Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen. Bland annat nämns individualitet, god omvårdnad, respektfullhet och gott bemötande som viktiga delar av värdigheten. Enhetschefer inom äldreomsorgen lägger också mycket vikt vid sin personal och huruvida de uppfyller dessa komponenter i sitt praktiska arbete kring äldre. Studien indikerar även att begreppet identitetsvärdighet bör uppmärksammas och lämnas mer utrymme inom verksamheter som rör äldre. / Abstract This study aims to examine how unit managers in eldercare reason about the concept of the dignity of older people living in residential care, and how they ensure that their staff turnover of dignity in the practical work. Dignity concept is discussed mainly in relation to the components of treatment and self-determination. The study was a qualitative research in the form of semi-structured interviews with five heads of units in elderly care. The analysis used four different theories of dignity, namely (I) merit dignity, (II) dignity as moral stature, (III) the identity and dignity and (IV) human dignity. The study shows that the concept of dignity can accommodate a variety of ingredients according to unit managers for their care. Among others mentioned individuality, good care, respectfulness and good treatment as essential elements of dignity. Heads of Unit in elderly care also places much emphasis on their staff and their compliance with these components in the practical work around the elderly. The study also indicates that the concept of dignity as identity should be recognized and given more space in the activities related to the elderly.

The purpose of this study is to explore the eldercare managers' descriptions of their work situation, and through our research, reach a comprehesive view of the managers discretion in the municipational eldercare system in Sweden. Our questions in focus are: In what sense do the managers feel that laws, guidelines and objectives control their decisions? In what sense do the magangers feel that colleagues influence their decisions? How do the managers experince that superior managers and politicians influence their decisions? The essay is based on semi-structured interviews, with six different managers in the eldercare, from three different municipalities. We have made a questionnaire as a tool for our interviews, so that no questions were forgotten during the interview sessions, (with a few additional follow up questions). We analyze our results by using DiMaggio and Powell theory; we have chosen to work with two of the isomorphisms, in order to show how the managers relate to the organisations. We are also using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion, to see the manger from the other perspective; as an individual person in the organisation. Our results and analysis indicates that managers in the eldercare have a wide ability to control and shape their discretion. The factors, which control how the managers form their discretion, are laws, guidelines, goals, colleagues and superior management levels. These factors are largely interpretable, which gives the managers a wider possibility to shape decisions based on the existing guidelines and framework. The study shows that the most limiting factor to constrain the discretion is the financial resources.

Denna studie undersöker enhetschefer i offentlig sektor som arbetar inom ”stöd i hemmet”, det vill säga med hemmaboende personer som har en funktionsnedsättning och med de över 65 års ålder. Syftet är att undersöka hur enhetschefer i en mellanstor kommun i Norrbottens län beskriver sin roll som mellanchef, sin arbetssituation och sina erfarenheter från sin psykosociala arbetsmiljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts, det som framkom analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån utformade teman för att besvara syfte och frågeställningar för att sedan analyseras utifrån the två teoretiska referensramarna – New Public Management och den byråkratiska skolan inom organisationsteori. Resultaten visar på att samtliga informanter har svårt att precist definiera vad som ingår i arbetet som enhetschef. Det som framkommer är att arbetsbelastningen vanligtvis är på en hög nivå, men att den ibland kan variera. Arbetsbelastningen är hög med anledning av att informanterna agerar som spindeln i nätet, vilket innebär att de är involverade i flera olika ärenden och samtidigt besitter den viktigaste rollen som samordnare. Rollen som enhetschef kräver kunskap inom flera olika områden. För informanterna förknippas begreppet psykosocial arbetsmiljö med det psykiska måendet och hur man mår på arbetsplatsen. Situationen för enhetscheferna beskrivs ibland som stressfylld, där vissa perioder är tuffare än andra. Slutligen beskrivs det att rollen som mellanchef är komplex då enhetschefen ska agera utifrån direktiv uppifrån och nedifrån. Det är däremot individuellt hur denna roll hanteras i relation till informanternas arbetslivserfarenhet.

