No description available.

No description available.

The aim of this study is to examine the legal regulation regarding the psychosocial work environment for temporary agency workers. Furthermore, the aim of the study is to examine how temporary agency workers perceive their psychosocial work environment, and possible consequences of such perception. The methodology of the study consists of practical legal method and qualitative method in the form of interviews. The results show that the psychosocial work environment for temporary agency workers is regulated at both the EU legal level by Directive as well as at national level in Arbetsmiljölagen and regulations issued by Arbetsmiljöverket. The study finds that health and safety responsibility for temporary agency workers is shared between the agency and the client company. The result of the study indicates that there are shortcomings in the introduction and training of temporary agency workers, which can contribute to an unsatisfactory work environment. Furthermore, the study shows that temporary agency workers have satisfying relationships with the manager of the client company that enables the temporary agency worker to obtain social support. However, there are shortcomings in the contact with the employer at the agency, which indicates that there is a lack of safety responsibilities from the agency. Overall temporary agency workers seem to enjoy their work, but groupings between temporary workers and permanent employees are present in some workplaces.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan. Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för. Ansvarsförhållandena är ofta oklara och rektorerna förmår inte ge sina anställda tillräcklig tid och utbildning för att lösa sina uppgifter. Varken utbildningen av lärare eller utbildningen av rektorer förbereder dem för arbetsmiljöansvaret de möter i yrkeslivet. Någon ansvarar alltid för arbetsmiljön, rektor är bara ansvarig om han/hon fått en entydig delegation, om inte faller ansvaret tillbaka på den högre chefen. Om rektor delegerar ansvaret vidare måste det ges möjlighet att utföra uppgifterna, genom t ex tid till utförande/inhämtande av kunskaper eller möjlighet till samarbete. En rektor är skyldig att utbilda personalen vid behov så att de känner till alla för dem relevanta bestämmelser. Lärare har alltid tillsynsansvar för elevernas direkta arbetsmiljö i samband med undervisningen. Om arbetsmiljöansvaret utökas äger man alltid rätt att returnera ansvaret om man inte givits tid, möjlighet eller har kunskaper att utföra uppgifterna. En lärare/rektor måste returnera ansvaret för en uppgift om man inte klarar av att utföra den, annars anses man ha accepterat ansvaret. All skolverksamhet skall riskbedömas. Riskfyllda/mycket riskfyllda aktiviteter skall vara skriftliga. Riskbedömningarna skall vara aktuella, tillgängliga, daterade, undertecknade av arbetsgivaren samt innehålla identifiering av risker, orsaker, samt konsekvenser. Att aktiviteter bedömts vara mindre riskfyllda/ofarliga bör även det nedtecknas. Lagstiftningen har utvecklats mot mer allmängiltiga ramlagar vars tolkning fastslås i förordningar och rättsfall. Mängden lagar och förordningar är omfattande och tidskrävande att överblicka och svåra att tolka utan juridisk utbildning. Om arbetsmiljölagstiftningen fungerade i enlighet med lagstiftarnas intentioner skulle varje skola ha upprättat ett fungerande egenkontrollsystem för analys, dokumentation och åtgärdande av brister i sin organisation. Så verkar inte vara fallet.

