Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en klinisk samtalsmetod som används vid behandling för att understödja förändring hos patienter med sjukdomstillstånd kopplade till beteende. Stressrelaterad psykisk ohälsa innefattar ofta problem med kognition och beteende, vilket påverkar förmågan att göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet som behandling har visat god effekt för att lindra kardinalsymtom, men följsamheten är låg. MI kan fylla en viktig funktion då motivation är av betydelse för att fullfölja behandling som syftar till beteendeförändring. Dock behövs ytterligare forskning gällande fysioterapeuters strategier och erfarenheter av att tillämpa MI som samtalsmetod.Syftet med studien var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI hos patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod. Datainsamlingen gjordes genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Stärkt självledarskap genom empatisk dialog främjar hållbara förändringsprocesser. Temat baserades på fyra kategorier (med tillhörande underkategorier): Ett stärkande och flexibelt förhållningssätt, Inkännande utifrån patientens behov, Stöd till autonomi samt Hinder och motstånd på vägen. Resultatet belyser fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI som hjälpsamt för att främja hållbara beteendeförändringar vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för fysioterapeuters erfarenheter och användning av MI. Huvudresultatet speglar fysioterapeuternas syn på MI som ett stödjande verktyg vid behandling rörande beteendeförändringar där en empatisk dialog utgör grund för att patientens autonomi stärks. MI upplevs hjälpsamt vid planering anpassad efter patientens individuella behov. Fortsatt forskning behövs som rör fysioterapeuters strategier att motivera patienter till hälsosamma beteendeförändringar.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet. / Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.

Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta. / Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.

Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter. / Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.