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

<p>Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.</p>

<p>The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers’ work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation. The head of town is the highest deciding official civil servant with an overview of the different municipal administrations. This study focuses on the middle managers in elderly care seen through the head of town s’ conception of leadership in geriatric care. The comprehensive aim of this thesis is to study the head of town s’ conceptions of leadership in municipal elderly care through a gender perspective.</p><p>To elucidate the gender perspective, the head of towns’ conceptions about leadership in elderly care is contrasted to leadership in the male dominated technical administrations. Theories that this thesis theoretical ground is built on is organisations and leadership theories integrated with theories about genus and equality. A qualitative approach through interviews has been chosen as the method for this study. The respondents constitutes of seven persons that are the head of town and one of whom are a woman.</p><p>The result shows that middle managers in elderly care and middle managers in technical admini-strations share the same level of responsibility, but their leadership differs from one another in one respect: the municipal mangers in elderly care are responsible for far more personnel. Only 13 percent of the head of towns are women. Therefore the head of towns are a relatively homogenised group; hence it is a possibility that the decision making will be one-dimensional. This study shows that the head of tows are not very well-informed on the organisation in elderly care.</p><p>All of the head of towns describe the situation of the manager in elderly care as very strained. Generally, the female dominated elderly care is given significantly worse prerequisites and conditions in the working environment than male dominated technical administration, despite the fact that the municipality is the employer of both administrations and despite the fact that the municipal should work actively with equalization. Sweden is one of the most equalised countries in the world but even though municipalities are legally bound by a political directive to work actively with equality, the question of structural inequality is disregarded when an entire activity is given significantly poorer conditions.</p><p>When managers in elderly care are given poor possibilities to exercise their leadership, both per-sonnel and the elderly in need of care are affected. Municipal middle managers and their personnel have poor working conditions and the staff in elderly care can not get enough guidance and time for reflection continuously in there works. This structural discrimination affects women in several ways: a majority of the elderly who are in need of the service and a majority of the personnel are women.</p> / <p>Äldreomsorg är ett område som är särskilt viktigt för kvinnor då det är kvinnor som i hög grad har behov av äldreomsorg, arbetar i äldreomsorg samt står för merparten av de informella insatserna. Forskning visar att kommunala enhetschefers förutsättningar i arbetet väsentligen skiljer sig mellan mansdominerade tekniska förvaltningar och mellan kvinnodominerade omsorgs- och utbildningsför-valtningar. Forskning visar också att det som den högsta ledningen i en organisation prioriterar och värderar som viktigt oftast genomsyrar hela organisationen. Kommunchefen är i den kommunala or-ganisationen den högst beslutande tjänstemannen med översikt över kommunens olika förvaltningar.</p><p>Denna studie fokuserar på äldreomsorgens enhetschefer men genom kommunchefernas föreställ-ningar om äldreomsorgens ledarskap. Studiens övergripande syfte är att studera kommunchefers före-ställningar om ledarskap i kommunal äldreomsorg med utgångspunkt i ett genusperspektiv. För att tydliggöra genusperspektivet kontrasteras kommunchefernas föreställningar om äldreomsorgens ledar-skap gentemot kommunchefernas föreställningar om ledarskapet i den manligt dominerade tekniska förvaltningen. De teorier som studiens tolkningsramm bygger på är organisations och ledarskapsteori-er integrerat med teorier om genus och jämställdhet. Med utgångspunkt i studiens syfte har en kvalita-tiv ansats med intervjuer valts som metod. Respondenterna utgörs av sju kommunchefer, varav en kommunchef är kvinna.</p><p>Resultatet visar att enhetscheferna i äldreomsorgen och enhetscheferna i den tekniska förvaltning-en har ett liknande ansvar, dock skiljer sig ledarskapet åt på en väsentlig punkt. Enhetscheferna i äld-reomsorgen har betydligt fler anställda som de ansvara för. Endast 13 procent av kommuncheferna i Sverige är kvinnor. Då kommuncheferna således är en relativt homogen grupp finns det risk för ett endimensionellt beslutsfattande. Denna studie visar att kommuncheferna inte är tillräckligt insatta i äldreomsorgens organisation. Samtliga kommunchefer beskriver att enhetscheferna i äldreomsorgen upplever sin arbetsmiljö som mycket ansträngd. Den kvinnligt dominerade äldreomsorgen har betyd-ligt sämre förutsättningar och villkor i arbetsmiljö än den manligt dominerade tekniska förvaltningen. Detta trots att kommunen är en och samma arbetsgivare för dessa båda verksamheter och trots att kommunerna skall arbeta aktivt med jämställdhet. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i värl-den och kommunerna är genom rättsliga och politiska direktiv tvungna att arbeta aktivt med jämställd-het missas ändå denna strukturella ojämställdhet där en hel verksamhet ges sämre förutsättningar.</p><p>Att enhetschefer i äldreomsorgen ges sämre förutsättningar att utöva ledarskap, får konsekvenser för omsorgspersonalen men också för omsorgstagarna. Omsorgspersonalen kan på grund av enhets-chefens arbetsbelastning inte få möjlighet till kontinuerlig handledning och reflektion i sitt arbete vil-ket kan leda till en sämre kvalité i omsorgen. Denna strukturella diskriminering drabbar således kvin-nor i flera led då majoriteten av omsorgstagarna, personalen och enhetscheferna är kvinnor.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.</p><p>De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är:</p><p>• Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av?</p><p>• Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>• Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.</p><p>Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda.</p> / <p>The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two.</p><p>The following research questions have been formulated for the subject:</p><p>• Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these?</p><p>• What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act?</p><p>• How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers?</p><p>The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.</p>

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll. De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är: • Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av? • Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? • Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under. Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda. / The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two. The following research questions have been formulated for the subject: • Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these? • What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act? • How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers? The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.

