This paper is an account of the work around the arrangement and registration of the archive of the Swedish Art-ists’ Association’s archive. The Swedish Artists’ Association is an association of artists that both makes exhibi-tions for their members’ works and handles the Artists’ House, called Konstnärshuset in Swedish. During the work with the archive the author faced a number of challenges and problems. These took the form of both how to structure the material of the archive into an easily accessible structure, and how to handle the occasions when accessibility and the original order of the archive would not co-exists. In the few cases where this happened the author made the choice of accessibility over the original order. Discussions of literature and the possibility of removal of extra material from the archive are discussed in the first part of the paper while the second half con-sist of a discussion of the different parts of the archive, what material was put there and why. In the end the au-thor makes some reflections upon his work and discusses what could have been done better. The work with the archive started in early April and went on to the middle of June, although the writing of the paper continued until the end of August.

No description available.

No description available.

Arbetet handlar om de skattemässiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmännyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmånligare behandling skattemässigt än andra associationsformer. Detta sker under förutsättning att vissa uppställda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna återfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda är föreningen begränsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmännyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmännyttiga delen.För föreningar med få medlemmar skulle kraven för allmännyttighet kunna stå i vägen för en elitsatsning. Det kan krävas att föreningen anställer och avlönar professionella idrottare, en inte helt enkel balansgång, då den ideella föreningen inte får anses gynna enskilda idrottsutövare.En möjlig lösning på problemet är att bolagisera de professionella delarna av föreningens verksamhet, medan man behåller de ideella delarna i den allmännyttiga delen av föreningen. Priset för en bolagisering är att de icke-ideella delarna inte längre är begränsat skattskyldiga.

No description available.

No description available.

<p>Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort.</p> / <p>Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.</p>

No description available.

No description available.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.</p><p> </p><p>Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna.<em>  </em></p><p><em> </em></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.</p><p><strong> </strong></p>