Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad. Resultatet visade att väntan på en hjärttransplantation var stressfylld, känslofylld och osäker. Effektiva copingstrategier under väntetiden var positivt tänkande och religiös tro och de negativa var förnekelse och känsloutbrott. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll genom att finnas där, stödja och ge information till patienten under väntetiden. Det rekommenderas att sjuksköterskan skulle vara mer tillgänglig för patienterna då kontakten med sjuksköterskan gav patienterna trygghet och underlättade väntetiden. Ytterliggare forskning kring hur informationen påverkar patienten behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge bra omvårdnad. / Patients waiting for a heart transplant has an uncertain time ahead. There is a need to explore these patients’ experiences during this time so that nurses can give optimal care. The purpose was to explore patients’ experiences during the wait for a heart transplant and the meaning of the nurses’ care during this period. The study was conducted as a literature review of 14 scientific papers that was chosen, reviewed and processed. The categories that were found in the process were about the patients’ psychological aspects, social aspects, physiological aspects, how patients coped during this time and nurses’ care. Results showed that the wait for a heart transplant was stressful, emotional and an insecure time. Coping strategies that were effective during the wait was positive thinking and religious believes. The negative ones were denial and getting emotional. Results showed that nurses had an important role in being present, support and give information during the waiting time. It´s recommended that nurses should be more available for patients because the contact gave patients feelings of security and eased the waiting time. More research about how information affects patients is needed to give good nursing care.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur makar till kvinnor med bröstcancer upplevde att sjukvården påverkade hanterbarheten och hade kunnat öka hanterbarheten i den stödjande rollen. Nio djupgående, semistrukturerade kvalitativa intervjuer ägde rum och kvalitativ, induktiv innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Makarna som deltog i studien upplevde sig vara ett stöd för sina hustrur och den stödjande rollen upplevdes vara hanterbar men också förenad med en del krav. Sjukvården upplevdes kunna öka hanterbarheten genom att göra makarna delaktiga i vården av hustrurna. Sjukvården kunde även minska hanterbarheten genom att inte tillgodose makarnas behov av stöd. Genomgående efterfrågades information från sjukvården om hur makarna skulle kunna vara bättre stöd för sina hustrur. Även ökat psykosocialt stöd riktat mot makarna önskades från sjukvården. Om familjefokuserad omvårdnad hade tillämpats i större utsträckning hade möjligtvis hanterbarheten i den stödjande rollen kunnat öka ytterligare.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 innebär att alltid behöva planera sin vardag. Sjuksköterskans roll handlar om att ge personcentrerad omvårdnad och uppmärksamma personen som lever med diabetes typ 1. Empowerment är ett centralt begrepp i diabetesvården som handlar om att personen ska uppleva egenmakt i sin livssituation. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad egenkontroll. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningarna resulterade i sju artiklar som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att leva med diabetes typ 1 innebar noggrann planering och rutiner i vardagen. Genom att acceptera sjukdomen och uppleva kontroll i sin situation ökade hanterbarheten. Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära en ständig oro och rädsla för hypoglykemins följder samt långsiktiga komplikationer orsakade av hyperglykemi. Närstående hade en betydelsefull roll i att motivera och hjälpa personen med diabetes. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 upplever sin vardag på olika sätt, det framkommer både upplevelser av hanterbarhet och upplevelser av begränsningar. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera och bekräfta dessa upplevelser hos personen som lever med diabetes typ 1. / Background: Diabetes type 1 is a common and chronic disease. Living with type 1 diabetes can be a big adjustment in a person's everyday life. The nurse’s responsibilty lies within a personcentred care and it is important to see the person behind the disease. The person living with diabetes need to experience empowerment in their lives and therefore empowerment is a key concept in diabetes care. Aim: To describe a person’s experience of living with diabetes type 1 by enhanced empowerment. Method: A literature review with qualitative articles. 7 articles  from the search was found, which was analyzed inductively by the five step model of Fribergs. Results: Living with type 1 diabetes meant careful planning and routines of the everyday life. By accepting the disease, it would also be manageable and it indicated the feeling of superiority in life. Living with the disease could cause a constant anxiety and fear of the complications of hypoglycaemia and the long-term complications of hyperglycaemia. Relatives had an important role and contributed with a feeling of safety in those who had diabetes type 1. Conclusion: The daily life of people with type 1 diabetes is experienced in many different ways. The nurse has an important role to identify and acknowledge the feelings that the person with diabetes type 1 is experiencing.

