<p>Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.</p><p>Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling.</p><p>Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation. Kapitlet kopplar till sist samman viktiga kunskaper och förutsättningar förkommunikationsutveckling tillsammans med personer med medfödd dövblindhet. Att ingå i samspel meden person med medfödd dövblindhet ställer krav på kompetens inom kommunikationsutveckling vilket bl.a.innebär att man som samspelspartner har ett öppet sinne för att använda sig själv som verktyg ochdärigenom ge stöd åt utvecklingen. Resultatet av studien visar samband på att om förutsättningar tillkommunikation finns så möjliggörs också utvecklingen. Den metod som används för denna kvalitativastudie är analys av videoinspelningar från samspelssituationer som skett i vardagliga aktiviteter och miljöermed intresse för rösten som alternativ och kompletterande kommunikativ form. En förhoppning är attstudiens resultat ska leda till en breddad samspelskompetens i arbetet med personer med medfödddövblindhet med hörselrester, där rösten anses var en viktig del att erbjuda och ta tillvara i samspelet förden individuella kommunikationsutvecklingen.</p>

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling. Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation. Kapitlet kopplar till sist samman viktiga kunskaper och förutsättningar förkommunikationsutveckling tillsammans med personer med medfödd dövblindhet. Att ingå i samspel meden person med medfödd dövblindhet ställer krav på kompetens inom kommunikationsutveckling vilket bl.a.innebär att man som samspelspartner har ett öppet sinne för att använda sig själv som verktyg ochdärigenom ge stöd åt utvecklingen. Resultatet av studien visar samband på att om förutsättningar tillkommunikation finns så möjliggörs också utvecklingen. Den metod som används för denna kvalitativastudie är analys av videoinspelningar från samspelssituationer som skett i vardagliga aktiviteter och miljöermed intresse för rösten som alternativ och kompletterande kommunikativ form. En förhoppning är attstudiens resultat ska leda till en breddad samspelskompetens i arbetet med personer med medfödddövblindhet med hörselrester, där rösten anses var en viktig del att erbjuda och ta tillvara i samspelet förden individuella kommunikationsutvecklingen.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen. / The purpose of this study is to show that people with congenital deafblindness depend on ambient knowledge of congenital deafblindness and willingness for communication to get opportunities to develop their own personal development. After seven qualitative interviews, the results show in that it depends on what skills the people around the person with congenital deafblindness have, that may be essential for the knowledge and communicational development.

Det övergipande syftet med studien är att undersöka seende och/eller hörande partners uppfattningar och erfarenheter kring taktil/kroppslig kommunikation tillsammans med en person med medfödd dövblindhet. Vidare är syftet att beskriva hur omgivningen kan ge möjligheter till att utveckla ett språk för personen med medfödd dövblindhet. Studien baseras på ett kvalitativt fokus genom en fallstudie. I fallstudien har video använts för att spela in sekvenser över personen med medfödd dövblindhet och dennes assistenter under en period av två månader. Tre filmsekvenser valdes sedan ut som samtalsbas i intervjuer. Fokusgruppsintervjuer med samtliga assistenter samt enskilda intervjuer med var och en har genomförts. Resultatet inordnades i teman med respektive underkategorier utifrån en innehållsanalys. Studien visar att partners roll är mycket viktig och att de har en stor betydelse då kommunikationspartnerns kommunikativa förmåga är viktig för och påverkar den dövblinda personen egen kommunikativa kompetens. Omgivningens syn på och tilltro till individens förmåga är även viktig för att på så sätt kunna ge möjlighet till en språklig utveckling En bra relation med trygghet och tillit som grund går hand i hand med partnerns kommunikativa kompetens och båda är lika viktiga. Partnern måste kunna avläsa och tolka personens stämma och svara upp i kommunikationen med en taktil/kroppslig utgångspunkt. Motivation och intresse för kommunikationen från personen med medfödd dövblindhets sida kunde ringas in som en stor utmaning i arbetet med att ge möjligheter för språklig utveckling.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet. Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet. Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat. En fallstudie beskrev interaktionen mellan 6 barn och deras föräldrar. Studien visar fungerande, om än i varierande grad, interaktion mellan samtliga barn och föräldrar. En studie behandlade mor- och farföräldrars roll i kommunikationen med barnen där oro inför umgänge med, och framtiden för, barnbarnen utrycktes. Två studier studerade interaktion mellan barnen och lärare. Den visade att interaktion fanns mellan parterna, med få initiativ från eleverna. Slutsatser: Pedagoger och närstående bör få kontinuerlig utbildning för utveckling av interaktion med barnet med dövblindhet

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Resultatet visar på att flertalet av respondenterna dock inte alla, anser att det inte finns några problem på grund av sina handikapp, då det gäller högskole- och universitetsstudier. / annika.fagerberg@comhem.se 0709-902072

