Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vårt konsumtionssamhälle med utgångspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. När vi studerar den eventuella relationen så undersöker vi om individens roll påverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förväntade konsumerandet.

This paper is a documentation of my work Fyratusen, an interior design proposals with a budget of 4000kr. The interior proposal is based on a small needs analysis, and the personal preferences of my klient and a program. In my paper, I raise questions about the value of a home, identity, consumer habits and how they interact to create a home that reflects your personality. / Denna rapport är en dokumentation av mitt arbete Fyratusen, ett inredningsförslag med en budget av 4000kr. Inredningsförslaget är baserat på en mindre behovsanalys, och personliga önskemål från min kund samt ett program. I min rapport tar jag upp frågor kring hemmets värde, indentitet, konsumtions varnor och hur de samverkar för att skapa ett hem som återspeglar ens personlighet.

Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn har ökat och vi ville undersöka hur en mindre kommun hanterar ärenden som berör ensamkommande flyktingbarn samt hur kommunen förmår att bemöta den enskilde individens behov. Vi genomförde vår studie i en mindre kommun där de idag tar emot pojkar i åldrarna sexton till arton år. Vi utförde kvalitativa intervjuer med fem personer som i sina yrkesroller kom i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. För att analysera vår empiri använde vi innehållsanalys. I resultatet fick vi fram tre huvudkategorier. En beskriver hur dagsläget såg ut, i nästa beskrivs medvetenhet om vad som bör bli bättre och i den tredje beskrivs visioner om framtiden. I kategorin dagsläget kunde vi av vårt resultat utläsa att det fanns brister i både metoder och förhållningssätt. Kategorin medvetenhet om vad som bör bli bättre ligger som en brygga mellan dagsläge och visioner om framtiden och beskriver en medvetenhet om vad som saknas. I kategorin visioner om framtiden kan det utläsas en önskan hos de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn att i linje med den klientcentrerade teorin få mer tid och resurser att arbeta med individen. De anställda hade i sin profession inte fått specifik utbildning i bemötande av ensamkommande flyktingbarn vilket leder till att arbetet blev svårt att utvärdera. Det fanns en önskan om mer utbildningar hos de vi intervjuade. Alla barn i kommunen utreds enligt BBiC- modellen, men resultatet visade att det krävs mer av handläggaren vid utredningar av ensamkommande flyktingbarn eftersom modellen inte är anpassad till målgruppen. Vårt resultat visade att det är en snabbt ökande målgrupp som kräver anpassade insatser. / The inflow of unaccompanied refugee children has increased and our aim with this study was to examine how a municipality is handling cases involving unaccompanied refugee children and how the municipality is able to respond to their individual needs. We performed the study in a smaller municipality receiving boys at the age of sixteen to eighteen years old. We did interviews with five social workers in their daily work which who get in contact with unaccompanied refugee children. In the result we saw three main categories. One category describes how things are today, and another one describes awareness of areas of improvement. The third describes social workers vision of the future. In the category which described how things are today we could see deficiencies in both the methodology and approach. The category that describes awareness of areas of improvement works like a bridge between today and visions of the future. In the last category about the future we could see a wish for more time and resources to work with the individual as in the Client centered theory. In their profession they haven’t received any education about how to approach the unaccompanied refugee children which makes the work hard to evaluate.  There is a desire for more education among the social workers. All children in the municipality’s social service being investigated according the BBiC model. But the result of the study shows that it is harder for she social workers to use that model for the unaccompanied refugee children when it’s not appropriate for the target audience. The result of the study shows that there is a rapidly growing audience who require custom actions.

<p>Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt <em>Uppdrag M</em> som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.</p><p>Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling.</p><p>Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.</p>

<p>Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. </p><p>Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.</p>

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling. Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling. Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.

No description available.

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt. I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta. När det gäller de människor som ger en sämre behandling av de avvikande kan detta ofta motiveras på flera sätt. Dels så kan dessa människor ha en tro om att de gör de utsatta en ”tjänst” när de försäker omforma dem. Då man inte lyckas med omformningen legitimerar man istället att exkludera dem. Andra kan utsätta de avvikande för onda och giriga handlingar och motivera det som om de inte ser att det är människor med ett likvärdigt människovärde som de själva.

Gruv12:an är en fackförening som varit verksam i LKAB under 100 år. Deras kamp för bättre villkor och arbetsmiljö är en process som har pågått lika länge. I deras kamp har alla möjliga konflikter och samarbeten uppkommit, deras berättelser ger oss en inblick i deras verklighet. Denna kvalitativa fallstudie kommer titta på hur historia, nutid och individ kan påverka framtiden. För att lyckas med detta kommer uppsatsen undersöka: hur arbetade Gruv12:an med arbetsmiljöfrågor under perioden 2002–2007. Denna uppsats belyser det arbete som pågått och pågick under perioden, den har även visat hur individen har arbetat och påverkat sin omgivning och framtid. / Mine12 is a union organisation that has been active in LKAB for 100 years, their struggle for better terms and working conditions is a process that is equelly long. In their struggle there have been all kinds of conflicts and cooperations, their story gives us an insight into their world and reality. This qualitative case study will look upon the history, the present and the individuals power to create the future. To succeed with this task the study will investigate how the Mine12 workers worked with work environment during the period 2002-2007. This essay will shed light on the work that was done during the period, but it has also shown how the individuals worked and effected their surroundings and future.