Problemområde: Idrottsrörelsen i Sverige är i mångt och mycket uppbyggd och drivs av ideella krafter, en vital del är den stora mängd idrottsledare som är aktiva inom föreningslivet. Dock är ledarfrågan ett stort problem för idrotten. Forskning visar på att det inom idrotten finns ett stort tapp på aktiva ungdomar. Hur skulle idrottsrörelsen kunna ta vara på kunskapen hos ungdomarna? Utifrån denna problematik, att idrotten är starkt beroende av ledare samtidigt som det upplevs allt svårare att få ledare att ställa upp, vill vi undersöka och söka svar på frågan varför unga individer som slutat vara aktiva inom idrotten ändå väljer att stanna kvar och vara ledare.   Syfte: Syftet med denna studie är att studera och öka förståelsen kring varför ungdomar (16-25) väljer att vara kvar inom idrotten som ledare efter sin aktiva karriär.   Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien har genomförts med respondenter från Småland och Skåne.   Slutsats: Frågan vi ställer oss är varför en ung person som aktivt deltagit i idrotten inte lämnar idrotten helt utan väljer att stanna kvar som ledare. Detta kan ha många förklaringar men vi tror att nyckeln till att förstå detta val kan sammanfattas med ett citat, “kärleken till sporten”. En gemensam nämnare som kan urskiljas är att de alla nämner just glädjen och att alla verkar ha någon form av dragningskraft till just sina idrotter som gör att de inte kan tänka sig att lämna idrottens värld. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM kommer vi fram till att nyckeln till att behålla ledarna ligger i att föreningarna tidigt skapar ett intresse och ett engagemang för idrotten och ledarskapet.

I den aktuella studien undersöktes hur gymnasieelevers känsla av sammanhang hänger ihop med deras känsla av stress och kontroll i vardagen. Syftet med undersökningen är att uppnå fördjupad kunskap i och utveckla ett salutogent perspektiv på undervisning i gymnasieskolan för att förbättra utfallet av undervisningen för eleverna och i förlängningen det samhälle de skall verka i. Elever från fyra gymnasieklasser besvarade tre olika formulär, för att mäta elevernas syn på tillvaron, samt deras upplevda stress och kontroll. I studien undersöktes också en metod ämnad att stärka elevernas förmåga att hantera och göra sin tillvaro begriplig och därmed elevernas upplevda stress och kontroll. I studien inkluderades elever från årskurs 1 och 2 vid två teoretiska gymnasieprogram, där eleverna från det ena programmet agerade kontrollgrupp. Resultatet pekar på samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress hos eleverna. Det tycks som att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i de rapporterade variablerna. Det tycks inte som att den utbildning eleverna har valt eller den årskurs de går i har samband med vad som rapporterats i de använda instrumenten. Den intervention som utförts tycks inte ha gett önskad effekt enligt de använda instrumenten. De slutsatser som kan dras från denna studie är att svag känsla av sammanhang hos dessa elever samvarierade med höga nivåer av upplevd stress, oavsett övriga faktorer hos eleverna. Frågan återstår fortfarande vad som kan göras för att stärka elevernas motståndsfaktorer mot den stress som de utsätts för på daglig basis i och utanför skolan.

