Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts. Syftet med denna uppsats är att studera de medverkande aktörernas uppfattningar angående bilder av Turkiet, andra kulturer och utveckling. Syftet är även att kartlägga de medverkandes inställningar, och försöka utreda om det finns faktiska (eller endast inbillade) skillnader mellan turkar och svenskar.

<p>Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts. Syftet med denna uppsats är att studera de medverkande aktörernas uppfattningar angående bilder av Turkiet, andra kulturer och utveckling. Syftet är även att kartlägga de medverkandes inställningar, och försöka utreda om det finns faktiska (eller endast inbillade) skillnader mellan turkar och svenskar.</p>

<p>Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt <em>Uppdrag M</em> som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.</p><p>Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling.</p><p>Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.</p>

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling. Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling. Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.

In order for companies to be competitive they perform different types of development projects.  Due to globalization a greater focus is added on costs, not least on costs in development projects. Project controllers are involved in development projects in order to review the financial aspects. The authors have examined the role that project controllers hold in respect of two Swedish manufacturers, Volvo CE and Scania CV. The investigation has revolved around three main issues where the authors conducted interviews with controllers that do not work in development projects and project controllers in development projects. The goal of the interviews was to gain a greater understanding of the role of project controllers, how this role will differ from those that do not work in development projects and the difficulties faced by project controllers. The investigation has shown that studies on the subject area of project controller are limited. Focus has been on the role of business controller and how this role can contribute to better decisions and management of companies. The analysis of the case companies has shows that project controllers contains properties that business controllers has but has also properties of the more analytical and more accounting oriented role of accounting controller. The authors draw the conclusions that the project controller’s role should be developed and aim of doing it more business oriented. The role of project controller should be more clearly described, divided and the processes should be clarified in order to make the role of project controller at the case companies more similar to the role of business controller.

Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.

This report deals with the collaborative project between Fagrell Produkt Utveckling AB and students from the Faculty of Science and Technology at Uppsala University. The overall objective of the project was in addition to developing students' abilities, to help Fagrell with verification and development of Fagrells prototype, Fundamental flow reactor, for flow chemistry. The uniqueness of Fagrells flow reactor is that it should be simple and affordable compared to competing flow reactors in the market. The verification was done by laboratory and simulation sessions. The verification shows that Fagrells idea on how to construct a flow reactor is very good. The development included both technology and business. The result of developments can be helpful for the commercialization of Fagrell flow reactor. / Denna rapport behandlar samarbetsprojektet mellan Fagrell Produktutveckling AB och studenter från fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala Universitet. Det övergripande målet med projektet var förutom att utveckla studenternas förmågor, hjälpa Fagrell med verifiering och utveckling av Fagrells prototyp Fundamental flödesreaktor för flödeskemi. Det unika med Fagrells flödesreaktor är att den ska vara enkel och mycket prisvärd i förhållande till konkurrerande flödesreaktorer. Verifieringen gjordes med laborationer samt simuleringar. Verifieringen visar att Fagrells idé kring hur man konstruerar en flödesreaktor är mycket bra. Utvecklingen innefattade både teknik- och affärsutveckling. Resultatet av utvecklingen kan vara till hjälp för Fagrell vid en kommersialisering av flödesreaktorn.

