Fanns det en risk med att jobba på Hököpinge sockerbruk mellan åren 1918-1930? I denna uppsats undersöks de olycksfall som rapporterades in mellan de åren, till försäkringsbolaget Arbetsgivarnas ömsesidiga olycksförsäkring. Uppsatsen kommer bland annat fram till att det var grovarbetarena som var de som råkade ut för flest olyckor. Det var även dem som var mest försäkrade av alla yrkesgrupper som fanns på Hököpinge sockerbruk. Uppsatsen kommer även fram till att det var inne på sockerbruket som de flesta av de rapporterade olyckorna skedde. De vanligaste skadorna som rapporterades mellan 1918-1930 var handskador. Många av dessa skador berodde på att den anställde antingen skållat sig på den heta sockersaften eller klämt händerna någonstans på bruket. Att en anställd klämt händerna när han/hon hanterat plåt är något som förekommer ofta i materialet. Den totala summan för antal inrapporterade olyckor som skedde mellan 1918-1930 var 87 stycken. De allra flesta som skadades var män och det var för att det var mest män som var anställda inom industrin. Dock hittades minst två stycken kvinnor som skadades mellan dessa tolv åren.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2006. / Härtill 7 uppsatser.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

The construction industry is an exciting and community developing industry, but it is also very much talked about because of the high injury frequency that the industry is characterized by. As a part of preventing accidents at work, the employer conducts systematic work environment work to detect risky parts of the work and to remedy these. Despite the elimination of risks at work, accidents and incidents - so-called deviations in the working environment - occur. Deviations in the working environment must be reported immediately to the employer. Within the company that is subject of this study, the deviations are reported and stored a system called BIA. BIA enables, based on the deviation reports, to create statistical data for the company with respect to different parameters. This report is based on this deviation statistics with regard to accidents and incidents, produced from the reporting tool BIA. The study has investigated in which stages/phases incidents and accidents occur, which work operations that cause incidents and accidents, as well as injury risks and causes of injury behind accidents and incidents. The majority of the company's incidents and accidents occur during construction projects, production and land work. Incidents are caused by work tasks such as excavation work, work at/with passing vehicle traffic and movement within the area. Accidents are caused by work at/by machine, manual handling of material / product and work at/with handheld work equipment. The damage risks in the event of incidents are vehicle accidents, hit by falling or flying objects and stuck or clamped between objects. The causes of injury caused by accidents are damage by self-handled objects, fall at the same level and contact with sharp objects. Fall from height and fall at the same level are the cause of damage in a large part of the accidents. The result of the study also shows that the information given in the event reports in BIA, either lacks of information or that the information is inadequate. / Byggbranschen är en spännande och samhällsutvecklande bransch, men den är också mycket omtalad med anledning av den höga skadefrekvens som branschen karakteriseras av. Som ett led i att förebygga olyckor i arbetet bedriver arbetsgivaren ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att upptäcka riskabla moment i arbetet samt åtgärda dessa. Trots eliminering av risker i arbetet, inträffar olycksfall och tillbud – så kallade avvikelser i arbetsmiljön. Avvikelser i arbetsmiljön skall omedelbart rapporteras till arbetsgivaren. Inom det företag som utgör föremål för denna studie rapporteras och lagras avvikelserna i ett system som kallas för BIA. BIA möjliggör att, utifrån avvikelserapporter, skapa statistiskt underlag för företaget med avseende på olika parametrar. Denna rapport är baserad på denna avvikelsestatistik med avseende på olycksfall och tillbud, framtaget ur rapporteringsverktyget BIA. Studien har undersökt i vilka skeden/faser tillbud och olycksfall inträffar, vilka arbetsmoment som föranleder tillbud och olycksfall samt skaderisker och skadeorsaker bakom tillbud och olycksfall. Majoriteten av företagets tillbud och olycksfall inträffar vid anläggningsprojekt, produktion och markarbete. Tillbud föranleds av arbetsmoment som schaktningsarbete, arbete vid/med passerande fordonstrafik samt förflyttning inom området. Olycksfall föranleds av arbete vid/med maskin, manuell hantering av material/produkt samt arbete vid/med handhållen arbetsutrustning. Skaderiskerna vid inträffade tillbud är fordonsolycka, träffas av fallande eller flygande föremål samt fastnat eller klämts mellan föremål. De skadeorsaker som olycksfall innebär är skada av egenhanterat föremål, fall i samma nivå samt kontakt med vasst föremål. Fall från höjd och fall i samma nivå utgör orsak till skada i en stor del av olycksfallen. Resultatet av studien visar också att det saknas information i de händelserapporteringar som inkommer i BIA, alternativt är den tillgängliga informationen bristfällig.

