Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angående avledande strategier samt avledningens effekt på barns upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i två kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion är en viktig del i omvårdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemål så långt det är möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion var; en sittande ställning för barnet, avledande samtal från föräldern, att få barnet att koncentrera sig på olika bilder, titta på animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning är användbara vid venpunktion på barn och som i sin tur inbringar förmåga att minska barnets upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro i samband med proceduren. Om sjuksköterskan har den kunskapen samt planerar och använder den avledande strategi som är bäst anpassad till barnet i samråd med barn och förälder så blir effekten av avledningen mest lyckosam. / The purpose of this study was to examine the research field on distraction strategies and the effects of distraction on pain, fear and distress during venipuncture in children. The method was a descriptive literature study based on 12 peer-reviewed articles that resulted in two categories with subcategories. The findings showed that distraction during venipuncture is an important part in the nursing care of children and that the distraction strategy should be tailored to the child's wishes as far as possible for the venipuncture technical execution. The distraction strategies shown to reduce the child's pain, fear and distress during venipuncture were; an upright position for the child, non-procedural  talk from parents, to get the child to concentrate on different pictures, watch cartoons or look in to a kaleidoscope. Conclusion It is important that the nurse is aware of research findings according to different distraction strategies that are useful during venipuncture in children in order to reduce the child's pain, fear and distress. If the nurse use the awareness and thoroughly communicates and consult with the child and parent he/she will be able to determine and perform the most effective distraction strategy for that specific child.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.

Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.

Barn kan uppleva rädsla inför kontakt med sjukvård och oroa sig inför moment som kan upplevas skrämmande och smärtsamma. Det är viktigt att barn får bemötande efter sin ålder och mognadsgrad för att inte de ska utsättas för svåra upplevelser och riskera att hamna i ett vårdlidande, då familjen kanske drar sig för att uppsöka sjukvård i tid vid framtida behov. Den grundutbildade sjuksköterskan kan sakna kunskap kring omvårdnadshandlingar med barn i samband med injektion och venprovtagning.  Syfte Syftet var att belysa barns och föräldrars upplevelser och erfarenheter av åtgärder och metoder som kan lindra lidandet för barn i samband med injektion och venprovtagning. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterades i 15 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades i flera steg med integrerad analys enligt Kristenssons (2017). Resultat Tre övergripande kategorier för att lindra barns lidande identifierades från resultatet: information och delaktighet för att skapa trygghet, visuella hjälpmedel för att avleda och skapa trygghet, och farmakologisk smärtlindring och nervblockad. Vilket handlade om bemötande av barn och föräldrar vid injektion och venpunktion. Behoven av information, delaktighet och barnens olika behov av distraktion. Det framkom som viktigt att använda sig av farmakologisk smärtlindring kombinerat med någon annan åtgärd eller metod för att minimera rädsla och smärtupplevelsen för barn vid injektion och venpunktion. Slutsats När stickmoment planeras bör det göras med flera olika åtgärder och metoder för att undvika att barn ska hamna i ett vårdlidande. Barnen och föräldrar behöver få deltaga i omvårdnadsarbetet och barnen behöver farmakologisk smärtlindring inför olika stickmoment. Distraktionmetoder är lämpligt att använda sig av då det upplevds som ångestreducerande för barnen, vilket i sig påverkar smärtupplevelsen. Nyckelord: Distraktion, Injektion, Rädsla, Smärta, Venpunktion.

