Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land och förskollärare behöver vidareutveckla sina kunskaper om olika sätt att stimulera barn med annat modersmål och deras utveckling av det svenska språket, för att göra de delaktiga i förskolan. De flesta som arbetar i förskola kommer i kontakt med barn med ett annat modersmål, då en fjärdedel av alla barn i förskolan har ett annat modersmål. Av denna anledning är det intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sin betydelse och arbetssätt för utveckling av barnens svenska som andraspråk i sin praktik som en del av förskolans förväntade uppdrag. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare beskriver och talar om deras betydelse för barns språkutveckling, mer precist för barn med svenska som andraspråk och hur de organiserar olika aktiviteter för utvecklingen av deras ordförråd i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Kvalitativa intervjuer med tio verksamma förskollärare från tre olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogerna varken organiserar eller planerar för ordförrådsutveckling utan att de berättar att de arbetar utifrån ett erfarenhetsbaserat ”grundtänk” framförallt i spontana situationer. De talar om att de sätter ord på alla handlingar, ”matar” barnen med ord och konkretiserar föremål för att ge orden en mening. Resultatet visar inte att barnen uppmuntras till att själva använda orden eller producera språk, inte heller korrigeras barnens svenska språkanvändning utifrån pedagogernas utsagor. Det finns en allmän förhoppning om att barnen når en förståelse genom att pedagogerna huvudsakligen talar till dem – med andra ord är den beskrivna kommunikationen i de aktuella barngrupperna envägsriktad. Pedagogerna betonar ordförrådsutvecklingen, lyssnandet och tiden som avgörande faktorer för språkutvecklingen samtidigt som det största dilemmat utgörs av den språkliga osäkerheten samt avsaknaden av bekräftelsen från barnen att de förstått innehållet.

<p>Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.</p><p>Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.</p>

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation. Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism. / The spread of nationalism in Swedish textbooks change over time in the form of illustrations, amplitude of text and images. The books I studied in this paper are selected from three time strikes (1920 -, 1960 -, 2000's) where every time strike represents a form of nationalism that is both like and unlike the other times. General speaking, nationalism developed in pace with social changes and ideologies. The spread nationalism is based on the shape of society, which then is detected in the shape of the textbooks. Historically, nationalism in Swedish textbooks has gone from serving as propaganda material to reflect a type of multiculturalism.

<p>Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?</p><p>Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.</p><p>De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.</p>

No description available.

The Purpose of this paper is to illustrate how schoollibrarians work with integration. The study is based on thefollowing questions:1. How does the school library personal look on integration?2. What does the school library personal approach say abouttheir work with integration of persons with a differentbackground then Swedish?The method I chose to study this through is severalqualitative interviews with school library personal as well asearlier related research.The theory I chose to use for this study is Hans Ingvar Rothsmodel of the integration process.The results show that the school library personal does defineintegration even if they do not work with integration rightnow.My study also shows that there are some obstacles to thiswork, which is related to the lack of funds and other issues.And that the school library personal has different view ofwhat integration is. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant. Traditionen att hålla skolans avslutningar i kyrkan lever dock i viss mån kvar och debatteras flitigt i media. Den mediala debatten kan fungera som påverkansfaktor beträffande skolledarnas val av plats för avslutningarna. Även kulturella aspekter kan fungera som påverkansfaktor eftersom kulturen med tillhörande traditioner har bidragit till att forma den svenska skolan. Att Sverige idag har blivit mångkulturellt kan följaktligen vara en påverkansfaktor till beslutet av var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar. I bakgrunden kommer en redogörelse för lagens, skolans, medias, kyrkans och kulturens maktpåverkan att diskuteras ur ett närmare perspektiv.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer som representanter för skolor i en medelstor svensk centralort väljer att förlägga sina avslutningar.METOD:Då syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer väljer att förlägga skolornas avslutningar, baseras undersökningen på en kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet med den kvalitativa metoden är att förstå snarare än att förklara varför rektorer som representanter för skolor väljer att hålla sina skolavslutningar där de gör.RESULTAT:Undersökningens resultat mynnar ut i att platsen för skolavslutningarnas utformande kan ses som ett resultat av den dominerande kulturens maktutövningar. Den kulturella påverkansfaktorn kan enligt vår undersökning ses som den dominerande beträffande rektorernas val av plats. Undersökningen visar dessutom på en oenighet beträffande de riktlinjer styrdokument och förekommande lagar anger för hur avslutningarna skall utformas. Följaktligen kan platsen för avslutningarnas utformande, var denna än är, ses som försvarbara ur olika rättsliga perspektiv.