Spelling suggestions: "subject:"individuella rättigheter"" "subject:"påindividuella rättigheter""
1 |
Partipolitiska inställningar till det mångkulturella samhället : en textanalys av partiprogramBjörklund, Sofie, Lindström, Angélica January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.</p>
|
2 |
Partipolitiska inställningar till det mångkulturella samhället : en textanalys av partiprogramBjörklund, Sofie, Lindström, Angélica January 2006 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.
|
3 |
Utökade Preventiva tvångsmedel : En idé- och argumentationsanalys om statens utökade möjligheter att tillämpa preventiva tvångsåtgärder för att förhindra allvarlig gängbrottslighetAbrahim, Hayat-Yusuf, Yassin, Aimen-Berhan January 2023 (has links)
I denna studie undersöks regeringens utredning angående utökade preventiva tvångsmedel. Utredningen i frågan är delbetänkande om införandet av utökade preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Syftet med studien är att undersöka hur argumentationen gällande utökade preventiva tvångsmedel i utredningen ställs i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna samt rättsstatens principer. För att kunna genomföra det vetenskapliga arbetet har studiens tillvägagångssätt bestått av en argumentationsanalys med en pro- och contra modell tillsammans med en idéanalys för att kunna besvara forskningsfrågan. Vidare i studien presenteras resultatet i en pro- och contra-modell där de centrala argumenten framförs i en tabell. Resultatet fördelas in i teman och förklaras i en text under tabellen, med hjälp av citat och exempel från utredningen. Detta i syfte att tydliggöra för argumentets innehåll. Resultatet utvärderas under avsnittets analys utifrån de två teorierna, utilitarism och rättighetsteorin. Här diskuteras och övervägs för- och emot argumenten utifrån teoriernas synsätt. Slutligen presenteras den sammanställda analysen i en slutsats som tydligt besvarar de framställda frågeställningarna. Detta genomförs med hjälp av en diskussion av studiens resultat.
|
4 |
Sverige, Norge och det minoritetspolitiska vägskälet : En jämförande fallstudie om individuella och kollektiva rättigheter i en samisk kontextJohansson, Felicia January 2017 (has links)
Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.
|
5 |
Det fria skolvalets legitimitet : En filosofisk analys om autonomins egenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer / The legitimacy of the free choise of school : A philosophical study about the value of autonomy in the context of paternalistic interventions and principles of justice.Galatius, Jonas January 2019 (has links)
The name of this essay is The legitimacy of the free choice of school – a philosophical studyabout the value of autonomy in the context of paternalistic interventions and principles ofjustice. The aim of this essay is to examine how the free choice of school can be legitimizedthrough perspectives regarding principles of justice. The results show that the free choice ofschool can be legitimized from several different standpoints such as the intrisic value ofautonomy, the negative concept of freedom and the rights based perspective of equality.Further, the free choice of school can also be legitimized from an epistemic viewpoint aswell as through theories about fair processes and compensatory efforts. My ambition withthis study is to broaden the discourse surrounding the topic. A discussion based on ideas andprinciples is a valuable complement to the more common debate about outcome regardingthe free choice of school. / Denna uppsats heter Det fria skolvalets legitimitet – en filosofisk analys om autonominsegenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer. Syftet meduppsatsen är att undersöka hur och på vilka grunder det fria skolvalets legitimitet kanmotiveras utifrån ett rättviseteoretiskt perspektiv. Mina resultat visar att det fria skolvaletkan legitimeras utifrån ett antal olika utgångspunkter såsom autonomins intrinsikala värde,det negativa frihetsbegreppet och ett rättighetsbaserat perspektiv på jämlikhet. Det friaskolvalet kan också legitimeras utifrån ett epistemiskt perspektiv samt utifrån teorier omlegitima processer och kompensatoriska insatser. Min ambition med uppsatsen är att breddadiskussionen genom att angripa det valda området utifrån ett filosofiskt perspektiv då det iden politiska debatten kring det fria skolvalet tenderar att vara fokus på de faktiska utfallenav reformen. Min uppfattning är att en idéburen och principiell utgångspunkt i frågan är ettviktigt komplement som jag anser borde få större utrymme i debatten.
|
6 |
Att vara ideologiskt konsekvent under kris : En idéanalys av debatten om vaccinpass i SverigeBerenett, Emanuel, Fredriksson, Olle January 2022 (has links)
This thesis’s main purpose is to understand the recent debate in Sweden concerning the vaccine passport that was caused due to the recent spread of the corona virus. The focus is on what a variety of arguments and positions from different public political debaters have taken in a number of issues regarding vaccine passports. If they have been ideologically consistent regarding their previous ideologic positions in other debates in Sweden. First the thesis describes the three main ideologies used (liberalism, socialism and conservatism) and outlines their main positions. By doing so, the thesis can later compare what Swedish opinion leaders have argued in regards to the vaccine passport and therefore find out if they are relatable to their main ideology. This has been made possible by the implementation of the design of an Ide whose purpose is to investigate and try to understand why different sides of this debate think about how they think about vaccine passports along with if it seems consistent.. The result points to that it can indeed be found ideological inconsistencies in some varieties. For example, if opinion leaders affiliated with the liberal ideology finding the vaccine passports useful might seem to clash with the main positions of the liberal ideology.
|
7 |
Kollektiv trygghet eller individuell frihet i risksamhället : En politiskt filosofisk undersökning av hur individers rättigheter bortprioriterasHaaland, Nora January 2024 (has links)
In recent years, Sweden has introduced new laws and undergone changes indicating a shift towards a society heavily focused on controlling and minimizing risks, such as those related to serious crimes. This trend mirrors Ulrich Beck's theoretical concept of the Risk Society. The aim of risk minimization is to ensure collective security, but this often comes at the expense of individual rights, as seen in recent Swedish legislation. This thesis explores the conflict between collective security and individual freedom in a Risk Society. The objective is to highlight the issues of potentially evolving into such a society. The study examines Beck’s Risk Society theory through John Stuart Mill's political philosophy on rights. Mill, a utilitarian and liberal, argues that individuals have certain rights and obligations towards society and that the only legitimate reason to restrict individual rights is to prevent harm to others. The thesis concludes that the Risk Society is characterized by paradoxical structures that create a reflexive loop, wherein subjective perceptions of risks are reinforced, leading to increased anxiety and political pressure to minimize these risks. Proposed solutions include raising awareness about our misunderstandings and exaggerations of risks and fostering a more open debate climate where ideas and opinions can be freely exchanged.
|
8 |
Milletsystemet : Minoritetsskydd och grupprättigheter i ett historiskt perspektivAlouch, Nora January 2016 (has links)
Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper.
|
Page generated in 0.0986 seconds