<p>In the EU there are EC Directives that Member States of EU should follow. Sweden has undertaken to transpose EC Directives regarding the working environment to Swedish Provisions.  In 4 April 2006, the European Commission had some criticism against the Swedish implementation of the Construction Sites Directive. The Swedish Work Environment Authority has in response to this criticism reworked the Work Environment Act and related provision about building and civil engineering work. The changes came into force 1 January 2009.</p><p>These changes have resulted in some working methods and even new responsibility subjects must be reviewed. The purpose of this exam project was to investigate if contractors and clients in the construction sector, had have time to update themselves on this front and adapt to these changes. Another purpose has been, that people by reading this exam project, should get knowledge about the changes in the Work Environment Act.</p><p>The research was made through a qualitative study using directed open interviews. Results from the comparison between the earlier and the present Work Environment Act and related provision, was used as basis for the questions in the interviews. Anonymous interviews were carried trough with five production managers and five clients. The respondents answers was analyzed by a comparison with the requirements from the Work Environment Act. </p><p>The main changes are that the constructor has a major responsibility for the work environment, but if he wants to he can transfer it to an independent qualified employee. The constructor/ independent qualified employee shall choose a building work environment co-ordinator. These have taken over the assignment which the person who had responsibility for coordination earlier had. The responsibility is now divided into planning and projecting and also execution of building or construction work. The constructor/ independent qualified employee can never get rid of the responsibility for those assignments that the building work environment co-ordinator shall carry out.</p><p>The interviews indicated that the implementation of the changes in Work Environment Act had some defects. All respondents knew that changes have been done in the Work Environment Act, but they didn’t know in detail what kind of changes it was and the meaning of these. Therefore the changes have not been implemented on the workplaces in a larger scale.An education for a building work environment co-ordinator has recently been developed. The previous loss of this education can be a reason for the lack of knowledge regarding the work environment changes.</p> / <p>Inom EU finns EG-direktiv som medlemsländerna skall följa. Sverige har åtagit sig att överföra direktiv inom arbetsmiljöområdet till svenska föreskrifter. Den 4 april 2006 framförde Europeiska kommissionen dock kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av byggplatsdirektivet. Arbetsmiljöverket har med anledning av denna kritik omarbetat arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2009.</p><p>Dessa ändringar har lett till att vissa arbetsmoment och även nya ansvarssubjekt måste ses över. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om entreprenörer och beställare inom byggsektorn har hunnit uppdatera sig på denna front och implementera dessa ändringar. Syftet har varit att berörda personer, genom att läsa detta examensarbete, skall kunna ta del av de förändringar som skett i arbetsmiljölagen på ett begripligt sätt.</p><p>Undersökningen gjordes genom en kvalitativ studie med riktade öppna intervjuer. Till grund för frågeställningarna i intervjuerna användes jämförelsen mellan tidigare och nuvarande arbetsmiljölag och tillhörande föreskrift. Anonyma intervjuer gjordes med fem platschefer och fem beställare. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med arbetsmiljölagens krav.</p><p>De största ändringarna som skett är i stora drag att byggherren har huvudansvaret för arbetsmiljön men kan skriva över detta till en uppdragstagare. Byggherren/ uppdragstagaren skall utse byggarbetsmiljösamordnare. Dessa har övertagit den tidigare kallade samordningsansvariges uppgifter gällande arbetsmiljö. Ansvaret är numera uppdelat på planering och projektering samt utförande. Byggherren/ uppdragstagaren befrias dock aldrig från ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren skall utföra.</p><p>Intervjuerna visade att implementeringen av arbetsmiljölagens ändringar i byggsektorn har vissa brister. Information om att ändringar har skett i arbetsmiljölagen har nått ut bra, de flesta respondenterna vet dock inte i detalj vilka ändringar som har skett och framförallt inte innebörden av dessa. Ändringarna har därmed inte blivit implementerade i någon större skala på arbetsplatserna. Utbildning för byggarbetsmiljösamordnare har i skrivande stund nyligen utformats. Den tidigare avsaknaden av denna utbildning kan vara en anledning till bristande kunskap kring de nya arbetsmiljöändringarna.</p>

In the EU there are EC Directives that Member States of EU should follow. Sweden has undertaken to transpose EC Directives regarding the working environment to Swedish Provisions.  In 4 April 2006, the European Commission had some criticism against the Swedish implementation of the Construction Sites Directive. The Swedish Work Environment Authority has in response to this criticism reworked the Work Environment Act and related provision about building and civil engineering work. The changes came into force 1 January 2009. These changes have resulted in some working methods and even new responsibility subjects must be reviewed. The purpose of this exam project was to investigate if contractors and clients in the construction sector, had have time to update themselves on this front and adapt to these changes. Another purpose has been, that people by reading this exam project, should get knowledge about the changes in the Work Environment Act. The research was made through a qualitative study using directed open interviews. Results from the comparison between the earlier and the present Work Environment Act and related provision, was used as basis for the questions in the interviews. Anonymous interviews were carried trough with five production managers and five clients. The respondents answers was analyzed by a comparison with the requirements from the Work Environment Act.  