No description available.

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angående avledande strategier samt avledningens effekt på barns upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i två kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion är en viktig del i omvårdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemål så långt det är möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion var; en sittande ställning för barnet, avledande samtal från föräldern, att få barnet att koncentrera sig på olika bilder, titta på animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning är användbara vid venpunktion på barn och som i sin tur inbringar förmåga att minska barnets upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro i samband med proceduren. Om sjuksköterskan har den kunskapen samt planerar och använder den avledande strategi som är bäst anpassad till barnet i samråd med barn och förälder så blir effekten av avledningen mest lyckosam. / The purpose of this study was to examine the research field on distraction strategies and the effects of distraction on pain, fear and distress during venipuncture in children. The method was a descriptive literature study based on 12 peer-reviewed articles that resulted in two categories with subcategories. The findings showed that distraction during venipuncture is an important part in the nursing care of children and that the distraction strategy should be tailored to the child's wishes as far as possible for the venipuncture technical execution. The distraction strategies shown to reduce the child's pain, fear and distress during venipuncture were; an upright position for the child, non-procedural  talk from parents, to get the child to concentrate on different pictures, watch cartoons or look in to a kaleidoscope. Conclusion It is important that the nurse is aware of research findings according to different distraction strategies that are useful during venipuncture in children in order to reduce the child's pain, fear and distress. If the nurse use the awareness and thoroughly communicates and consult with the child and parent he/she will be able to determine and perform the most effective distraction strategy for that specific child.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.

Bakgrund: Smärta i samband med venpunktion är en vanlig smärtsam procedur som barn utsätts för inom sjukvården. Avledning handlar om att rikta barnets uppmärksamhet från proceduren och på så sätt minska smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn i åldrarna 2-5 år. Metod: Utifrån en kvalitativ design genomfördes en intervjustudie. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med 13 sjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvården. Dataanalysen genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Positiva erfarenheter av avledning. Förutsättningar för en effektiv avledning och Metoder för avledning vid venpunktion. Sjuksköterskorna arbetade för att avledningen skulle anpassas efter barnet och därmed bidra till positiva erfarenheter av sjukvården. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn. Erfarenheten var att det bidrog till en lugn och trygg situation för såväl barnet, föräldrar, närstående som sjuksköterskan. Vidare forskning hade kunnat öka kunskapen om avledning och därmed skapa en bättre sjukvård för barn och ungdomar.

Bakgrund Barn som kommer till sjukvården kan komma i kontakt med procedurrelaterad smärta genom olika typer av provtagningar eller behandlingar. Barn har inte samma coping-förmåga som vuxna vilket kan påverka deras eventuella rädsla och smärtupplevelse inför smärtsamma procedurer. Avledning kan vara en effektiv metod att använda sig av för att minska barnets lidande. Avledning utgår ifrån antagandet att genom att flytta barnets fokus till något engagerande och attraktivt, hindras hens förmåga att ta in smärtsamma stimuli vilket minskar smärta. Syfte Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika avdelningsmetoders effekt på procedurrelaterad smärta hos barn. Metod En litteraturstudie där 12 originalartiklar kvalitetsgranskades och resultatet sammanställdes och analyserades. Resultat Avledningsmetoderna skiljde sig markant mellan de olika studierna. Överlag visade resultatet på att avledning vid smärtsamma procedurer minskade smärtan. Två avledningsmetoder minskad inte smärtan. Slutsats Avledning är ett effektivt sätt att minska procedurrelaterad smärta hos barn.  Avledning kan förbättra eventuella framtida erfarenheter med vården på grund av att negativa upplevelser minskas. Fler studier behövs för att se vilka avledningsmetoder som passar till vilka barn, eftersom alla barn är olika kan vissa avledningsmetoder vara mer effektiva hos vissa barn än andra. / Background Children who come in contact with healthcare can experience procedure related pain through different types of tests or treatments. Children do not have the same coping ability as adults, which can affect how much fear and pain they experience during painful procedures. Distraction may be an effective method to lessen a child's suffering. The idea behind distraction is that by moving a child's focus to something interesting and pleasant the ability to take in painful stimuli is hampered, thus pain is reduced. Aim The purpose of this literature study was to investigate the effect distraction has on procedure related pain in children. Method A literature study based on 12 original articles. The quality of the articles was examined and results were compiled and analyzed. Results Distraction methods differed significantly between the different articles. Overall, the results showed that the use of distraction during painful procedures reduced pain. Two distraction methods did not decrease pain. Conclusion Distraction is an effective way of reducing procedure related pain in children. Distraction can improve potential future experiences with health care because negative experiences are reduced. Further research is needed to see what distraction methods are suitable to each child, because all children are different certain distraction methods can be more effective in some children than in others.

Barn som genomgår en venpunktion inom vården, utsätts för en situation som för dem kan vara skrämmande. Forskning visar att avledning har god effekt på smärta samt oro i samband med smärtsamma procedurer och avledning har därför i många år varit en del av arbetsmetoderna inom vården med barn. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning barn 2–18 år väljer att avledas eller se på vid perifer venpunktion, samt om observerade nivåer av stress skiljer sig utifrån valmöjlighet, ålder och kön. Studien är en kvantitativ observationsstudie. Datainsamlingen genomfördes med ett observationsinstrument och urvalet bestod av 50 barn mellan 2-18 år som var med om en venpunktion. Resultatet visade att äldre barn (12-18 år) i större utsträckning väljer bort avledning än de yngre barnen (2-11 år). Hälften av barnen i studien visade ett stressat beteende i samband med perifer venpunktion oavsett om de själva valde avledning eller ej. De barn som övertalades att titta bort visade genom sitt beteende en signifikant högre grad av stress, vilket visar att barn behöver vara delaktiga i situationen för att lättare kunna hantera en venpunktion på ett bra sätt.

