<p>Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt <em>Uppdrag M</em> som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.</p><p>Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling.</p><p>Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.</p>

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling. Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling. Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.