<p>Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.</p><p>Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas.</p>

Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier. Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att underlätta för den stickrädda vuxna patienten. Det är möjligt genom att smärtlindra patienten, genom att miljön och den medicinska utrustningen är sådan att den kan minska stressen för den stickrädda vuxna patienten, samt genom kommunikation, där lyhördhet och respekt ingår, med patienten. Slutsats: Vårdpersonal som möter vuxna stickrädda patienter i samband med sticksessioner behöver ha kunskap om stickrädsla hos vuxna och redskap för att underlätta för dem och ge dem ett gott bemötande.

Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal.

<p>Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen</p><p>världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner</p><p>och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed</p><p>relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka</p><p>omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med</p><p>vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga</p><p>publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa</p><p>till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan</p><p>vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan</p><p>finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket</p><p>kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av</p><p>olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de</p><p>försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla.</p><p>Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att</p><p>generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler</p><p>kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett</p><p>patientperspektiv.</p>

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla. Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett patientperspektiv.

Bakgrund Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten. Syfte Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades. Resultat Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse. Syfte Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

Bakgrund Nålstick av olika slag är vanligt förekommande procedurer inom hälso- och sjukvården och kan orsaka lidande hos personer som upplever stickrädsla. Sjuksköterskans ansvar är bland annat att lindra lidande. Eftersom att alla personer är unika och upplever lidande på olika sätt behöver sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och inneha en bred kunskapsgrund för att lindra lidande vid stickrädsla. Syfte Syftet var att belysa lindrande åtgärder vid stickrädsla. Metod En litteraturöversikt har genomförts och resultatet är baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- och kvalitativ design från de elektroniska databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna har granskats och analyserats genom integrerad analys. Resultat Flera lindrande åtgärder vid stickrädsla kunde identifieras. Utifrån de funna åtgärderna delades resultatet in i två kategorier, icke farmakologiska åtgärder och farmakologiska åtgärder. Några av huvudfynden i resultatet som kunde reducera smärta och oro vid stickrädsla var sjuksköterskans goda bemötande, applicera kyla, värme eller tryck samt rogivande och distraherande metoder. Även farmakologiska metoder kan verka lugnande och smärtlindrande vid nålprocedurer. Slutsats Fynden i den här litteraturöversikten visar ett samband mellan smärta och oro hos personer med stickrädsla. Resultatet påvisar lindrande åtgärder som antingen lindrar oro eller smärta. Även att minskad smärta leder till minskad oro och att minskad oro leder till minskad smärta. Flertalet av de funna lindrande åtgärderna är ekonomiskt förmånliga och lättillgängliga för vårdgivare. De icke farmakologiska åtgärderna är mer lättillgängliga för sjuksköterskan. Slutligen är sjuksköterskans personcentrerade bemötande och respekt för patientens autonomi av vikt vid mötet med en person med stickrädsla.

Bakgrund Nålrelaterade procedurer kan orsaka stickrädsla hos barn, vilket har negativa konsekvenser för hälsa både på lång och kort sikt. Sjuksköterskan kan minska barnets obehag i samband med nålstick med hjälp av enkla och effektiva metoder. Barncentrerat förhållningssätt i omvårdnad är ett perspektiv som sjuksköterskan kan använda för att bevara barnets integritet och autonomi.  Syfte Syfte med studien var att beskriva metoder som minskar obehag hos barn med stickrädsla. Metod En allmän litteraturöversikt har genomförts och 15 artiklar inkluderats från databaserna CINAHL Complete och PubMed. En kvalitetsgranskning samt integrerad analys utfördes av artiklarna vilka sedan ställdes samman i en matris och användes för att besvara syftet. Resultat Många olika metoder för att minska obehag hos barn med stickrädsla kunde identifieras. Dessa kunde grupperas i två kategorier - icke-farmakologiska samt farmakologiska. Icke-farmakologiska metoder innebär stor frihet för sjuksköterskor att använda. Vissa av metoderna visade sig fungera väl i samtliga åldersgrupper med barn medan vissa metoder var mer användbara specifikt för en viss ålder. Slutsats Metoderna visade sig vara till stor nytta för att hjälpa barnen i studierna att hantera sina känslor i samband med nålrelaterade procedurer och för att samtidigt få dem att känna mindre smärta. Då nationella riktlinjer saknas för hur sjuksköterskor ska arbeta med att minska obehag vid stickrädsla hos barn skulle det vara av betydelse att få till stånd en utveckling av sådana för att främja en god vård.

Bakgrund: Intravenös kanylering och inläggning av perifer venkateter är den mest förekommande proceduren inom sjukvården. I Europa lider 20–30% av vuxna individer av stickrädsla eller nålfobi, vilket innebär att det yttrar sig i en rädsla att se kanyler, nålar och sprutor eller känna ett införande av en nål i kroppen. Proceduren kan medföra stress och ångestfyllda känslor, vilket kan leda till att personer med stickrädsla eller nålfobi undviker miljöer där det finns nålar, kanyler och sprutor. Anestesisjuksköterskan ska utföra säker anestesiologisk omvårdnad med hjälp av stödjande insatser och pedagogiska hjälpmedel för att patienter med nålfobi och stickrädsla. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vuxna med stickrädsla upplever och hanterar sticksituationer. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv design vars resultat bygger på 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har besvarat syftet. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter med stickrädsla kan uppleva ett spektrum av olika negativa känslor som ångest, rädsla och panikkänsla, vilket kan leda till kraftiga kroppsliga reaktioner. Stickrädsla utvecklas från tidigare stickupplevelser och den fysiska smärtan ökade vid varje upprepat stickförsök. En trygg vårdrelation och kommunikation om stickrädslan är viktiga faktorer för stickupplevelsen. Stickrädslan kan vara så stark att den leder till att patienter avstår att söka vård och medicinsk behandling. Slutsats: Stickrädsla kan skapa lidande för patienter vilket kan leda till undvikande av vård och behandling.