IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT’s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt. Alla dessa delar inkluderas i fenomenet IT-styrning med vilket man har som övergripande mål att på olika sätt få ett bättre stöd till affärsverksamheten av IT. IT-styrning kan idag avsevärt underlättas genom användning av standardiserade ramverk som t ex ITIL och/eller COBIT. Dessa ramverk inkluderar metodik, anvisningar och processer baserade på ”best practices”. Undersökningen har visat att de medverkande företagen, åtminstone på IT-verksamhetsnivå, oftast anser att IT är en strategisk lönsamhetsfaktor. Som ett bevis för detta använder man sig också av ovan beskrivna ramverk för IT-styrning. Dock kan inget av företagen egentligen peka på någon reell användning av de nyare metoderna för nyttobedömning. Undersökningen kan inte bevisa påståendet att företagsledningen inte i tillräckligt omfattande grad inser IT’s vikt för affärerna, men det finns indikationer som talar för ett visst ointresse för IT på ledningsnivå. IT-styrningen kan genom sitt affärsfokus dock komma att ändra på det.

Affärsnytta är ett mångtydigt och svårdefinierat begrepp, men det är något som alla verksamheter vill uppnå.Uppsatsen avgränsar sig till särskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen går ut på att utvärdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affärsnytta. För att svara på frågan var det relevant att utvärdera begreppen Affärsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer från fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affärsnytta inom olika aspekter.Utifrån litteraturen och resultatet ser vi indikationer på att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna. Resultatet visar även indikationer på att SOA bidrar till kvalitativ nytta och att det är en drivande kraft för strävan av affärsnytta. / Business value is ambiguous and very hard to define, but it is something that all enterprises strive for.The thesis focuses on specific quality characteristics defined by ISO / IEC FDIS 25010:2010 chapter "Quality in use". The thesis aims to evaluate the qualitative attributes and to find out if SOA (Service Oriented Architecture) contributes to these and in what aspect of business value. To answer the question it was relevant to define Business Value, Qualitative value and SOA.Our results are based on four qualitative interviews from respondents who have participated in a successful SOA project and have knowledge about SOA and it’s connection to business value in various aspects.We see indications that SOA contributes to the selected qualitative characteristics based on the litterature and result. The result also indicates that SOA contributes to qualitative value and that it is the driving force behind the pursuit of business value.

Vilken roll har en förstudie innan ett projekt egentligen, och hur viktig är den? Denna rapport tar en närmre titt på vikten av en förstudie vid implementeringar av affärssystem sett ur den svenska industrins perspektiv samt hur man skall kunna uppnå de affärsnyttor man eftersträvar via förstudier. En förstudie har en stor roll i ett projekt, dock är det något som många projektledningar tar alldeles för lätt på och inte ger förstudien den uppmärksamhet den behöver. I många fall så är det i förstudien som viktiga faktorer för projektet identifieras och oftast är det där anledningen till att projekt inte går som förväntat.Rapporten är utformad på ett sådant sätt att den ska ge förståelse och kunskap om vilka faktorer som utförs i en förstudie samt hur företag genom dessa lyckas skapa den affärsnyttan de strävar efter.Vi har utfört sju intervjuer med personer från fyra olika företag. Respondenterna har haft olika roller vid en förstudie, dessa var kunder, leverantörer och konsulter, på så sätt har vi fått ett blandat perspektiv inom problemområdet. Med deras hjälp har vi kunnat komma fram till en slutsats som visar att en förstudie är mycket mer än enstaka dokument, det är snarare en process som kräver mycket arbete gällande många aspekter. / What is the role of a pre-study, and how important is it? This study will take a clos-er look on the role of a pre-study in an ERP-implementation project, and how to reach business value through a pre-study according to the Swedish industry. A pre-study has a large impact on a project, despite this we have found that the pre-study is not getting the attention it should. In many cases the pre-study phase is the rea-son that such IT-project may fail.This essay is designed to give a special understanding on what the key factors or critical factors for a well done pre-study are, and how you through a pre-study can reach your business value. Our method of gathering data has been through person-al interviews with seven different people on four different companies. The people we have interviewed involves IT-consultants, suppliers and customers, and that is be-cause we wanted to get a broader perspective. We succeeded to reach a conclusion that which shows that a pre-study is a process that requires a lot of work concern-ing many aspects rather than a few docuements.

Idag skapas och lagras enorma mängder data, samtidigt som endast en liten del av datan analyseras och används. Big data är ett begrepp som cirkulerat i flera år, men på senare år har det fått allt större innebörd. Allt fler företag börjar få upp ögonen för big data, samtidigt som få verkligen vet hur det ska användas. Vissa frågar sig till och med: finns det någon affärsnytta? Med fokus på detaljhandelsbranschen undersöker vi huruvida det finns en affärsnytta med big data, och framförallt vilka utmaningar och möjligheter som finns kopplade till det. Begrepp som business intelligence och analytics diskuteras i sambandet. I denna kvalitativa studie har tre experter från olika företag; IBM, Knowit och Exor, intervjuats. Resultatet från intervjuerna har kopplats till den teori som tagits fram ur litteratur kring ämnet, och jämförts i analysen. Samtliga identifierade utmaningar och möjligheter har listats, och bland slutsatser ses att de etiska och mänskliga faktorerna har stor betydelse, och att affärsnyttan kan vara beroende av ett företags storlek och marknad. Uppsatsen är skriven på svenska. / Enormous amounts of data is created and stored today, all the while only a small amount of data is being analysed and used. Big data is a term that has circulated for years, however in recent years its meaning have been increased. More enterprises are starting to open their eyes for big data, while few understand how to actually use it. Some even ask themselves: is there a business benefit? With a focus on the retail industry, we examine whether there is a business benefit with using big data, and above all what challenges and opportunities are connected to it. Terms such as business intelligence and analytics are discussed in the relationship to big data. In this qualitative study, three experts from different enterprises; IBM, Knowit and Exor, have been interviewed. The results from the interviews has been connected to the theory from the literature around the subject, and has been compared in the analysis. All identified challenges and opportunities have been listed, and among the conclusions can the ethical and human factors be seen to have a major importance, and that the business benefits can be dependent of an enterprises’ size and market. The essay is written in Swedish.

