Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person. De tre karaktärstyper som förekommer i killarnas omgivning är: innekillen, machokillen och nörden. Killarnas beteende kommer beskrivas utifrån hur de framträder i sin omgivning utifrån Erving Goffmans teorier, samt hur de förhåller sig till de genusdiskurser i deras vardag som formar deras utveckling i deras maskulinitetsprocess.

Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

<p>Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen</p><p>världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner</p><p>och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed</p><p>relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka</p><p>omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med</p><p>vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga</p><p>publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa</p><p>till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan</p><p>vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan</p><p>finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket</p><p>kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av</p><p>olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de</p><p>försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla.</p><p>Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att</p><p>generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler</p><p>kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett</p><p>patientperspektiv.</p>

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla. Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett patientperspektiv.

Bakgrund: Målet med nutritionsbehandling på intensivvårdsavdelningen är att undvika och/eller behandla undernäring samt efterföljande negativa konsekvenser såsom sviktande organfunktion, behov av ventilatorstöd och en försämrad sårläkning. Flera internationella studier har visat att intensivvårdspatienten inte får den mängd energi som är ordinerad.  Motiv: Sjuksköterskan har ett ansvar att utifrån bestämda mål planera och genomföra omvårdnaden och samtidigt arbeta för en god och säker vård av hög kvalitet. Kunskapen om patienten erhåller god nutritionsbehandling inom svensk intensivvård är begränsad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning vuxna patienter som behandlats på en intensivvårdsavdelning erhållit den ordinerade mängden kalorier samt förklarande variabler.  Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv observationsstudie med hjälp av journalgranskning.  Resultat: Sex dagar av nio fick mer än hälften av patienterna inte den inte den mängd energi som ordinerats men enbart vårddygn fem fanns en signifikant skillnad. Analysen visade på en ringa avvikelsen mellan ordinerade och erhållna kalorier. Den sekundära frågeställningen om det fanns några faktorer som kunde förklara variationen i energitillförseln kunde inte besvaras med de valda oberoende variablerna.  Konklusion: Analysen som genomfördes på gruppnivå visade att majoriteten av de undersökta patienterna erhöll 80 procent eller mer av ordinerat kalorimål. Förklarande variabler till varför inte kalorimålet uppnås bör undersökas vidare på individnivå men även förklarande variabler till att kalorimålet överskrids. / Background: The goal of nutritional treatment in the intensive care unit is to avoid and/or treat malnutrition as well as subsequent negative consequences such as failure of organ function, need for ventilator support and impaired wound healing. Several international studies have shown that the intensive care patient does not receive the amount of energy prescribed. Motive: The nurse has a responsibility to plan and implement the nursing work based on specific goals and at the same time work for good and safe quality care. Knowledge of the patient receiving good nutrition treatment in Swedish intensive care is limited. Aim: The aim of the study was to investigate the extent to which adult patients treated in the intensive care unit received the prescribed amount of calories and explanatory variables. Method: The study was conducted as a retrospective observational study using journal review. Results: Six days out of nine more than half of the patients did not receive the amount of energy prescribed but only five days of care there was a significant difference. The analysis showed a slight discrepancy between prescribed and obtained calories. The secondary question of whether there were any factors that could explain the variation in energy supply could not be answered with the selected independent variables. Conclusion: The analysis conducted at the group level showed that the majority of patients studied received 80 percent or more of the prescribed caloric target. Explanatory variables as to why the caloric goal is not achieved should be investigated further at the individual level, but also explanatory variables for the caloric goal being exceeded.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen har en påverkan såväl psykiskt som fysiskt då de redan befinner sig en känslig fas i livet. Cancerdiagnosen innebär sjukhusvistelser och behandlingar som ger starka biverkningar, vilket gör att det vardagliga livet sätts på paus. Genom en ökad kunskap för de ungas upplevelser och förändrade livssituation möjliggörs god vård. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem bloggar skrivna av unga vuxna som diagnostiserats med cancer. Datamaterialet analyserades med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundmans mall för manifesta innehållsanalyser. Resultat: De unga vuxna upplevde att livet vände snabbt och varje dag blev viktig. Cancerdiagnosen skapade känslor som hopp och rädsla och ett stöd från omgivningen var viktigt. Tankar på döden var oundvikliga och skapade en rädsla att inte hinna uppleva saker de ville i livet. Slutsats: Att som ung vuxen leva med cancer påverkade deras liv och de frågade sig varför just dem drabbats. Det saknades behandlingsprogram för åldersgruppen unga vuxna och vården kunde inte tillgodose de aktiviteter de kände ett behov av. Ett mer anpassat behandlingsprogram hade gjort att unga vuxna haft en bättre upplevelse av behandlingstiden.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

<p>The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.</p>

The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.