The main changes are that the constructor has a major responsibility for the work environment, but if he wants to he can transfer it to an independent qualified employee. The constructor/ independent qualified employee shall choose a building work environment co-ordinator. These have taken over the assignment which the person who had responsibility for coordination earlier had. The responsibility is now divided into planning and projecting and also execution of building or construction work. The constructor/ independent qualified employee can never get rid of the responsibility for those assignments that the building work environment co-ordinator shall carry out. The interviews indicated that the implementation of the changes in Work Environment Act had some defects. All respondents knew that changes have been done in the Work Environment Act, but they didn’t know in detail what kind of changes it was and the meaning of these. Therefore the changes have not been implemented on the workplaces in a larger scale.An education for a building work environment co-ordinator has recently been developed. The previous loss of this education can be a reason for the lack of knowledge regarding the work environment changes. / Inom EU finns EG-direktiv som medlemsländerna skall följa. Sverige har åtagit sig att överföra direktiv inom arbetsmiljöområdet till svenska föreskrifter. Den 4 april 2006 framförde Europeiska kommissionen dock kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av byggplatsdirektivet. Arbetsmiljöverket har med anledning av denna kritik omarbetat arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2009. Dessa ändringar har lett till att vissa arbetsmoment och även nya ansvarssubjekt måste ses över. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om entreprenörer och beställare inom byggsektorn har hunnit uppdatera sig på denna front och implementera dessa ändringar. Syftet har varit att berörda personer, genom att läsa detta examensarbete, skall kunna ta del av de förändringar som skett i arbetsmiljölagen på ett begripligt sätt. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ studie med riktade öppna intervjuer. Till grund för frågeställningarna i intervjuerna användes jämförelsen mellan tidigare och nuvarande arbetsmiljölag och tillhörande föreskrift. Anonyma intervjuer gjordes med fem platschefer och fem beställare. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med arbetsmiljölagens krav. De största ändringarna som skett är i stora drag att byggherren har huvudansvaret för arbetsmiljön men kan skriva över detta till en uppdragstagare. Byggherren/ uppdragstagaren skall utse byggarbetsmiljösamordnare. Dessa har övertagit den tidigare kallade samordningsansvariges uppgifter gällande arbetsmiljö. Ansvaret är numera uppdelat på planering och projektering samt utförande. Byggherren/ uppdragstagaren befrias dock aldrig från ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren skall utföra. Intervjuerna visade att implementeringen av arbetsmiljölagens ändringar i byggsektorn har vissa brister. Information om att ändringar har skett i arbetsmiljölagen har nått ut bra, de flesta respondenterna vet dock inte i detalj vilka ändringar som har skett och framförallt inte innebörden av dessa. Ändringarna har därmed inte blivit implementerade i någon större skala på arbetsplatserna. Utbildning för byggarbetsmiljösamordnare har i skrivande stund nyligen utformats. Den tidigare avsaknaden av denna utbildning kan vara en anledning till bristande kunskap kring de nya arbetsmiljöändringarna.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna. Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att byggarbetarplatser är bland landets farligaste arbetsplatser. Statistiken speglar inte verkligheten och viktiga faktorer utesluts. Arbete från höjd och med verktyg och maskiner är de farligaste typerna av arbeten. Den vanligaste dödsolyckan är fall från höjd. Den vanligaste orsaken till dödsolyckorna är organisatoriska. Arbetsmiljöansvaret är tydligt; arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen ligger till grund för riktlinjer som arbetsmiljöverket ger ut. Att bryta mot en lag eller en föreskrift får idag inte så allvarliga konsekvenser utan är en längre process innan straff utdelas. Brister i arbetsmiljö är mer omfattande i små företag och mänskliga faktorn är ofta en av de största bidragande faktorerna. Att skärpa lagen och ge inspektörerna mer behörigheter än vad de nu har kan skapa en bättre arbetsmiljö och en säkrare byggarbetsplats. / Work Environment problems at construction worksites are a common topic for discussions. The construction industry is one of the most dangerous industries in Sweden. The industry consists of about 290 000 workers (2009) and the investment was 250 billion SEK. This report will investigate the risks of the work environment and the causes of the fatal accidents. The study includes review and analysis of occupational injury statistics, investigation of the occupational accidents made by the work environment authority and interviews. It also includes review of work responsibilities and what type of responsibilities and functions the participant has in the work environment. The result shows that the construction worksites are one of the most dangerous workplaces. The statistics do not reflect reality and important factors are excluded. Work from height and with using machines and tools are the most hazardous types of work. The most common fatal accident is a fall from height. The most common cause of fatal occupational accidents is organizational. Work responsibilities are clear: the employer has the main responsibility for the work environment. The Work Environment Act is the basis for the regulations that Swedish work environment authorities give out. Breaking the law or regulation may not lead to seriously consequences, because it’s a long process before punishment can be divided. The issues in the work environment are more extensive in small companies and human error is much due to accidents. Enforcing these laws and giving the inspectors more eligibility than they now have will achieve a better working environment and safer construction sites.