Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.