• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • 3
  • Tagged with
  • 38
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hinder och möjligheter för sjuksköterskan att omsätta forskning i omvårdnad

Olsson, Kristina, Persson, Inga January 2007 (has links)
<p>Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.</p>
2

Hinder och möjligheter för sjuksköterskan att omsätta forskning i omvårdnad

Olsson, Kristina, Persson, Inga January 2007 (has links)
Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.
3

En perfekt storm? : Sveriges val att delta med stridflyg i Libyen-kriget 2011

Jönsson, Anders January 2014 (has links)
Detta arbete undersöker Sveriges val att delta med stridsflyg i Libyen-kriget 2011. Syftet är att öka förståelsen för beslutsprocessen och för orsakerna till beslutet. En holistisk enfallstudie av besluts-processen genomförs utifrån perspektiven möjlighet och vilja, vilka tar sin grund i en teori som ut-vecklats av Harvey Starr. En teoriutveckling genomförs med en kunskapsöversikt över tidigare forskningsresultat på det studerade fallet som grund. Orsakskategorier skapas vilka sedan används i analysen av empirin. Metoden som används är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av intervjuer, policydokument och tryckt press. Resultaten visar att det initialt var ett starkt FN-mandat, ett tillgängligt förband genom EAW och ett tidigt ställningstagande av Socialdemokraterna som var starkast bidragande till beslutet. Däref-ter bidrog Försvarsmaktens vilja och en inbjudan från Nato starkt. Med insatsen ville Sverige stärka banden till Nato av säkerhetspolitiska skäl samtidigt som Danmarks och Norges tidiga be-slut bidrog positivt till viljan att delta. Även EU bidrog indirekt till viljan då Sverige jobbat för en flexibel syn på EUs Battlegroups under sitt tidigare ordförandeskap, något som gjorde det svårt att inte delta i Libyen när möjligheten och behovet uppenbart fanns. Socialdemokraternas begränsning av det svenska mandatet gjordes främst av inrikespolitiska skäl genom att avgränsa bort skyddet av civila och begränsa deltagandet till upprätthållande av NFZ.
4

Vikten av en god introduktion : En kvalitativ undersökning hur sjuksköterskor upplevde sin introduktion på arbetsplatsen

Sjödin Nyman, Jimmy January 2023 (has links)
Idag är det inte alls ovanligt för en person att byta arbete, samtidigt är personalomsättning inom vårdyrket inget ovanligt. Av denna orsak är det särskilt viktigt att det finns en struktur och strategi kring utformandet av introduktionen för en nyanställd sjuksköterska, till detta är det även viktigt att det finns en möjlighet för den nyanställda sjuksköterskan att interagera med befintlig personal på den arbetsplats som hen är tänkt att bli verksam inom. Tidigare forskning pekar på att introduktionen är av stor vikt för hur den nyanställda kommer att trivas i fortsättningen på arbetet och är kritiskt för huruvida sjuksköterskan vill stanna kvar på arbetsplatsen. Studien har utförts vid Region Norrbotten. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse till upplevelsen av introduktionen för sjuksköterskor och hur de har just upplevt strukturen av introduktionen och möjligheten till integration till rådande arbetsgrupp. Studien har använt sig av Bauers och Lindelöws teorier gällande introduktion och onboarding. Studien använde en kvalitativ ansats, detta för att just få en djupare förståelse i sjuksköterskans upplevelse, för att finna de betydande pelarna användes en tematisk analysmetod. Totalt var det sex personer som blev intervjuade i denna studie, alla var sjuksköterskor. Det resultat som framkom i studien var att det finns en betydelse i huruvida möjlighet för sjuksköterskan finns att komma in i rådande arbetsgrupp. Vidare så måste möjlighet för den nyanställda sjuksköterskan att känna trygghet och förståelse till den förväntan som är förknippad med rollen vid anställningen. Sammanfattningsvis så visar resultatet i studien att det finns delar vid introduktionen som kan förbättras.
5

Lokalhistoria : en praktisk möjlighet. / Localhistory : a practical possibility

Johansson, Jenny January 2001 (has links)
Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.
6

Ständigt på språng : Fyra gymnasielärares upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö

Johansson, Emma January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lärares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den påverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fånga in vilka fenomen som påverkade dessa lärares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som använts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielärare som är verksamma i västra Sverige. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning präglad av stress där de ständigt var "på språng" och där de upplevde att de administrativa uppgifterna ständigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid ständigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner på kvalitén och ambitionsnivån på sina arbetsuppgifter, då även på själva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande. Dock ansåg alla respondenter att läraryrket trots detta är stimulerande, viktigt och meningsfullt, där de känner att de kan göra skillnad. Mitt fokus med denna undersökning var på den psykosociala arbetsmiljön, vilket innefattar sociala och psykiska faktorer. Resultatdelen har kategoriserats in i teman vad gäller lärarnas upplevelser av de olika fenomen som har kommit fram: Stress, Möjlighet att bedriva god undervisning, Arbetsglädje, Arbetsinflytande samt Återhämtning och även analysen har kategoriserats in på detta sätt. Slutsatsen av studien är att majoriteten av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning där tiden inte finns för att göra kreativa lektionsplaneringar. Slutligen upplevde lärarna att de skulle vilja ha mer avlastning för de administrativa uppgifterna samt få mer feedback och uppskattning från ledningen för att känna mer tillfredsställelse i sin psykosociala arbetsmiljö.
7

Lokalhistoria : en praktisk möjlighet. / Localhistory : a practical possibility

Johansson, Jenny January 2001 (has links)
<p>Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. </p><p>Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. </p><p>Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. </p><p>Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.</p>
8

Dövblindas upplevelser av pedagogiska möjligheter / Deafblinds experiences of pedagogical possibilities

Fagerberg, Annika January 2006 (has links)
Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Resultatet visar på att flertalet av respondenterna dock inte alla, anser att det inte finns några problem på grund av sina handikapp, då det gäller högskole- och universitetsstudier. / annika.fagerberg@comhem.se 0709-902072
9

Barns möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan : En enkätstudie angående förskollärares arbete med fysisk aktivitet / Children’s Opportunity to Physical Activity in Early Childhood Settings : A Survey Study Regarding Preschool Teachers Work with Physical Activity

Engström, Hilda, Nielsen, Fanny January 2018 (has links)
I förskolan har förskollärare möjligheten att skapa en aktiv livsstil bland barn och detta är viktigt på grund av att det idag blir allt vanligare med sedentärt beteende bland människor. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärares attityder till fysisk aktivitet kan påverka barns möjlighet till deltagande i fysiska aktiviteter. För att ta reda på förskollärares attityder har en enkätundersökning genomförts. Resultatet från enkäten har sedan i en analys kopplats samman till tidigare forskning och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Resultatet i studien visade att de förskollärare som valde att delta i denna undersökning har en positiv attityd till fysisk aktivitet och detta styrktes av att förskollärarna svarade att det både genomfördes samt att de kunde ge exempel på olika fysiska aktiviteter. I analysen diskuterades att detta kan innebära goda möjligheter för barn till att delta i fysisk aktivitet.
10

Perspektiv på övergången mellan förskola och skola : Möjligheter och utmaningar för samarbetet mellan skolformer

Poulsen, Heléne, Kvistenberg, Sara January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.

Page generated in 0.1664 seconds