Syftet med projektet var att utveckla ett designkoncept för Monitor. Monitor är ett hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel eller dövblindhet som utvecklats av Pariception AB. Projektets problemställning omfattade att ta fram en design som var användarvänlig, ergonomisk, användarcentrerad och anpassad till Pariception som varumärke. Projektet omfattade utvecklingen av ett designkoncept. Projektet omfattade inte tillverkningen av en fungerande prototyp. För att ta fram ett designkoncept för Monitor genomfördes de första stegen i en generell designprocess. Designprocessens olika steg var: planering av projekt, förstudie, konceptutveckling och utvärdering. I förstudien visades att semantik, sensoriska funktioner och taktil interaktion var väsentliga faktorer för att ta fram en användarvänlig design för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Utifrån den fakta och information som samlats i förstudien formulerades produktens krav och behov i en designspecifikation. Designspecifikationen var ett styrande dokument genom projektet och användes som underlag vid konceptutvärderingen. Konceptutvecklingen resulterade i fyra designkoncept för Monitor. Koncepten visualiserades med tredimensionella skissmodeller och renderingar. Samtliga koncept uppfyllde majoriteten av de krav och behov som ställts upp i designspecifikationen, däremot var det ett av designkoncepten som i utvärderingen uppnådde kraven och behoven för Monitor till en högre grad. / The aim of the project was to develop a design concept for Monitor. Monitor is an aid developed by Pariception AB for people with impairment of hearing or deaf-blindness. The problem was that the design concept had to be user friendly, ergonomic, human centered and adapted to Pariception as a trademark. The project involved the development of a design concept. It did not involve the production of a working prototype. To create a design concept for Monitor, the first stages in the general design process was performed. The stages in the design process were: planning, pilot study, concept development and evaluations. The pilot study showed that semantics, sensory functions and tactile interaction were the most essential factors in the development of a user-friendly design for people with a combined impairment of hearing and sight. Based on the facts and information that was discovered in the pilot study, a design specification containing requirements and needs for Monitor were created. The design specification was a governing document during the project and was the foundation of the evolution of the design concepts. The stage for concept development resulted in four design concepts for Monitor. The concepts were visualized by three-dimensional sketches and renderings. All concepts met the majority of the requirements and needs for Monitor. However, one of the design concepts was proved in the evaluations to be the most suitable for Monitor.

Bakgrund. Personer med dövblindhet behöver kunna förflytta sig självständigt för att kunnadelta i önskad kontext. Introducering och träning av orientering och förflyttning (O&amp;F)behöver ges för att det ska vara möjligt. O&amp;F ges vanligtvis utifrån den nationella standardenför O&amp;F som är framtagen till vuxna personer med synnedsättning/blindhet. Det saknas idagstudier som beskriver hur O&amp;F bör introduceras och tränas till personer som har dövblindhet.Syfte. Syftet med studien var att utforska synpedagogers erfarenheter av att använda dennationella standarden för träning av O&amp;F till vuxna personer med dövblindhet.Metod. Designen i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Tio synpedagoger deltog idatainsamlingen med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning och analys skedde medmanifest, induktiv ansats.Resultat. Resultatet presenteras via två teman: Att möta patienten och hens förmågor ochbegränsningar samt Synpedagogens behov för att instruera och träna. Insatsen O&amp;F är viktigoch att den anpassas efter patientens förmågor och kapacitet. Kommunikationsbehov och dettaktila sinnet behöver tränas och anpassas efter patientens behov och hänsyn behöver tas tillatt det tar tid. Synpedagogen behöver kunskap och erfarenhet för att omsätta den nationellastandarden till målgruppen med dövblindhet och dess konsekvenser.Slutsats. O&amp;F är en viktig insats för personer med dövblindhet, mycket träning och stödbehövs för att uppnå självständig förflyttning. Den nationella standarden för O&amp;F ärbristfällig utifrån målgruppens behov och behöver utvecklas för att passa patienter meddövblindhet. / Background. People with deafblindness need to be able to move independently in order toparticipate in the desired context. Introduction and training of orientation and mobility(O&amp;M) needs to be provided for it to be possible. O&amp;M is usually based on the nationalstandard for O&amp;M developed for adults with visual impairment/blindness. There is currently alack of studies that describe how O&amp;M should be introduced and practiced on people withdeafblindness.Purpose. The purpose of the study was to explore the experiences of O&amp;M-trainers in usingthe national standard for training O&amp;M to adults with deafblindness.Method. The study was made from qualitative content analysis design. Ten O&amp;M-trainersparticipated in the data collection with semi-structured interviews. Processing and analysistook place with a manifest, inductive approach.Results. The results are presented by two themes: To meet the patients and their abilities andlimitations and The O&amp;M-trainers need to instruct and train. The intervention needs to beadapted to their abilities and capacity. Communication needs and the tactile sense need to betrained and adapted to the patient's needs and considering that it takes time. The O&amp;Mtrainersneed knowledge and experience to implement the national standard for the targetgroup and its consequences.Conclusion. O&amp;M has an important role for people with deafblindness. To achieveindependent movement a lot of training and support is needed. The national standard forO&amp;M is deficient based on the needs of the group and needs to be improved to suit patientswith deafblindness.

