Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat. / Background: Being a nurse is a vulnerable profession where stress is common. If a nurse is exposed to prolonged stress, it can lead to burnout and sick leave for nurses, according to the National Board of Health and Welfare (2017). It is essential to investigate the underlying causes that nurses perceive as reasons for their mental health problems and the consequences it can have for both nurses and their surroundings. Objective: The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of work-related self-reported mental illness. Method: The literature study is based on ten qualitative articles. The databases used were CINAHL and PubMed. All articles were quality assessed using the Swedish Agency for Health Technology Assessment, and Assessment of Social Services (SBU) quality assessment tool. Data analysis was conducted using Popenoe et al.'s data analysis method. Results: The results reveal that nurses are exposed to high workloads, understaffing, and organizational problems. The compilation of the articles yielded three main categories as underlying causes of nurses' work-related mental health problems. These underlying factors are presented in the following main categories: Organizational deficiencies, High expectations on nurses and Difficult situations at work. Based on these, the following subcategories also emerged: Deficient leadership, High workloads, Workplace stress, Understaffing, Traumatic and complex patient cases and Workplace exclusion. Conclusion: Nurses primarily experience work-related mental health problems due to organizational factors, traumatic patient cases, and collegial issues in the workplace. Work- related mental health problems can affect nurses' work quality. Nurses also experience high demands from their environment, which creates a perception of negative stress both at work and in their personal lives.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland befolkningen i Sverige har ökat och särskilt på svenska arbetsplatser. Omkring 1,6 miljoner människor i Sverige upplevde år 2020 hälsoproblem som var arbetsrelaterade. Den psykisk ohälsan är även ett globalt folkhälsoproblem där närmare 301 miljoner människor levde med ångest, 280 miljoner människor med depression sedan år 2019. Att främja människors välbefinnande och att säkerställa hälsosamma liv i världen är avgörande för en hållbar utveckling. Digitaliseringen är även ett viktigt verktyg för att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling. Digitala verktyg och AI-baserade tillvägagångssätt har hittat sin väg till arbetshälsopsykolog och kan stödja individer med problem som stress, ångest eller depression på arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka applikationer av digitala verktyg och AI-användning för att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa för arbetstagare. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Cinahl, Pubmed och Web of Science. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sju teman grupperades i tre övergripande kategorier. Teman var självhantering, ökad kunskap, identifiering, användbarhet, minskning av stigmatisering, oro och engagemang. Kategorierna var potential och utveckling, användbara verktyg samt inställning. Slutsats: Resultatet visar att det kan vara fördelaktigt för arbetsplatser att satsa på insatser med digitala verktyg eller AI i syfte att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan kan främjas, arbetsmiljö förbättras och inte minst kan depressionssymtom minskas och psykisk ohälsa förebyggas. / Indroduction: Mental ill health among the population in Sweden has increased and especially in Swedish workplaces. Around 1.6 million people in Sweden experienced workrelated health problems in 2020. The mental illness is also a global public health problem where nearly 301 million people lived with anxiety, 280 million people with depression since the year 2019. Promoting people's well-being and ensuring healthy lives in the world is crucial for sustainable development. Digitization is also an important tool for achieving several of the global goals for sustainable development. Digital tools and AI-based approaches have found their way into occupational health psychology and can support individuals with problems such as stress, anxiety or depression at work. Purpose: The purpose was to investigate applications of digital tools and AI use to reduce or prevent workrelated mental illness for workers. Method: A structured literature study based on 10 original scientific articles obtained from the databases Cinahl, Pubmed and Web of Science. The articles have been analyzed using a thematic analysis. Results: Seven themes were grouped into three overarching categories. The themes were self-management, increased knowledge, identification, usefulness, reduction of stigma, concern and commitment. The categories were potential and development, useful tools and attitude. Conclusion: The result shows that it can be beneficial for workplaces to invest in interventions with digital tools or AI in order to reduce or prevent work-related mental illness. Mental health can be promoted, the work environment improved and, not least, symptoms of depression can be reduced and mental illness can be prevented.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.