Bakgrund: Smärta hos barn har länge ignorerats inom vården och behovet av smärtlindringtill barn har inte uppmärksammats förrän i slutet av 1980-talet. Inom vården utsätts barn oftaför så kallad akut smärta genom provtagningar och andra undersökningar. Upplevelsen avsmärta är individuell och omfattar barns fysiska, psykiska och kognitiva delar. Barn har rätttill en adekvat smärtlindring. Syfte: Att belysa olika smärtlindringsmetoders effekt vidvenpunktion hos barn i ålder 2 till 12 år. Metod: En systematisk litteraturöversikt där 15randomiserade studier inkluderades med 1574 deltagare. Litteratursökningen gjordes idatabasen PubMed. Resultat: I resultatet framkom det att EMLA® och lustgasbehandlingvar effektiva farmakologiska smärtlindringsmetoder. Av icke-farmakologiskasmärtlindringsmetoder var akupressur, indisk musik, distraktionskort och kalejdoskopeffektiva vid venpunktion. Slutsats: Det går att minska smärta hos barn vid venpunktion påolika sätt. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder äreffektiva smärtlindringsmetoder. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

Bakgrund: Rädsla för blod och injektioner är den näst vanligaste rädslan hos barn. Barn utsätts ofta för nålrelaterade procedurer vilket kan vara en smärtsam och ångestladdad upplevelse. För många barn är den största rädslan vid sjukhusbesöket att få en spruta eller att uppleva smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur lidande och stickrädsla kan lindras hos barn vid nålrelaterade procedurer. Metod: Litteraturöversikten omfattas av 20 kvantitativa respektive 3 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades för att sedan användas i resultatet. Dessa artiklar är publicerade mellan 2006 och 2016 och sökningarna gjordes i Pubmed och Cinahl. Resultatet: Resultatet visar att smärta och ångest kan minskas hos barn under nålrelaterade procedurer med hjälp av sociala faktorer så som föräldrar, omvårdnad och en hund. Oral och topikal smärtlindring är effektiv och distraherande metoder kan minska både ångest och smärta. Diskussion: Även om distraktion har visat sig vara en effektiv metod så är det också av stor vikt att inkludera barnet i sin egen vård. Föräldrar och sjuksköterskan tillsammans har en viktig roll att se till att barnet för en individanpassad vård vid nålrelaterade procedurer. Slutsats: Det bör finnas olika typer av preventioner som sjuksköterskan kan tillämpa när barn känner smärta och ångest under nålrelaterade procedurer. Ytterligare kvalitativ och kvantitativ forskning behövs gällande barns egna önskningar vid procedurer med nålar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: För barn är vård- och sjukhusmiljö ofta en okänd miljö där okunskap tillsammans med sociala och fysiska förväntningar kan orsaka osäkerhet samt rädsla. Barn kan reagera olika vid medicinska procedurer men nästan alla upplever oro och rädsla vid venpunktion. Syfte: Att beskriva effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvantitativ design baserad på tolv artiklar framsökta i databasen PubMed. Undersökningsgruppen var barn mellan fyra och tolv år. Temaanalys användes för att analysera data. Huvudresultat: Aktiva distraktionsmetoder såsom ballongblåsning, hostmetoder och bollklämning minskade signifikant smärta och rädsla. TICK-B minskade signifikant smärta och ångest. Flippits minskade signifikant smärta. Bubbelblåsning hade ingen signifikant effekt på smärta men minskade signifikant rädsla. VR minskade signifikant smärta, rädsla och ångest. Gällande passiva distraktionsmetoder minskade Buzzy signifikant smärta och rädsla. Aromaterapi hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Kalejdoskop och serietittande via VR minskade signifikant smärta och ångest medan serietittande via surfplatta hade ingen signifikant effekt. Akupressur minskade signifikant smärta men påverkade inte ångest. Läkemedlet Jet Lidokain hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Slutsats: Det finns flera olika interventioner, både passiva och aktiva distraktionsmetoder, som minskar smärta, rädsla och ångest hos barn vid venpunktion. Utifrån resultatet kan sjuksköterskor, oavsett arbetsplats, få en bättre förståelse för hur barns vårdupplevelser kan förbättras vid venpunktion. Interventionerna var enkla att använda, kostnadseffektiva samt gav inga bieffekter och borde därför användas av sjuksköterskor för att skapa en bättre vårdupplevelse för barn. / Background: Care- and hospital environment are often an unknown environment for children where lack of knowledge together with social and physical expectations can cause uncertainty and fear. Children can react differently to medical procedures but almost everyone experience worry and fear in connection with phlebotomy. Aim: To describe the effects of interventions used on children undergoing phlebotomy. Method: A descriptive literature review with a quantitative design based on twelve articles searched through the database PubMed. Study group were children between four and twelve years old. Thematic analysis was used to analyze data. Main result: Active distraction methods such as balloon blowing, cough methods and ball squeezing significantly reduced pain and fear. TICK-B significantly reduced pain and anxiety. Flippits significantly reduced pain. Bubble blowing showed no significant effect on pain but significantly reduced fear. VR reduced pain, fear and anxiety significantly. When it comes to passive distraction methods Buzzy significantly reduced pain and fear. Aromatherapy did not have a significant effect on pain and fear. Kaleidoscope and watching cartoons through VR significantly reduced pain and anxiety while watching cartoons on a tablet did not have a significant effect. Acupressure reduced pain significantly but didn’t have an effect on anxiety. The pharmacological Jet Lidocaine did not have a significant effect on pain or fear. Conclusion: There are several different interventions, both passive and active distraction methods, that reduce pain, fear and anxiety in children undergoing venipuncture. Based on the result nurses can, no matter their workplace, get a better understanding on how the children’s phlebotomy experience can improve. The interventions were easy to use, cost effective and didn’t give any side effects and should therefore be used by nurses to create a better care experience for children.

