The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. / Program: Bibliotekarie

<p>Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget. En stark identitet i sin egen historia är viktigt för att integreras i samhället och bli konstruktiva samhällsmedborgare. Men de syrianska ungdomarna har inte en riktig bra tillgång till detta och skolans historieundervisning saknar insyn på invandrargruppernas historia. Sverige är idag av ett mångkulturellt samhälle och det märks tydligt i den svenska skolan. Därför går det att fundera över vilken roll den svenska skolan har i dagens mångkulturella Sverige. Denna mångkulturella utveckling och skolans ambitioner att skapa en dialog mellan människor från olika kulturer har förändrat synen på historieämnet i den svenska skolan. Det svenska historieämnet har som mål att skapa och verka för att utveckla elevernas historiemedvetande, men vissa elever behöver också grundläggande fakta om sin egen historia. Syftet med denna uppsats är att se hur de syrianska organisationerna, Syrianska Riksförbundet i Sverige (SRF) och Syrianska Ungdomsförbundet i Sverige (SUF) försöker förmedla dessa grundläggande fakta och upprätthålla ett historiemedvetande bland de syrianska ungdomarna.</p><p>Resultatet visar att SRF och SUF arbetar febrilt med att stärka syrianska ungdomars identitet. Genom att bland annat anordna föreläsningar och kulturella tillställningar, ge ut musik, litteratur och film och uppmärksamma Seyfo upplyser förbunden de syrianska ungdomarna om syriansk/arameisk historia, kultur, språk och religion. SRF och SUF arbetade under de inledande åren arbetade med att skapa en grund för gemenskap och sammanhållning inom gruppen, arbetet koncentrerades till att skapa den specifika etniska identiteten. Under senare år arbetade SRF och SUF med att föra ut den etniska identiteten på ett politiskt sätt. Orsaken till denna aktivitet och skapandet av denna diasporakultur kan grunda sig i tillgången till det så kallade offentliga rummet i Sverige. I sina tidigare hemländer var uttryck för syriansk historia, kultur och språk i det offentliga rummet inte möjligt.</p>

<p>The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament. Drawing on the political debate and documents formulated within the government, this paper analyzes views on identity by group through the use of idea analysis. The main conclusions of this paper are the following. All theoretical views chosen are present within the debate. The representatives of feminism and multiculturalism call for distinctive needs. However, the philosophical debate current them between is not represented in the political debate on the discrimination law. The feminist concern stands without a multicultural opponent. The perspective on intersectionality is included in the debate but the understanding is quite incoherent. The government representatives choose to propagate for the principle of equal treatment instead of a variable view on groups.</p>

No description available.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget. En stark identitet i sin egen historia är viktigt för att integreras i samhället och bli konstruktiva samhällsmedborgare. Men de syrianska ungdomarna har inte en riktig bra tillgång till detta och skolans historieundervisning saknar insyn på invandrargruppernas historia. Sverige är idag av ett mångkulturellt samhälle och det märks tydligt i den svenska skolan. Därför går det att fundera över vilken roll den svenska skolan har i dagens mångkulturella Sverige. Denna mångkulturella utveckling och skolans ambitioner att skapa en dialog mellan människor från olika kulturer har förändrat synen på historieämnet i den svenska skolan. Det svenska historieämnet har som mål att skapa och verka för att utveckla elevernas historiemedvetande, men vissa elever behöver också grundläggande fakta om sin egen historia. Syftet med denna uppsats är att se hur de syrianska organisationerna, Syrianska Riksförbundet i Sverige (SRF) och Syrianska Ungdomsförbundet i Sverige (SUF) försöker förmedla dessa grundläggande fakta och upprätthålla ett historiemedvetande bland de syrianska ungdomarna. Resultatet visar att SRF och SUF arbetar febrilt med att stärka syrianska ungdomars identitet. Genom att bland annat anordna föreläsningar och kulturella tillställningar, ge ut musik, litteratur och film och uppmärksamma Seyfo upplyser förbunden de syrianska ungdomarna om syriansk/arameisk historia, kultur, språk och religion. SRF och SUF arbetade under de inledande åren arbetade med att skapa en grund för gemenskap och sammanhållning inom gruppen, arbetet koncentrerades till att skapa den specifika etniska identiteten. Under senare år arbetade SRF och SUF med att föra ut den etniska identiteten på ett politiskt sätt. Orsaken till denna aktivitet och skapandet av denna diasporakultur kan grunda sig i tillgången till det så kallade offentliga rummet i Sverige. I sina tidigare hemländer var uttryck för syriansk historia, kultur och språk i det offentliga rummet inte möjligt.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet. Dessa intervjuer hölls individuellt samt i grupp. Resultatet visar att lärare har en medvetenhet om vad det innebär att undervisa elever med utländsk bakgrund. Eleverna lyfter fram vikten av att lära sig svenska i skolan, och de lyfter även fram att det finns antaganden som grundar sig på att de är invandrare.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan.   Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ”norm” och ”den andre” utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ”norm” och de som utgör ”den andre”? Hur gestaltas ”den svarte andre” och ”den orientale andre” i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ”den andre”. Teorierna behandlar bland annat vilka faktorer som möjliggjort ett skillnadstänkande av grupper som betraktas som ”de andra”. I och med analysen blev det möjligt att urskönja gemensamma drag sinns emellan vissa utav musikvideorna, men även tydligt vilka skillnader som fans dem emellan. Exempelvis blev det möjligt att se vissa gemensamma drag beträffande maktutövning och framställningen av ”den andre”. Analysen belyser även med teoretisk anknytning hur skillnadstänkandet reproducerades i undersökningens material, samt vilka intentioner som tycks ligga bakom texterna.