Tinnitus är ett symtom som gör att personer upplever ljud i öronen som uppkommer utan någon känd ljudkälla. Trots att tinnitus är vanligt förekommande och att flera miljoner människor drabbas världen över uppmärksammas det sällan som ett problem. Bristen på kunskap kring tinnitus leder till att personer inte får den hjälp som erfordras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevelsen av att leva med tinnitus. I litteraturstudien genomfördes en systematisk databassökning med sökord med relevans utifrån syftet. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med respektive underkategorier vilka var Sårbarhet: Reaktioner, Begränsningar, Oförståelse samt Sömnsvårigheter och Hanterbarhet: Acceptans, Strategier samt Omvärdering. Upplevelsen av att leva med tinnitus var individuell och kunde påverka personens liv på olika sätt. Tinnitus kunde bidra till stort lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade. Vidare forskning kan leda till en bredare kunskap inom vården vilket kan medföra att tinnitus uppmärksammas som ett problem. Om sjuksköterskor får en ökad medvetenhet om tinnitus och dess påverkan skulle det kunna innebära en förbättrad omvårdad av personer som drabbats av tinnitus. / Tinnitus is a symptom that makes people experience sound in the ears occurring without a known source. Although tinnitus is common and several million people are affected worldwide, tinnitus is rarely acknowledged as a problem. The lack of knowledge leads to people not getting the help that is needed. The aim of this study was to investigate the experience of living with tinnitus. In the literature study a systematic database search was conducted with keywords relevant to the purpose. The literature study was based on nine scientific articles, which were evaluated for quality and analyzed. The results are presented in two categories and seven subcategories which were Vulnerability: Reactions, Limitations, Lack of understanding, as well as Insomnia and Manageability: Acceptance, Strategies and Revaluation. The experience of living with tinnitus was individual and could affect the person's life in different ways. Tinnitus could contribute to great suffering and impaired quality of life for the sufferer. Further research could lead to a broader knowledge in health care which can lead to tinnitus being recognized as a problem. If nurses have an increased awareness of tinnitus and its impact, it could mean a better care for people suffering from tinnitus.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som bygger på semifokuserade gruppintervjuer med 8 lärare från två skolor i grundskolans årskurs 7 – 9. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med motivationshöjande insatser och de forskningsfrågor som ställdes var: - Vilka aspekter anser lärare är viktiga att beakta i motivationsarbete? - Hur arbetar lärare med motivationshöjande insatser i det dagliga arbetet? Som analysmetod användes tematisk analys och de pedagogiska implikationer som låg till grund utgick från påverkan sett ur konstuktionistiskt samt salutogent synsätt. Centralt var antagandet om att lärare och rektor, genom en medvetenhet om hur de sociala konstruktionerna av aktiviteter i skolan fungerar och med hjälp av funktionella och relevanta faktorer, kan påverka aktiviteterna till fördel för eleven och utifrån dennes behov. Detta så att lärarens och elevens målinriktade samspel kan leda till ökad motivation i skolarbetet för eleven. Studien visar att lärarens arbete kräver intresse, passion och kompetens. Den visar även att motivationsinsatser kräver en genuin vilja och en önskan om att det skall gå bra för eleven oavsett var hen befinner sig. Studien visar också att lärare har en stor möjlighet att, med hjälp av en rad faktorer, ta tillvara på den fantastiska möjlighet till utveckling och kunskap som ligger i den unges inneboende resurser. Vilket i sin tur innebär en möjlighet för eleven att få nå sina mål, uppleva att hen kan lyckas och att skolan och kunskapen kan vara meningsfull både nu och för framtiden. En rättighet som alla barn har och som är skolans skyldighet och uppdrag att ge sin elev. Trots det kvarstår faktum att motivationsproblemet växer i västvärlden och i Sverige. Kanske för att lärare ibland saknar stöd och betydelsefulla incitament för att kunna omsätta sin kompetens så att den blir anpassad och effektiv utifrån elevens behov. / <p>Godkännande datum: 2018-10-29</p>

<p>Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att ta reda på lärares undervisningspraktik i ämnet matematik användes metoden <em>observation </em>och för att ta reda på elevers upplevelse av matematikundervisningen användes metoden <em>enkätundersökning. </em>Författarna skapade en enkät utifrån det KASAM-test som Antonovsky (2005) har utformat. Våra undersökningsresultat visade att i den klass där eleverna starkast upplevde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i matematikundervisningen ägde en undervisning rum som i störst utsträckning genomsyrades av ett klimat där ett syfte med ämnet matematik och elevernas uppgifter var uttalat. Det matematiska innehållet var tydligast relaterat till det arbetssätt som användes för stunden och kopplingen dem emellan var oftast uttalad. Vidare erbjöds dessa elever i störst utsträckning flera olika arbetssätt inom samma moment och dessutom lärarledda sammanfattningar där dagens, gårdagens och morgondagens lektioner knöts ihop. Eleverna i denna klass kunde uttrycka sig muntligt i hel- och halvklass utan att det som sades direkt bedömdes. De fick även möjligheter att förstå matematiken utifrån en helhet och sin egen verklighet. Läraren i denna klass var dessutom synligt mer engagerad i ämnet matematik och de uppgifter eleverna ställdes inför.</p>