The mechanical properties of a 2D material can be altered with Kirigami, a Japanese paper cutting art. Such altered materials are called metamaterials – where a certain geometry is imposed on a material to change its material properties.This thesis documents the effects of a specific Kirigami pattern cut into a range of different 2D materials, such as plastic films or paper – the results of which will be used to evaluate the suitability of each material candidate to a product, the ‘IV strip’, designed and produced by Ortrud Medical AB.The strip contains a patterned ‘spring’ area, which has reduced stiffness due to the patterned defects imposed on it, and a force indication zone. The force indication zone will not be considered.The material selection study used a Pugh’s Evaluation matrix method to choose the best candidate. A few materials were chosen due their suitability in criteria such as robustness of results, tearing force and patient comfort. One material was selected for further experimentation due to its interesting stress/strain characteristics.A further study was then carried out to assess the possibility of tuning the pattern dimensions to alter the tensile properties of the metamaterial. This study includes both computational and experimental methods to verify the feasibility of a simulation model. The study found that it is possible to draw relationships between cut length and stiffness of the pattern. Whilst the computational and experimental results were similar for very small deformations, the FEM simulation struggles at higher deformations because of the lack of available material properties for the program input. / De mekaniska egenskaperna hos ett tvådimensionellt material kan ändras med hjälp av Kirigami, som är en japansk klippkonst i papper. Material där man med geometriförändringar ändrar materialegenskaperna kallas metamaterial. I det här examensarbetet dokumenteras inverkan av ett Kirigami-mönster i olika material, bland annat plast och papper. Resultaten kommer att användas för att utvärdera om något passar att användas till ett stasband framtaget av Ortrud Medical AB. Remsan har en mönstrad ”fjäderyta”, som påverkar styvheten, och en kraftzoon. I det här arbetet studeras enbart det mönstrade området. För att utvärdera materialen och välja det mest lämpade, användes Pughs utvärderingsmatris. Materialen utvärderas bland annat med avseende på robusthet, dragmotstånd och patientkomfort. Ett av materialen valdes ut för ytterligare provning på grund av dess intressanta deformationsbeteende.I det här arbetet tillämpas både experimentella och analytiska metoder. Resultaten användes sedan för att verifiera en FE-modell av systemet. Modellen och experimenten gav liknade resultat vid små deformationer, dock begränsades verifieringen av materialdatabasen. En delstudie visade att det är möjlighet att ställa in mönsterdimensionerna, så att töjningsegenskaperna hos metamaterialet kan justeras.