The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers’ work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation. The head of town is the highest deciding official civil servant with an overview of the different municipal administrations. This study focuses on the middle managers in elderly care seen through the head of town s’ conception of leadership in geriatric care. The comprehensive aim of this thesis is to study the head of town s’ conceptions of leadership in municipal elderly care through a gender perspective. To elucidate the gender perspective, the head of towns’ conceptions about leadership in elderly care is contrasted to leadership in the male dominated technical administrations. Theories that this thesis theoretical ground is built on is organisations and leadership theories integrated with theories about genus and equality. A qualitative approach through interviews has been chosen as the method for this study. The respondents constitutes of seven persons that are the head of town and one of whom are a woman. The result shows that middle managers in elderly care and middle managers in technical admini-strations share the same level of responsibility, but their leadership differs from one another in one respect: the municipal mangers in elderly care are responsible for far more personnel. Only 13 percent of the head of towns are women. Therefore the head of towns are a relatively homogenised group; hence it is a possibility that the decision making will be one-dimensional. This study shows that the head of tows are not very well-informed on the organisation in elderly care. All of the head of towns describe the situation of the manager in elderly care as very strained. Generally, the female dominated elderly care is given significantly worse prerequisites and conditions in the working environment than male dominated technical administration, despite the fact that the municipality is the employer of both administrations and despite the fact that the municipal should work actively with equalization. Sweden is one of the most equalised countries in the world but even though municipalities are legally bound by a political directive to work actively with equality, the question of structural inequality is disregarded when an entire activity is given significantly poorer conditions. When managers in elderly care are given poor possibilities to exercise their leadership, both per-sonnel and the elderly in need of care are affected. Municipal middle managers and their personnel have poor working conditions and the staff in elderly care can not get enough guidance and time for reflection continuously in there works. This structural discrimination affects women in several ways: a majority of the elderly who are in need of the service and a majority of the personnel are women. / Äldreomsorg är ett område som är särskilt viktigt för kvinnor då det är kvinnor som i hög grad har behov av äldreomsorg, arbetar i äldreomsorg samt står för merparten av de informella insatserna. Forskning visar att kommunala enhetschefers förutsättningar i arbetet väsentligen skiljer sig mellan mansdominerade tekniska förvaltningar och mellan kvinnodominerade omsorgs- och utbildningsför-valtningar. Forskning visar också att det som den högsta ledningen i en organisation prioriterar och värderar som viktigt oftast genomsyrar hela organisationen. Kommunchefen är i den kommunala or-ganisationen den högst beslutande tjänstemannen med översikt över kommunens olika förvaltningar. Denna studie fokuserar på äldreomsorgens enhetschefer men genom kommunchefernas föreställ-ningar om äldreomsorgens ledarskap. Studiens övergripande syfte är att studera kommunchefers före-ställningar om ledarskap i kommunal äldreomsorg med utgångspunkt i ett genusperspektiv. För att tydliggöra genusperspektivet kontrasteras kommunchefernas föreställningar om äldreomsorgens ledar-skap gentemot kommunchefernas föreställningar om ledarskapet i den manligt dominerade tekniska förvaltningen. De teorier som studiens tolkningsramm bygger på är organisations och ledarskapsteori-er integrerat med teorier om genus och jämställdhet. Med utgångspunkt i studiens syfte har en kvalita-tiv ansats med intervjuer valts som metod. Respondenterna utgörs av sju kommunchefer, varav en kommunchef är kvinna. Resultatet visar att enhetscheferna i äldreomsorgen och enhetscheferna i den tekniska förvaltning-en har ett liknande ansvar, dock skiljer sig ledarskapet åt på en väsentlig punkt. Enhetscheferna i äld-reomsorgen har betydligt fler anställda som de ansvara för. Endast 13 procent av kommuncheferna i Sverige är kvinnor. Då kommuncheferna således är en relativt homogen grupp finns det risk för ett endimensionellt beslutsfattande. Denna studie visar att kommuncheferna inte är tillräckligt insatta i äldreomsorgens organisation. Samtliga kommunchefer beskriver att enhetscheferna i äldreomsorgen upplever sin arbetsmiljö som mycket ansträngd. Den kvinnligt dominerade äldreomsorgen har betyd-ligt sämre förutsättningar och villkor i arbetsmiljö än den manligt dominerade tekniska förvaltningen. Detta trots att kommunen är en och samma arbetsgivare för dessa båda verksamheter och trots att kommunerna skall arbeta aktivt med jämställdhet. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i värl-den och kommunerna är genom rättsliga och politiska direktiv tvungna att arbeta aktivt med jämställd-het missas ändå denna strukturella ojämställdhet där en hel verksamhet ges sämre förutsättningar. Att enhetschefer i äldreomsorgen ges sämre förutsättningar att utöva ledarskap, får konsekvenser för omsorgspersonalen men också för omsorgstagarna. Omsorgspersonalen kan på grund av enhets-chefens arbetsbelastning inte få möjlighet till kontinuerlig handledning och reflektion i sitt arbete vil-ket kan leda till en sämre kvalité i omsorgen. Denna strukturella diskriminering drabbar således kvin-nor i flera led då majoriteten av omsorgstagarna, personalen och enhetscheferna är kvinnor.

Our study aims at investigating the unit manager’s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with Down´s syndrome develop Alzheimer’s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers’ perceiveddiscretion point of view.Our study’s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion.