress management. Physical activity appears to be the single most effective form of wellness care against sick-leave and decreased productivity, though dietary habits and CBT and stress management also appears to show some positive influence over sick-leave and productivity as well. Conclusion: Wellness care in the workplace has a positive influence on decreasing the absence of illness and holds some potential to improve the production among the employees.
7

Svenska rederiers syn på krishantering : En kvalitativ undersökning om krishanteringsplaner

Neckman, Marcus, Steneros, Adrian January 2017 (has links)
Arbetet till sjöss är förenat med risker som kan medföra att olyckor sker. Det ska finnas en plan för krishantering redan innan en olycka har inträffat. Det grundläggande förutsättningarna för att hantera följderna av en händelse finns reglerade i svensk lagstifting men hur följs den drabbade sjömannens hälsa upp av rederiet som arbetsgivare? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med det här arbetet att undersöka hur svenska rederier använder sin krishanteringsplan med fokus på förberedande arbete och omhändertagande av personal efter en kris. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ intervjuundersökning används som metod för datainsamling. Undersökningen omfatter en delvis strukturerad intervju med sju respondenter från sex olika svenska rederier. Resultatet av undersökningen visar att rederierna förhåller sig till gällande krav och regelverk och för att uppfylla en del av kraven tar de hjälp av externa aktörer såsom företagshälsovård och psykologer. Rederierna poängterar att det är svårt att utforma en krisplan för något som inte har hänt, att förutse alla scenarion som kan inträffa betraktas inte som möjligt oavsett hur mycket de övar. Besättningen anses dock som det absolut viktigaste för verksamheten och det sätts inga gränser för att främja deras välbefinnande i kriser. / Shipping is often associated with risks which can lead to accidents. There should be a plan for crisis management even before an accident has occurred. Basic prerequisites to deal with the consequences of an accident are regulated in national legislation but how well monitored is the affected sailor’s health by the shipping company as an employer? With that question as a background, the purpose of this thesis is to research how swedish shipping companies use their crisis management plan to support and care for their crew after a crisis. In order to answer the question, qualitative interviews were used as a method for collecting data. The research survey includes a semi-structured interview with seven respondents from six different shipping companies. The research shows that the shipping companies adhere to the requirements and regulations and in order to meet parts of the requirements, they use services of external actors such as occupational health providers and psychologists. The shipping companies explain that it is difficult to create a plan of action for something that has not occurred. To predict a complete scope of crisis scenarios is not deemed as possible, regardless of the amount of drills conducted. The crew is considered the most important element of the business and no restrictions is put on their well being during a time of crisis.
8

Gränsdragningar i Vårdens Vardag : Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i det svenska välfärdssystemet / Drawing Boundaries in Everyday Healthcare Practice : Management of work-related mental ill health in the Swedish welfare system

Andersson, Réka January 2017 (has links)
Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.

Page generated in 0.3783 seconds