i Sammanfattning Bakgrund: Arbetsgivare ska enlig svensk arbetsmiljölagstiftning arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ge effekt för att arbetstagarna inte skadas, blir sjuka eller drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska leda till ständiga förbättringar av såväl den fysiska, organisatoriska som sociala arbetsmiljön. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera arbetsmiljöindikatorer som kan användas för att mäta arbetsmiljöarbetets effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Examensarbetet omfattar arbetsmiljöindikatorer som nämns i den vetenskapliga litteraturen och arbetsmiljöindikatorer som används av företag i praktiken. Examensarbetet undersöker vilka arbetsmiljöindikatorer som är gemensamma från den vetenskapliga litteraturen och de intervjuade företag samt om det finns arbetsmiljöindikatorer som visar på en signifikant effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Metod: Examensarbetet har genomförts i två delar, en litteraturstudie i tre databaser och en intervjustudie av sex personer från tre företag inom tillverkningsbranschen. Det insamlade materialet analyserades och arbetsmiljöindikatorerna som framkom kategoriserades. Indikatorerna grupperades i fem kategorier och utifrån teman vilket resulterade 16 indikatorgrupper. Resultat: Resultatet visade att 319 arbetsmiljöindikatorer identifierades i litteraturstudien och 78 i intervjustudien. Den största kategorin i litteraturstudien var ohälsa, olycksfall och övrigt god arbetsmiljö och den största kategorin i intervjustudien var olycksfall och ohälsa. Den största indikatorgruppen i litteraturstudien var riskhantering och i intervjustudien psykosocial arbetsmiljö. I litteraturstudien identifierades en indikatorgrupp för arbetsmiljöpolicy som inte återfinns i intervjustudien. I intervjustudien identifierades fem indikatorer som inte återfinns i litteraturstudien. Litteraturstudien identifierade 22 indikatorer som visade på signifikanta samband med effekter i arbetsmiljön till exempel arbetsrelaterad stress som har ett samband med ökat antal arbetsrelaterade skador. Ett annat exempel är att utföra riskbedömningar vilket ger färre antal arbetsolyckor. Diskussion: Det finns inte någon standardiserad uppsättning av arbetsmiljöindikatorer och information saknas ofta om hur arbetsmiljöindikatorerna ska mätas och vilket måltalet är. En önskan att kunna mäta ”var är vi nu och vart ska vi?” gällande arbetsmiljöarbetet ges uttryck för i intervjustudien. Eventuellt kan detta behov öka framöver i och med att ISO 45001 ställer krav på att använda indikatorer för att mäta effekterna av arbetsmiljöarbetet. Förslag för framtida tillämpad forskning är att ta fram standardiserade arbetsmiljöindikatorer med tydliga måltal. Uppsättningen av arbetsmiljöindikatorer bör omfatta såväl den fysiska, organisatoriska som den sociala arbetsmiljön. Slutsats: I litteraturstudien och intervjustudien identifieras arbetsmiljöindikatorer, men de är inte standardiserade och saknar ofta tydliga definitioner och måltal. Detta medför svårigheter för företagen att använda indikatorerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och väl underbyggda indikatorer skulle kunna vara ett stöd för företag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och kvalitetssäkrade indikatorer möjliggör jämförelse mellan företag inom till exempel samma bransch. Förhoppningsvis kan detta examensarbete ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling inom området. / iii Abstract Background: In accordance with the Swedish Work Environment Act, employers must systematically work to ensure good occupational safety and health (OSH). These systematic OSH practices must ensure that workers are not injured, become sick or suffer ill health because of their work. The practices must lead to continuous improvement of the physical, organisational and social work environments. Purpose: The purpose of this thesis is to identify OSH indicators that can be used to measure the effect of OSH practices on illness, accidents or an otherwise good work environment. These include OSH indicators mentioned in the scientific literature and those used by companies in practice, as well as the OSH indicators that are common to these two groups. The purpose is also to examine whether there are OSH indicators that indicate a significant effect on illness, accidents or an otherwise good work environment. Method: This thesis work consisted of two parts: a literature review using three databases and an interview study of six people from three companies in the manufacturing industry. The collected material was analysed and the OSH indicators that emerged were categorised. Results: The results showed that 319 OSH indicators were identified in the literature review and 78 in the interview study. The indicators were grouped into five categories and based on themes, which resulted in 16 indicator groups. The largest category in the literature review was illness, accidents and other good work environment, and the largest category in the interview study was accidents and illness. The largest indicator group in the literature review was risk management and was psychosocial work environment in the interview study. The literature review identified an indicator group for OSH policy that was not found in the interview study. The interview study identified five indicators that were not found in the literature review. The literature review identified 22 indicators that showed significant correlations with effects in the work environment, for example, work-related stress that has a connection with increased number of work-related injuries. Another example is carrying out risk assessments, which results in fewer work accidents. Discussion: There is no standardised set of OSH indicators, and information is often lacking on how to measure OSH indicators and what the measurement values are. Respondents in the interview study expressed a desire to be able to measure “Where are we now and where are we going?” with regards to their work environment. This need might grow in the future, considering the ISO 45001 requirement to use indicators to measure the effects of the work environment. A proposal for future applied research is to develop standardised OSH indicators with clear measurement values. The set of OSH indicators should cover the physical, organisational and social work environments. Conclusions: In the literature study and the interview study, work environment indicators appear, but they are not standardized and often lack clear definition and measurement values. This causes difficulties for companies to use the indicators in the systematic work environment work. Standardized and well-founded indicators could support companies in the systematic work environment work by ensuring that the indicators are quality-assured and enable comparison in companies, for example within the same industry. Hopefully, this degree project can form the basis for continued research and development in the field.