Studien har skrivits i syfte att undersöka och klargöra spelifieringskonceptets potential för affärsnytta. Detta då material som behandlar ämnet spelifiering sällan beskriver vilken affärsnytta spelifieringslösningar faktiskt resulterar i efter tillämpning. De få teoretiska redogörelser för affärsnyttan med spelifiering som funnits att tillgå är dessutom sällan empiriskt förankrade. Studiens syfte operationaliseras genom forskningsfråga (1); Vilken typ av affärsnytta bidrar spelifiering med i verksamheter? För att besvara denna frågeställning tar studien sin grund i tidigare forskning om spelifiering, affärsnyttan med IT-investeringar samt teoretiska redogörelser specifikt relaterade till affärsnyttan med spelifiering. För att säkerställa en empirisk grund i besvarandet av forskningsfråga (1) har också en empirisk studie genomförts. Denna studie utgörs av en kombination av empirisk primärdata och empirisk sekundärdata. Primärdatat har genererats av en semi-strukturerad intervju hos ett svenskt företag som implementerat spelifiering i sin verksamhet. Sekundärdatat utgörs av tre fallstudier av internationella företag som implementerat spelifiering i sina respektive verksamheter. Att kombinera primär- och sekundärdata i den empiriska studien ansågs nödvändigt för att uppnå tillräcklig materialomfattning. Studien har också ämnat till att undersöka de ovannämnda teoretiska redogörelsernas verklighetsförankring, vilket resulterat i forskningsfråga (2); Är existerande teoretiska redogörelser för potentiell affärsnytta med spelifiering samstämmiga med faktiskt uppnådd nytta i verkligheten? Efter genomförd forskning har det i studien, som svar på fråga (1), konstaterats att spelifiering generellt bidrar med affärsnytta i form kvalitativa och ekonomiska nyttoeffekter i verksamheter. Det har också empiriskt bevisats att dessa kvalitativa och ekonomiska nyttoeffekter kan ta formen av riktningsoberoende och positiva nyttoeffekter inom områden så som prestanda, deltagande, teknikanvändning och nöjdhetsgrad samt möjligheten att föra statistik. Som svar på fråga (2) har det i studien också konstaterats att existerande teoretiska redogörelser för potentiell affärsnytta med spelifiering är i mångt och mycket samstämmiga med uppnådd reell nytta i verkligheten. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.</p><p>Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna.</p><p>Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.</p>

No description available.

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjänster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebär även stora förändringar i verksamheten. Därför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. Sådana effekter kan vara mätbara, men det finns även effekter som är svårare att mäta, vilket kan innebära svårigheter när ett företag vill räkna på nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svårigheter när det gäller att göra lönsamhetsberäkningar av en IT-investering. För att det här ska vara möjligt krävs korrekta värden både vid input och output, för att ge en rättvis bild av de effekterna investeringen medfört. Den här problematiken har lett oss in på våra frågeställningar, där huvudfrågan är ”Hur mäts effekter av en IT-investering”?Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för om företag mäter effekter av en IT-investering och hur de i sådana fall går till väga. Vi har även för avsikt att undersöka vilka behoven företagen haft som grund för sitt investeringsbeslut.Den metod vi har valt att använda oss av, som undersökningsansats, är en kvalitativ metod. Det företag vi har samarbetat med är DTS Solutions AB, som har försett oss med tre företag, som samtliga, nyligen gjort en IT-investering hos DTS Solutions AB. Vi har på de här tre företagen genomfört intervjuer, samt ställt kompletterande frågor via e-post, och det material vi har samlat in vid intervjuerna, har vi tolkat och analyserat med stöd av redan befintlig teori inom ämnet.Vi har kunnat dra följande viktiga slutsatser. Det är viktigt för företaget att dels identifiera vilka effekter som de förväntar sig av IT-investeringen, samt att formulera mätbara mål av dem, om de ska kunna påvisa mätbara effekter. För att påvisa de mätbara effekterna, har företagen idag möjlighet att använda sig av metoder och modeller för att få stöd i en, i många fall, komplicerad investeringsprocess. Vi har även funnit, att formulera mätbara effektmål och göra uppföljningar på dessa, är av stor vikt för att ha möjlighet att påvisa affärsnyttan och lönsamheten av IT-investeringen. / Uppsatsnivå: C

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun. Studien omfattar åtta privatägda verksamheter som innehar en Miljödiplomering från Göteborgs Stad.99 % av alla företag i Sverige har färre än 50 anställda och av dessa är det en minoritet som har ett aktivt miljöarbete. Tjänstesektorn har generellt en mindre miljöpåverkan än andra branscher och av den anledningen uppfattas det ofta svårt att få ut någon affärsnytta av att bedriva ett miljöarbete. Det ställs inte heller lika stora krav från omvärlden. För små företag är Miljödiplomeringen ett mindre kostsamt alternativ än internationella certifieringar. På grund av dessa förhållanden är det intressant att undersöka vad som skapar affärsnytta för små tjänsteföretag.

This report deals with the collaborative project between Fagrell Produkt Utveckling AB and students from the Faculty of Science and Technology at Uppsala University. The overall objective of the project was in addition to developing students' abilities, to help Fagrell with verification and development of Fagrells prototype, Fundamental flow reactor, for flow chemistry. The uniqueness of Fagrells flow reactor is that it should be simple and affordable compared to competing flow reactors in the market. The verification was done by laboratory and simulation sessions. The verification shows that Fagrells idea on how to construct a flow reactor is very good. The development included both technology and business. The result of developments can be helpful for the commercialization of Fagrell flow reactor. / Denna rapport behandlar samarbetsprojektet mellan Fagrell Produktutveckling AB och studenter från fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala Universitet. Det övergripande målet med projektet var förutom att utveckla studenternas förmågor, hjälpa Fagrell med verifiering och utveckling av Fagrells prototyp Fundamental flödesreaktor för flödeskemi. Det unika med Fagrells flödesreaktor är att den ska vara enkel och mycket prisvärd i förhållande till konkurrerande flödesreaktorer. Verifieringen gjordes med laborationer samt simuleringar. Verifieringen visar att Fagrells idé kring hur man konstruerar en flödesreaktor är mycket bra. Utvecklingen innefattade både teknik- och affärsutveckling. Resultatet av utvecklingen kan vara till hjälp för Fagrell vid en kommersialisering av flödesreaktorn.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas. Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna. Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.

<p>Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.</p>

<p>IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT’s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt. Alla dessa delar inkluderas i fenomenet IT-styrning med vilket man har som övergripande mål att på olika sätt få ett bättre stöd till affärsverksamheten av IT. IT-styrning kan idag avsevärt underlättas genom användning av standardiserade ramverk som t ex ITIL och/eller COBIT. Dessa ramverk inkluderar metodik, anvisningar och processer baserade på ”best practices”. Undersökningen har visat att de medverkande företagen, åtminstone på IT-verksamhetsnivå, oftast anser att IT är en strategisk lönsamhetsfaktor. Som ett bevis för detta använder man sig också av ovan beskrivna ramverk för IT-styrning. Dock kan inget av företagen egentligen peka på någon reell användning av de nyare metoderna för nyttobedömning. Undersökningen kan inte bevisa påståendet att företagsledningen inte i tillräckligt omfattande grad inser IT’s vikt för affärerna, men det finns indikationer som talar för ett visst ointresse för IT på ledningsnivå. IT-styrningen kan genom sitt affärsfokus dock komma att ändra på det.</p>

Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.