Abstract Organisationer investerar numera i artificiell intelligens inom området kundupplevelser, så kallat customer experience, CX. CX är kundernas eller användarnas holistiska uppfattning av ett företag, organisation eller varumärke under hela kundresan, som omfattar planering av köp, genomförande av köp och upplevelsen efter ett köp, i synnerhet kundens köpresa. AI, artificiell intelligens och CX har diskuterats som koncept ända sedan 1950–1960-talet men det är på senare år som både AI och CX har blivit två starka modeord. Det finns mycket forskning sedan många år tillbaka kring AI och CX som separata ämnen men området ”AI inom CX” utifrån affärsperspektiv är relativt nytt. Alltså AI som används för att förbättra kundupplevelsen som i tur ska förbättra organisationens resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur investeringar i AI-tjänster, för kundupplevelser i utvalda organisationer, kan skapa affärs- och verksamhetsnytta. Undersökningen består av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer eller så kallade semistrukturerade, med totalt fyra respondenter från organisationer både i den offentliga och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom. Litteraturstudien leder fram till en modell över affärsnytta med AI-tjänster som tar hänsyn till flera aspekter: AI-tjänster inom kundupplevelser, kunder och segmentering, upplevd kundnytta, AI-tjänster internt, upplevd affärs- och verksamhetsnytta och organisationens mål med AI-tjänsterna. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är att AI-tjänster inom kundupplever skapar affärs-och verksamhetsnytta och har förändrat kundupplevelsen till det bättre trots att det är ett relativt nytt AI-tillämpningsområde. Exempel på AI-tjänster inom CX är AI-Chatbotar, röstrobotar och AI-baserade sök-och rekommendationstjänster. Tre av fyra organisationer i undersökningen anger att AI-tjänster inom kundupplevelser har bra avkastning på investeringen.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner. Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad. För att uppnå studiens syfte avsåg vi att besvara följande frågeställningar, ”Hur skulle en modell för att bedöma ett företags mognad inom Business Intelligence kunna se ut?” samt ”Vilka förutsättningar påverkar ett företags mognad inom Business Intelligence”. Mognadsmodellen (BIOMA) kom att bestå av fyra hörnstenar som i sin tur delades in i en eller flera underkategorier. Varje delkategori ger poäng som sedan infogas i ett koordinatsystem där axlarna motsvarar hörnstenarna och poängen utgår från origo. Att mäta ett företags mognad inom BI är komplext, då ett antal aspekter såsom organisationsstruktur, användarmedverkan samt klyftan mellan IT-avdelning och verksamhet kan påverka. Den teoretiska modellen är empiriskt testad. Respondenterna på respektive företag har bedömt hur långt de kommit inom varje hörnsten samt ge synpunkter på modellens utformning. Modellen har sedan förädlats utifrån det empiriska materialet. Vi anser att BIOMA har ett stort värde då det saknas en modell som visuellt och relativt enkelt beskriver ett företags mognad inom Business Intelligence. Modellen kan användas i olika syften, såsom benchmarking mellan processer och företag, säljstöd för konsulter samt vid förstudie för att klargöra ett företags nuläge. / The increased globalization and the recent financial crisis have put high demands on the monitoring and awareness of an organization's performance. Business Intelligence (BI) is an area which aims to improve this performance through analysis of historical data. BI is a complex question for organization’s because it involves more than just technical solutions for maximum performance. Organizations are currently investing in different BI solutions and a list of priorities has to be made to ensure balanced resource allocation within a BI-implementation. To this day no single business intelligence model exists that can adequately measure a company’s work from several perspectives. The purpose of this study was to develop a maturity model for BI and use it in a case study of three different well-known Swedish companies; Axfood, Scania and Systembolaget, to measure their BI-maturity. To achieve the purpose of the study, three distinct research questions arose; "What would a model for measuring a company’s Business Intelligence maturity look like? How would this model be constructed? And finally “What conditions could potentially affect an organization’s maturity in Business Intelligence?". The Maturity Model BIOMA (Business Intelligence Organizational Maturity Analysis) is made up of four categories, which in turn are divided into one or more sub-categories. A subcategory consists of several statements. Each statement carries a certain number of points. When the points are combined, the summarized amount is inserted into a coordinate system. Within this, the axies correspond to the pillars and the score is based on the origo-point. Measuring a company's BI-maturity is a complex research question, where a number of aspects such as organizational structure, end-user involvement, and the gap between IT department and business can be of great importance. BIOMA was empirically tested in the case study. The responders in each company judged their company based on the statements in each subcategory. Following this they made suggestions on ways to change the model. By applying these suggestions to the original material, the model was then redeveloped to create a final version. The model can be used for various purposes, such as processes within organizations or in benchmarking. It can also be used by consultants in Sales support as a pilot study for clarifying a company’s present BI-maturity. In this absence of a model that could visually describe a company’s BI maturity multidimensionally, we believe that BIOMA has substantial and existing business potential.