<p>Thesis completed by Johan Arvidsson, Alex Rasooli and Pontus Winroth, students at master program Product development and Design at the School of Engineering in Jönköping Sweden. The project comprises 30 ECTS credits and was carried out during the semester in the autumn of 2007.It was carried out in cooperation with Eksjöverken AB, subcontractor within the truck industry with special knowledge within the area of complicated machinery construction work. Job initiators at Eksjöverken were Mats Svanberg and Kjell Nygard. Dag Holmgren was acting as a tutor from the university. The task was to develop tools for trucks, primary toolboxes but in case of time also under run protection. This was eventually supposed to generate greater market shares, which would result in an increased manufacturing volume. The goal was to be able to present a complete functional prototype at the end of January 2008, with a foundation for an eventual production.To be able to carry out the assignment with a structural approach and to make sure that once complied with the time plan the project was divided into three phases: the Idea-, Feasibility- and Implementation phase. Between every phase there was a milestone set up, also called gate, where important decisions were taken in cooperation with the company. The purpose of the gates was that decisions regarding direction had to be taken and also to secure advancement in the project. The daily work was carried out at the university with continuous visits at the company in Eksjö.The project resulted in a storage box called TED, Trailer Equipment Design, that is a new type of toolbox with purpose to ease for the driver in his/hers daily work. The new box is adjusted to the driver’s demands and needs and designed with a functional as well as aesthetic alignment. The interior offers a structured storage for the most frequently used tools and doesn’t allow any disorder. The exterior has been designed with shapes that give rise to a uniform expression together with the under run protection and the rest of the truck.As the project has been completed with an active cooperation between the project group and the employer throughout the whole process, both parts have had the chance to generate and evaluate ideas and thoughts. Eksjöverken have been able to follow the process from scratch until the very end, and they are aware of which direction the project has taken as well as which alternatives that has been available. In other terms the generated concept follows a line of argument where new ways of thinking combined with experience has been implemented to reach an optimal solution. The next steps in the development process will be to design the attachment between the storage box and the actual truck, and also to develop the needed tools for manufacturing. When these conditions have been fulfilled Eksjöverken will have a competitive product ready to meet the market.</p> / <p>Ett examensarbete utfört av Johan Arvidsson, Alex Rasooli och Pontus Winroth, studenter vid magisterprogrammet Produktutveckling och Design vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes under höstterminen 2007.Arbetet har genomförts i samarbete med Eksjöverken AB, legotillverkare inom lastbilsindustrin med styrka inom området för komplicerade maskinbyggnationer. Uppdragsgivare från Eksjöverken var Mats Svanberg och Kjell Nygard. Handledare från högskolan var Dag Holmgren. Uppdraget bestod i att utveckla tillbehör för lastbilssläp, i första hand verktygslådor men i mån av tid även sidoskydd. Detta skulle resultera i vunna marknadsandelar vilket även skulle bidra till en ökad produktion.Målet var att under januari 2008 kunna presentera en fullt fungerande prototyp med tillhörande underlag för en eventuell produktionsstart.För att kunna utföra arbetet på ett strukturerat sätt och säkerställa att tidsplanen följdes valde man att dela in projektet i tre olika faser: Idéfas, Förstudiefas samt Genomförandefas. Mellan varje fas sattes en milstolpe upp kallad grind, där viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Syftet med grindarna var att beslut gällande riktning av projektet skulle tas samt säkerställa fortskridning av projektet. Arbetet utfördes i skolans lokaler med kontinuerliga besök hos uppdragsgivaren i Eksjö.Projektet resulterade i förvaringslådan TED, Trailer Equipment Design. En ny typ av verktygslåda med syfte att underlätta för chauffören i hans/hennes dagliga arbete. Den nya lådan är anpassad efter förarens krav och önskemål och utformad för funktionalitet så väl som estetik. Interiören erbjuder en strukturerad förvaring för de mest frekvent använda redskapen och tillåter ingen oordning. Exteriören har utformats med former som skapar ett enhetligt uttryck med sidoskyddet samt resten av lastbilen.Då man genom hela projektet arbetat sig fram i ett ständigt samråd med uppdragsgivaren, har båda parter kunnat generera samt utvärdera idéer och tankar. Uppdragsgivaren har kunnat följa processen från start till mål och är medvetna om vilken riktning projektet tagit och vilka alternativ man haft att tillgå. Konceptet som tagits fram följer med andra ord en röd tråd, där nytänkande så väl som erfarenhet implementerats för en optimal slutprodukt. Eksjöverkens nästa steg i utvecklingen av förvaringslådan blir att konstruera dess fästelement gentemot lastbilen samt att ta fram verktyg för produktion. Med dessa förutsättningar har man därefter en konkurrenskraftig produkt redo att möta marknaden.</p>

IT är idag en stor del av samhället och är av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehålla alla tänkbara funktioner är stort. Detta gör att IT-system måsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i projektform tillsammans med aktörernakravställare, kravfångare och utvecklare. Problematiken med att arbeta i projektform äratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket påverkar deras interaktion med varandra. Vidare är det även dessaskillnader som är fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjälpas åt. Men för detta måste aktörerna uppnå gemensam förståelse, att vidareföra sinegen bild av någonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frånkravställare till utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapåverkan. Dessa faktorer har Alex &amp; Zawadzka (2010) identifierat i sin kvalitativafåfallsstudie, vilka nu testas och ska verifieras i denna kombinerade kvalitativa ochkvantitativa flerfallsstudie. Den empiriska insamlingen har bestått utav enenkätundersökning för att samla in information om hur de som arbetar som kravfångarefaktiskt uppfattar denna vidareföring av en produktvision samt hur de identifieradefaktorerna påverkar projekt. Utifrån detta har slutsatser kunnat dras där insikten i attvidareföring av en produktvision inte är lika viktig för projektets framgång jämfört medfaktorerna väl fungerande kommunikation och grundlig gjord kravhantering. Fortsatt harriktlinjer för hur ett projekt på bästa sätt ska lyckas fastställts, vilka är att lyssna påkravställaren och dennes produktvision, involvera alla aktörer initialt i projektet samtanvända hjälpmedel för att uppnå gemensam förståelse. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation.</p><p>This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.</p>