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning. Denna undersökning gjordes främst för att se om detta direktiv på något sätt påverkar arbetsmiljöansvaret när det gäller uthyrd arbetskraft. Jag har använt mig av den rättsdogmatiska metoden i författandet av denna uppsats. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, vill säga en beskrivning av det rådande rättsläget. Den avslutande delen av uppsatsen är av normativ karaktär, där lyfts mina egna tankar och funderingar kring hur det enligt mig borde vara. För att få en god förståelse för arbetsmiljölagen och de övriga arbetsmiljöregleringarnas innehåll och omfattning går jag grundläggande igenom dessa i de inledande kapitlen av uppsatsen. I denna del av uppsatsen belyser jag även arbetsmiljöansvar ur olika perspektiv. I det avslutande kapitlet redovisas de slutsatser som framkommit samt egna reflektioner i ämnet. De slutsatser som kan dras är bland annat att det finns ett omfattande skydd i arbetsmiljölagen för den ”traditionella arbetstagaren” men att lagstiftningen är komplicerad när det kommer till uthyrd arbetskraft. Man kan även dra slutsatsen att det i nuläget inte i någon stor utsträckning existerar eller planeras för en tillkomst av en specifik reglering för uthyrd arbetskraft och dess arbetsmiljö. Det skall tilläggas att bemanningsdirektivets implementering inte kommer att innefatta arbetsmiljö.

Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess. Resultatet från analysen utgör en grund för vidareutveckling av en användarcentrerad designprocess. Slutsatser som dras från arbetet är att aspekterna från VPS assessment som integrerats i en generell designprocess kan bli ett stöd för produktutvecklaren i att utforma ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean samt uppfyller lagstadgar och föreskrifter i Arbetsmiljölagen. / The mission of this thesis is to develop a user-centered design process for the design of ergonomic workstations that follows the guidelines and philosophy for Lean. The aim is to study the philosophies and management tools for Lean, Regulation of the Working Environment Act and other regulations and ergonomic guidelines that can be successfully integrated into product development processes. The starting point is to conduct a qualitative analysis of a prototype of an evaluation model for the Volvo Production System (VPS) developed by ergonomic experts at AB Volvo. The aim is to support the design process so that guidelines for Lean, legal requirements in the Work Environment Act and ergonomic requirements are naturally included in the typical phases of a design process; pre-study, definition of requirements specification, concept development, evaluation and detailed design. The qualitative analysis that was performed resulted in an integration of a number of aspects of Volvo's evaluation model VPS assessment of an overall design process. The results of the analysis was used as the foundation for the development of a user-centered design process. The conclusions drawn from the work is that aspects of VPS assessment can naturally be integrated into a generic design process in the concept development phases for designing ergonomic workplaces that meet guidelines for Lean as well as legal requirements of the Work Environment Act. / Lean & Green forskningsprojekt

The employer's work environment responsibility is both broad and far-reaching and the Swedish legislation is defined in terms of responsibility. But this applies substantially when the employee works on the employer's premises. When it comes to telework, which has increased significantly over the last couple of years due to the covid-19 pandemic, the legislation is not as defined. A need for development has arisen in order to make sure that both the employers and the teleworkers are aware of their rights and obligations concerning the working environment. Therefore, the essay examines telework as a, now common and widespread, form of work and the gaps in the legislation when it comes to the employer´s work environment responsibility. This mainly concerns how to manage the physical distance between the employer and the teleworker, lack of transparency in terms of risks and occupational injuries and the psychosocial challenges. Methods used in the essay are a combination of legal dogmatic method and legal sociology method. The main work is based on the legal dogmatic method and the questionnaire survey on legal sociology method. The purpose of the essay, which forms the basis of the questions, is to clarify the legislation and the definition of telework and, with empirical data from the survey, illustrate how the increased amount of telework in Sweden is in need of more defined and easily accessible legislation. The current legislation in for example AML is well defined in terms of general work environment rules, but not specific enough when it comes to telework. This applies for both employers and employees and, as the survey shows, has a negative effect on the working environment. The covid-19 pandemic may be over but the increased number of teleworkers seems to be here to stay and therefore the legislation needs to be updated in order for the working environment to function in the same way as for those employees working on site.