Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning. Enhetscheferna från handikappomsorgen hade längre genomsnittlig utbildning än enhetscheferna från äldreomsorgen. Enhetscheferna från hemtjänsten hade betydligt kortare erfarenhet i organisationen jämfört med övriga chefer från vård- och omsorg.  Slutsatsen är att det fanns signifikanta samband mellan arbetsområde och ledarskapsindex, där enhetscheferna från handikappomsorgen hade högre ledarskapsindex än enhetscheferna inom äldreomsorg. Mellan övriga variabler fanns inga samband. / The aim of this study was to investigate if there is any correlation between the education, leadership experience, leadership indices and customer satisfaction of first-line managers, distributed over the fields of disability- and elderly care within the same organisation. The background to the study was that the Swedish government has raised concerns regarding the first-line managers in elderly care, as personnel groups are large and administrative support is minimal, which means that the managers may not always have the conditions required to manage and lead the operations. In comparison to disability care, there are considerable discrepancies in the scope of the positions with regard to financial resources and employee working conditions. The study was conducted in an average-sized municipality in central Sweden, and it was a quantitative study with 40 first-line managers included, where results from two existing surveys were examined. Each manager was assigned a value based on the total customer satisfaction in the unit, based on a customer survey, and a leadership index figure, based on an employee survey in which employees rated their managers. The results indicate that 70% of the first-line managers within nursing and care had completed a minimum of three years of higher education. The first-line managers within disability care had a higher education on average than the first-line managers within elderly care. The first-line managers within home help service had considerably less experience within the organisation compared to the rest of the first-line managers within nursing and care. The conclusion is that there are significant correlations between the field of work and leadership indices, and that first-line managers within disability care had higher leadership indices than first-line managers within elderly care. No correlation was found between the other variables.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>A qualitative study of stress management within geriatric care</p><p> </p><p>Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina</p><p> </p><p>Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         </p><p>How does the employer discover stress among the employees?        </p><p>In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?</p><p>What opportunities are there to prevent stress?</p><p>The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden. We have used out of an interview guide where we divided the issues into three different themes; observation phase, taking care of phase and the possibility of prevention. In the analytical part, we have structured and categorized the material under each theme, and used us to further sub-headings to create a transparency. In addition to previous research, the theories about stress, work-related stress and stress from a gender perspective has been used as a basis for analysis of interview material. Our conclusion after study is that the unit managers in home care have a systematic approach for working with the environment in the workplace. Because there is a standing item on workplace meetings where the work is discussed it allows the heads of units to identify stress in the staff group. The action taken when the stress revealed by the Working Group is primarily supported calls from occupational health services, but also support from the Head of Unit in the form of adjustment of duties. There is no clear stress prevention in the workplace, but health and wellness, can be interpreted as a prevention effort. Lack of resources out as an explanation for the heads of units cannot handle the work-related stress in an ideal way.</p><p> <strong>Keywords: </strong>workrelated stress, stress, leadership, social care of elderly and stress management</p>

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv – både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta. Därför är mitt syfte med denna studie att undersöka hur enhetschefer inom människovårdande organisationer beskriver sin syn på konflikter på arbetet och hur de väljer att hantera dem. Frågeställningarna jag har använt för att komma fram till resultatet är vad cheferna beskriver som orsaken till konflikters uppkomst, vilka för- och nackdelar som cheferna beskriver med konflikter, samt vilken roll de beskriver att de har i konfliktsituationer. Metoden jag har använt i undersökningen är av kvalitativ karaktär och jag har sammanlagt gjort intervjuer med fyra enhetschefer inom antingen äldreomsorg eller personlig assistans i två olika kommuner. Mitt resultat har visat att det finns flera olika orsaker till konflikters uppkomst enligt ledarna. Dessa är förändringsprocesser, arbetsbelastning och stress, sjukskrivningar, bristande kommunikation och utbildning samt alla de olika personligheter med skilda bakgrund och erfarenheter och som ska samarbeta mot ett gemensamt mål. Cheferna har vidare beskrivit hur det både finns för- och nackdelar med konflikter. Bland annat pekar de på vikten av att ett problem faktiskt lyfts fram i ljuset för att det ska kunna lösas, samtidigt som konflikter naturligtvis kan vara energikrävande och i längden påverka de brukare man arbetar med. Ledarna tar vidare upp hur viktigt det är att ibland låta sin personal själv försöka lösa de konflikter som uppstår och inte som chef lägga sig i det första man gör.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer. Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post. Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.

Abstract   A qualitative study of stress management within geriatric care   Authors: Hildingsson, Emelie &amp; Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina   Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;          How does the employer discover stress among the employees?         In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff? What opportunities are there to prevent stress? The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden. We have used out of an interview guide where we divided the issues into three different themes; observation phase, taking care of phase and the possibility of prevention. In the analytical part, we have structured and categorized the material under each theme, and used us to further sub-headings to create a transparency. In addition to previous research, the theories about stress, work-related stress and stress from a gender perspective has been used as a basis for analysis of interview material. Our conclusion after study is that the unit managers in home care have a systematic approach for working with the environment in the workplace. Because there is a standing item on workplace meetings where the work is discussed it allows the heads of units to identify stress in the staff group. The action taken when the stress revealed by the Working Group is primarily supported calls from occupational health services, but also support from the Head of Unit in the form of adjustment of duties. There is no clear stress prevention in the workplace, but health and wellness, can be interpreted as a prevention effort. Lack of resources out as an explanation for the heads of units cannot handle the work-related stress in an ideal way.  Keywords: workrelated stress, stress, leadership, social care of elderly and stress management

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för dilemman som enhetschefer i socialtjänsten ställs inför, utifrån hur deras position mitt emellan ledning och verksamhet ger upphov till en rad oförenliga krav. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd enhetschefer behöver för att bättre kunna hantera dessa omöjliga valsituationer i sitt arbete. Metoden bygger på kvalitativa data inhämtat från tolv intervjuer med enhetschefer anställda i en förvaltning för socialtjänst. Resultatet indikerar, i linje med tidigare forskning, att enhetschefer generellt upplever att uppdraget är större än vad som är möjligt att utföra. Dilemman uppstår mellan krav på arbetets kvalitet, enhetschefspositionens dubbla lojaliteter gentemot ledning och medarbetare samt en alltför snäv tidsram. Stödet som efterfrågas är dels färre arbetsuppgifter och dels en förändrad styrning från ledningen. Utifrån nyinstitutionell teori diskuteras hur organisationen bäst kan stötta enhetscheferna vad gäller att hantera dilemman; Antingen förändra den rationella myten om vad enhetschefskapet i socialtjänsten ska innefatta, eller lösare särkoppla institutionen från kärnverksamheten. Slutsatsen är att förvaltningen inte kan förändra institutionen, eftersom de i förhållande till omvärlden skulle förlora legitimitet. Enhetschefernas möjligheter att hantera dilemman bör därför underlättas genom en lösare särkoppling mellan kärnverksamheten och institutionen avseende enhetschefers chefskap.

<p>The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.</p>