The present thesis belongs to the research area disability research and deal with specific aspects of cognition in individuals with Usher syndrome type 1 and 2. The subject has been investigated and is discussed within an interdisciplinary framework, though the theories applied and described are derived from the area of cognitive psychology. Usher syndrome is a rare genetic condition causing a combination of visual and hearing impairment: deafblindness. There is a congenital hearing loss that is profound in type 1 and moderate to severe in type 2. During mid-childhood symptoms of visual impairment, e.g. light sensitivity, emerge and a progressive loss of visual field follows as a result of the genetically caused eye disease Retinitis Pigmentosa. The syndrome has previously been well described with respect to the genetical and medical aspects, but there has been very little research with a cognitive perspective on the population. Studies 1 and 2 in the present thesis focused on children with Usher syndrome type 1 with cochlear implants and investigated phonological skills, lexical access, working memory and reading skill in the group. Studies 3 &amp; 4 investigated the same cognitive abilities and theory of mind in adults with Usher syndrome type 2. In study 4 the performance on theory of mind in the adults with Usher syndrome type 2 was also compared to that of another group with genetically caused deafblindness: individuals with Alström syndrome. The results were that both the children and adults with Usher syndrome had significantly poorer phonological processing than the control groups with normal hearing. There was a large variation on performance on lexical access, especially in the group of children, however several individuals performed at the same level as the control group. Reading skill was found to be at level with the control groups’. There was also great variation in performance on ToM, however the majority of individuals performed similar to the control group with normal hearing and vision. The present project has resulted in some new knowledge on cognitive performance in  individuals with Usher syndrome type 1 and type 2. Performance in the participants with Usher syndrome can to a large extent can be understood by application of the models developed in previous research on populations with hearing impairment or deafness for understanding the impact of hearing with a hearing aid or cochlear implant. However, individuals with Usher syndrome experience additional difficulties in accessing information due to the progressive visual loss and the impact this has on performance is still largely unknown. Hence, the present project would recommend that interventions and support would be designed specifically to each individuals’ needs, with consideration of both the visual impairment and the hearing impairment. / Föreliggande avhandling tillhör ämnet handikappvetenskap och beskriver specifika kognitiva förmågor hos personer med Ushers syndrom typ 1 och 2. Avhandlingens ämne har undersökts utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, även om de teorier som tillämpas och beskrivs huvudsakligen härrör inom området kognitiv psykologi. Ushers syndrom är en ovanlig genetisk åkomma som leder till kombinationen av syn- och hörselnedsättning: dövblindhet. Individer med typ 1 av syndromet har medfödd dövhet medan individer med typ 2 har en medfödd måttlig till grav hörselnedsättning. Någon gång i åldrarna 6-10 år börjar de första symptomen, till exempel nedsatt mörkerseende, på den genetiskt betingade progressiva synnedsättningen Retinitis Pigmentosa att framträda. Syndromet är väl beskrivet i forskningen med avseende på genetiska och medicinska aspekter, men det finns extremt lite tidigare forskning med kognitivt perspektiv om populationen. Studierna 1 och 2 i föreliggande avhandling fokuserade på barn med Ushers syndrom typ 1 och cochleaimplantat. Dessa studier undersökte fonologisk förmåga, lexikal access, arbetsminne och läsning i gruppen. Studie 3 undersökte samma kognitiva förmågor hos vuxna med typ 2 av syndromet. I studie 4 undersöktes även den sammansatta förmågan Theory of Mind hos de vuxna med typ 2 och deras prestation jämfördes både mot en kontroll grupp med normal hörsel och syn och en kontrollgrupp med annan typ av dövblindhet; Alström syndrom. Resultaten visade att både barnen och de vuxna med Ushers syndrom hade signifikant sämre fonologisk förmåga än kontrollgruppen med normal hörsel. Nivån på prestation varierade stort inom grupperna, särskilt mellan barnen med typ 1, och flera av individerna (barn och vuxna) presterade trots hörselnedsättningen på samma nivå som de normalhörande. Läsfärdigheten befanns vara i nivå med kontrollgrupperna. I den vuxna gruppen var det stor variation i prestation även på Theory of Mind, men de flesta av individerna presterade liknande som kontrollgruppen med normal hörsel och syn. Föreliggande projekt har resulterat i lite mer kunskap om kognitiva färdigheter hos individer med Ushers syndrom typ 1 och 2. De resultat som individerna med Ushers syndrome presterade kan till stor del förstås och tolkas genom tillämpning av teorier och modeller utvecklade för att den inverkan på kognitiva förmågor det har att ha nedsatt hörsel och höra med hjälp av hörselapparat eller cochleaimplantat. Dock tyder fynden i detta projekt även på att individer med Ushers syndrom på grund av den allvarliga synnedsättningen har ytterligare svårigheter att få tillgodogöra sig information, men i vilken utsträckning och på vilket sätt är ännu inte beskrivet. Utifrån fynden i föreliggande studie blev rekommendation att interventioner och stöd till personer med Ushers syndrom utformas specifikt till varje individ, med hänsyn taget både till hens grad av synnedsättning och hörselnedsättning.