Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till. / Background: Approximately 10% of the world population suffers from some kind of needle fear. Vaccinations and blood sampling is common in today's modern health care and patients with needle fear may therefore avoid medical care which in turn could have a negative impact on their health. The nurse can alleviate suffering caused on the individual through proven knowledge of needle fear. Aim: To illustrate different nursing practices that can be used to relieve patients suffering from needle fear. Method: Literature review. Result: The results are reported under four themes. The Environment is shown to play a major role for the needle fear patient. The nurse can create a less clinical setting and hide needles, which have shown to help the patient cope with their fears better. The Time given to patients who feel fear and discomfort with vaccinations, blood tests or similar, have been shown to calm the needle fear. Likewise, the nurse's ability to make the process short, if desired, is appreciated by the patient. Distraction has been proven as a very good method to take care of needle fear patients and good examples are conversations, breathing techniques, word games or puzzles. Being taken seriously is often important to give a needle fear patient a good care experience and has also shown to be crucial as to whether the needle patient at a later date would rely on medical services and seek help or not. Conclusion: There are nursing care methods, which have been scientifically proven, that nurse can use to alleviate the suffering from patients with needle fear. Clinical significance: A major problem within the health profession is a lack of knowledge that needle fear occurs among adults. Therefore, the authors hope that by highlighting the topic in health care, adults should receive the same considerate needle fear care as children have access to today.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Bakgrund: Rädsla för blod och injektioner är den näst vanligaste rädslan hos barn. Barn utsätts ofta för nålrelaterade procedurer vilket kan vara en smärtsam och ångestladdad upplevelse. För många barn är den största rädslan vid sjukhusbesöket att få en spruta eller att uppleva smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur lidande och stickrädsla kan lindras hos barn vid nålrelaterade procedurer. Metod: Litteraturöversikten omfattas av 20 kvantitativa respektive 3 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades för att sedan användas i resultatet. Dessa artiklar är publicerade mellan 2006 och 2016 och sökningarna gjordes i Pubmed och Cinahl. Resultatet: Resultatet visar att smärta och ångest kan minskas hos barn under nålrelaterade procedurer med hjälp av sociala faktorer så som föräldrar, omvårdnad och en hund. Oral och topikal smärtlindring är effektiv och distraherande metoder kan minska både ångest och smärta. Diskussion: Även om distraktion har visat sig vara en effektiv metod så är det också av stor vikt att inkludera barnet i sin egen vård. Föräldrar och sjuksköterskan tillsammans har en viktig roll att se till att barnet för en individanpassad vård vid nålrelaterade procedurer. Slutsats: Det bör finnas olika typer av preventioner som sjuksköterskan kan tillämpa när barn känner smärta och ångest under nålrelaterade procedurer. Ytterligare kvalitativ och kvantitativ forskning behövs gällande barns egna önskningar vid procedurer med nålar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>