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer. / Background: Each year about 23,000 people in Sweden are burned so badly that they require care. The pain resulting from treatment of the burns is usually very intense and stressful for the patient. Aim: To investigate how different coping strategies can have an analgesic effect during dressing changes of patients suffering from burns. Method: A literature review with a systematic approach. The result is based on 17 scientific articles and one licentiate dissertation. Result: Distraction, relaxation and manageability emerged as the central findings at the various coping strategies. Depending on what strategy the patient uses vary the emphasis between the findings. Conclusion: Pain intensity, activation and manageability were key factors that can affect copingabilities and thus pain relief. In order to help patients cope with their situation in an adequate manner, it is important for nurses to become aware of the importance of these factors.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Avledning som omvårdnadsintervention är av betydelse vid vaccinering av skolbarn. Enligt litteraturstudiens resultat innebär avledning information/undervisning, medverkan, träning, miljöanpassning, specifik omvårdnad samt olika former av stöd och läkemedelshantering. Diskussion: Avledning utifrån resultatet är delvis överförbart till liknande situationer som till exempel venprovtagning. Trots att stöd finns för omvårdnadsåtgärd vid vaccinering saknas implementering för det. Slutsats: Skolsköterskan behöver identifiera barns behov och utifrån det välja omvårdnadsintervention. Skolsköterskan ska värna om en god kommunikation samt förtroendefull relation med barn. Vaccinationen kan då genomföras med minskad smärta och oro för barn. / Background: Schoolchildren may be exposed to unnecessary pain during immunization which might lead to incomplete vaccination protection and reduced confidence in healthcare professionals. In Sweden school aged children are vaccinated by the school nurse. Immunization is considered the most common reason for iatrogenic pain in children. Aim: To describe the school nurse’s interventions to reduce pain and anxiety. Methods: The study was conducted as a general literature review based on 14 articles which were quality examined and analysed. Results: Distraction as nursing intervention is of significance in immunization of schoolchildren. According to the result of the literature review distraction includes information/training, involvement, practice, environment adjustment, specific nursing, different form of support and medication. Discussion: Accordingto the result distractionis partly transmittable to similar situations such as venous sampling. Despite supporting evidence that distracting reduces pain and anxiety the interventions are not incorporated. Conclusion:The school nurse should identify the child’s needs and based on this select nursing intervention. The school nurse has to advocate good communication and trustful relation with the child. Immunization can then be conducted with decreased pain and anxiety.

Bakgrund: Barn genomgår procedurer på sjukhus som kan upplevas obehagliga, smärtsamma och skrämmande. Smärta och oro vid procedurer ska behandlas. En icke-farmakologisk metod för barn i åldern 5–18 år är Guided Imagery. Guided Imagery innebär att barnet ska dagdrömma om en situation med vägledning av barnsjuksköterskan. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av Guided Imagery på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Metod: Kvalitativ studiedesign. Datainsamling via semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som hade utbildning inom Guided Imagery och som använt metoden på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Analysmetoden var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Den första kategorin var Förutsättningar för utförandet av Guided Imagery med underkategorierna Rätt person, Rätt kontext, Vikten av förberedelse samt Fokus på dagdrömmen. Den andra kategorin var Fördelar med Guided Imagery med underkategorierna God avledning samt Främjar barns delaktighet och kontroll och den tredje kategorin var Utmaningar med Guided Imagery med underkategorierna Fungerar inte i alla situationer, Behöver vara bekväm med Guided Imagery, Guided Imagery påverkas av arbetsplatsens förutsättningar samt Fungerar inte på alla barn. Slutsats: Guided Imagery är en avledningsmetod med flera fördelar om rätt förutsättningar finns. Metoden är lämplig för barn med rädsla och fungerar vid flera procedurer som tar mellan tio och 50 minuter. Goda förberedelser och prioritering av tid för Guided Imagery kan bidra till minskad rädsla samt färre sövningar och administrering av sederande läkemedel. Barn kan vid utförandet av Guided Imagery vara delaktiga och ta egna beslut. Det är av vikt att arbetsplatsen kan bistå med rätt förutsättningar för att kunna utföra Guided Imagery då det kan medför stora vinster för barn. / Background: Children can experience unpleasant, painful and frightening procedures in the hospital. Experiences such as pain and anxiety during procedures should be treated. A non-pharmacological method for children aged between 5-18 years is Guided Imagery. Guided Imagery means that children should daydream about a situation with the guidance of the pediatric nurse. Aim: Illuminate pediatric nurses' experiences of Guided Imagery on children aged between 5–18 years during procedures in hospitals. Method: Qualitative study. Data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who had completed education in Guided Imagery and had used the method on children aged between 5-18 years during procedures in hospitals. The analysis method was content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The first category was Conditions to conduct Guided Imagery with the subcategories The right child, The right context, The importance of preparation and Focus on the daydream. The second category was Benefits of Guided Imagery with the subcategories Useful distraction and Promotes children's participation and control and the third category was Challenges with Guided Imagery with the subcategories Does not work in all situations, Need to be comfortable with Guided Imagery, Guided Imagery is affected by workplace conditions and Does not work on all children. Conclusion: Guided Imagery is a distraction method with several advantages if the right conditions are applied. The method is suitable for children with fear and works for several procedures that can take between ten and 50 minutes. Good preparation and prioritizing time for Guided Imagery can contribute to reduced fear as well as fewer anesthetics and administration of sedative drugs. Children can participate in the implementation of GI and make their own decisions. It is important that the workplace can assist with the right conditions to be able to perform Guided Imagery as it can bring great benefits for children.