En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen Författare: Caroline Dysenius & Linnéa Persson Högskolan i Halmstad, VT 2016 Syftet med detta examensarbete var att få en djupare kunskap om de anställdas upplevelse av säkerhetsklimatet och attityder till ett säkert beteende. Vidare undersöks hur olycksfall- och tillbudsrapportering över tid kan vara relaterat till en förändrad prioritering för att stärka säkerhetsbeteendet. De frågeställningar som besvarades var: Hur ser det allmänna säkerhetsklimatet ut? Finns det någon samstämmighet mellan ledares upplevelse av säkerhetsklimatet och medarbetares? Finns det några skillnader mellan arbetsgruppersupplevelse av säkerhetsklimatet? Kan faktorerna yrkestitel, ålder eller anställningstid påverka attityderna till säkerhetsklimatet? Har olycksfall- och tillbudsrapportering förändrats över tid sedan ökad prioritering på säkerhetsarbete? Undersökningen baserades på en enkätundersökning med 49 anställda där vi utgick från en förkortad version av ett etablerat enkätverktyg, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att säkerhetsklimatet var gott och att det fanns möjlighet till vidare utveckling. Vidare kom vi fram till att det råder en god samstämmighet inom de dimensioner som mäter ledningen- respektive medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimat. Däremot är samstämmigheten något sämre mellan de dimensioner som mäter ledningen och medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimatet. Det tyder på att det skulle kunna behövas en förbättring av kommunikationen mellan ledning och medarbetare för att öka interaktionen för ett bättre säkerhetsklimat. Säkerheten uppfattas även som god av både tjänstemän och hantverkare, dock fann vi skillnader där tjänstemännen upplever säkerhetsklimatet bättre i samtliga dimensioner jämfört med hantverkarna. Olycksfall- och tillbudsrapporteringen har ökat sedan ledningens satsning på säkerheten.

Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos äldre sker, kön- och åldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex månader har ”Projekt Kersti” samlat in fallrapporter från äldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ”Kersti projektet” och uppsatsförfattarna har sedan fått tillgång till materialet för att göra en register studie. De 517 insamlade fallrapporterna har bearbetats och sammanställts och resultatet av studien visade att de flesta fallolyckorna inträffade i sovrummet och det vanligaste föregående symtomet till fall var trötthet. De vanligaste yttre omständigheterna i samband med fall var att individen tappade balansen eller gick utan skor och den vanligaste aktiviteten i samband med fall var att individen var på väg till eller ifrån någonting när fallolyckan inträffade.

Uppsatsen ämnar besvara frågor kring förändringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material från gruvföretaget Boliden Mines använts. Materialet är omfattande i avseende dess tidsmässiga och historiska omfattning samt i sin fullständighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanställning av blanketter från Bolidens arkiv och en statistisk sammanställning för företagets arbetsolycksfall åren 1931-1999 har genomförts. Detta jämfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken. Resultatet visar att Boliden Mines är ett representativt företag jämfört med svenska gruvnäringens olycksfallsutveckling. Det finns svårigheter att koppla Bolidens olycksfallsutveckling till yttre faktorer som kan tänkas påverka arbetsmiljön i gruvorna exempelvis svenska lagförändringar eller försäkringarnas utveckling. Olycksfallen samt olycksfallsfrekvensen har historiskt sett upplevt en tydlig nedgång, där olyckor under jord varit fler än de ovan jord, men har haft en snabbare nedgång. De allvarligare olyckorna tenderar att inte följa olycksfallsfrekvensens utveckling, vilket öppnar upp för en diskussion av vilka faktorer som kan påverka olycksfall i arbetet samt vilka former av skador som sker. Ytterligare studier behövs inom ämnet, exempelvis inspektionernas påverkan samt analyser av kopplingen mellan produktion och olycksfall.

<p>Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.</p>

<p>Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.</p>

No description available.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.

Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna. Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att byggarbetarplatser är bland landets farligaste arbetsplatser. Statistiken speglar inte verkligheten och viktiga faktorer utesluts. Arbete från höjd och med verktyg och maskiner är de farligaste typerna av arbeten. Den vanligaste dödsolyckan är fall från höjd. Den vanligaste orsaken till dödsolyckorna är organisatoriska. Arbetsmiljöansvaret är tydligt; arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen ligger till grund för riktlinjer som arbetsmiljöverket ger ut. Att bryta mot en lag eller en föreskrift får idag inte så allvarliga konsekvenser utan är en längre process innan straff utdelas. Brister i arbetsmiljö är mer omfattande i små företag och mänskliga faktorn är ofta en av de största bidragande faktorerna. Att skärpa lagen och ge inspektörerna mer behörigheter än vad de nu har kan skapa en bättre arbetsmiljö och en säkrare byggarbetsplats. / Work Environment problems at construction worksites are a common topic for discussions. The construction industry is one of the most dangerous industries in Sweden. The industry consists of about 290 000 workers (2009) and the investment was 250 billion SEK. This report will investigate the risks of the work environment and the causes of the fatal accidents. The study includes review and analysis of occupational injury statistics, investigation of the occupational accidents made by the work environment authority and interviews. It also includes review of work responsibilities and what type of responsibilities and functions the participant has in the work environment. The result shows that the construction worksites are one of the most dangerous workplaces. The statistics do not reflect reality and important factors are excluded. Work from height and with using machines and tools are the most hazardous types of work. The most common fatal accident is a fall from height. The most common cause of fatal occupational accidents is organizational. Work responsibilities are clear: the employer has the main responsibility for the work environment. The Work Environment Act is the basis for the regulations that Swedish work environment authorities give out. Breaking the law or regulation may not lead to seriously consequences, because it’s a long process before punishment can be divided. The issues in the work environment are more extensive in small companies and human error is much due to accidents. Enforcing these laws and giving the inspectors more eligibility than they now have will achieve a better working environment and safer construction sites.

No description available.