No description available.

No description available.

I have always been interested in sports, so when it was time to write the paper I chose to write about sports and economic. It has led to this problem: How is the function of management control and planning problems in sports?     Sports clubs are non-profit association and non-profit organizations aim to support members’ moral and economic interests. A financial manager will lead the accounting department and have the final responsibility. The finance manager has to work to produce financial results, reports and custom operations (Högfeldt, 2011). A sports club use economic tools, usually budget. Penner (2001) argues that because the budget is about the future must be based on forecasts. These budget estimates are often inaccurate and different from what reality is.   To get a better understanding of the subject I have chosen a qualitative approach to the study. Jacobsen (2002) argues that a qualitative fit when interviews are personal. I have made personal interviews. The interviewees and sport clubs have experiences from the highest league in Sweden. They are Halmstad Bollklubb (HBK, soccer), HK Drott (handball) and Rögle BK (ice hockey). Interviews with sports club have been on tow different occasion, the first time was in spring of 2013 and was then interviews. Interview two was conducted by e-mail in spring 2014. Only a few sports clubs have interviewed and in different sports, the result can’t generalize. When it comes to the reliability of the result is reliable.   The conclusion is that the financial work is important and should be maintained properly, with help of budget and follow-up with forecasts. The economy is affected by what happens during the season. Handball is after soccer and ice hockey, both audiences and financially. Sports clubs planning problem is because they don’t know in advance how the season will be.   There has been a suggestion that all premier league clubs in Sweden should pay half of the costs, for the policing at matches. How will it effect a non-profit association? Can budget management, may be an option for sports clubs? That can be subject for a further study. Keywords: Economy, finance officer, sports club, organization, non-profit association, financial control and planning problem.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

<p>Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.</p><p>Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.</p><p>De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.</p><p>Vid studien har framkommit att:</p><p>* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.</p><p>* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.</p><p>* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag.</p><p>* Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.</p>

Over the past few years, more than 40,000 refugee children have come to Sweden. In Sweden, they are placed in different municipalities to familiarize themselves with the new environment. Here, sport could be of great help in terms of young people's acclimatization to the new environment.   The purpose of this study was to find out how sports associations in Sweden work with integration and inclusion issues. How leaders from these sports associations work on the issues in practice and how the young people who have recently come to Sweden experience the work of sports associations.   The method used in the study was qualitative and the material was collected through interviews. A total of four interviews and two group interviews were conducted. The participants were two members of the board, two leaders and six young people who recently came to Sweden. The conclusion was that sport can play a major role in the acclimatization of refugee children and adolescents to society.

Idrotten i Sverige har genomgått en förändring: från att ha kretsat kring gemenskap och tillhörighet har den allt mer kommersialiserats. Många ideella föreningar kan idag jämföras med företag och framförallt de föreningar som bedriver elitverksamhet där bland annat resor och löner bidrar till en allt högre omsättning. En av löneposterna är i många elitidrottsföreningar klubbchefen, ansvarig för den dagliga driften och som verkar som ledare utifrån restriktioner från föreningarnas styrelse. Hur klubbcheferna arbetar i ledarrollen utifrån Kotters teorier om management och ledarskap är också vad den här studien vill undersöka. Genom kvalitativa intervjuer har klubbchefer beskrivit sina föreningar och hur de arbetar som ledare. Resultatet visar på att föreningarna har olika strukturer och att klubbcheferna arbetar olika. Genomgående är dock att de vill lägga mer tid på långsiktighet och utveckling av föreningen, men att de begränsas av kortsiktighet, ofta i form av problemlösning av olika slag. Detta beror också på att de flesta engagerade i föreningarna är ideella och det är få människor som finns tillgängliga på daglig basis. Styrelserna i föreningarna måste få klubbcheferna att arbeta mer med ledarskap för att driva föreningen framåt på sikt och närma sig sina visioner. Annars kommer föreningarna stå kvar på samma ställe som de gör idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken idrottsföreningar inom kamsport ser på användadeet av slöjan jämförelsevis med respektive förbund. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ datainsmaling gjorts.   Resultatet och analysen ger en tydlig bild att föreningarna ser slöjan en del av kamsporten medan en del förbund säger motsatsen. Det visar att det fortfarande existerar skilda meningar kring slöjans accceptans inom svensk kamsport trots att Riksidrottsförbundet har riktlinjer som strävar efter att alla människor i samhället ska ha möjlighet att delta i idrottsverksamheter.     Nyckelord: kampsport, slöja, mångkulturalism, stigmatisering, förbund, förening

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärkadet sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar påhur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling tillintegrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har niopersoner medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektetIntegration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. Istudien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivetsom de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut.Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekterde erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration. Några avslutsatserna från studien är att intervjupersonerna starkt betonar föreningslivets effekter avsocial integration och social gemenskap och att intervjupersonerna också upplevt attföreningslivet haft integrerande effekter, att föreningsdeltagandet för flera avintervjupersonerna utgör ett steg i en större strategi för etablering och slutligen att denyanlända svenskarna på olika sätt visar en medvetenhet kring vad som kan snabba på derasegen integrationsprocess och inte / Associations has for a long time been in the centre of Swedish integration politics becausethey are considered to strengthen the social capital and constitute an arena for integratingmeetings. This study is focused on how immigrants themselves experience the Swedishassociations and their connection to integration. A group that seldom is asked to tell theiropinion. Nine persons has participated in this study through qualitative interviews, of whichall has been in contact with the project Integration i Förening (meaning: Integration throughAssociation), a project that aim to get immigrants involved in associations. In the studyresearch was done on how these persons has experienced the meeting and information aboutthe associations through the project Integration i Förening and their understanding of what aSwedish association is. Further on the study has examined how the interviewed persons hasexperienced their own involvement in an association, what effects they’ve experienced that itshad and if they see associations as a possible way to integration. Some of the study’sconclusions is that the interview persons strongly emphasize the effects that associations haveon social integration and social community and that they also experienced that theassociations has had integrating effects. For some of the interview persons the involvement inassociations has been one step in a bigger strategy to establish in Sweden and finally theimmigrants has also shown awareness around what could strengthen their own process ofintegration and not.Keywords: Integration, immigrants, associations, social capital

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn. Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod. Resultat &amp; slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.