Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet. Resultaten som analyserades med variansanalys visade att det finns samband mellan arbetsminne och matematiksvårigheter. Studien visar på specifika störningar i centrala exekutiven, men också störningar i den medfödda antalsuppfattningen.

I studien undersöktes effekten av bakgrundljud på prestationen i en räkneuppgift. Två experiment genomfördes för att testa effekten av tre bakgrundstal: irrelevanta tal, yrkesbeteckningar och tal uppspelade baklänges. Dessutom ingick en kontrollbetingelse utan bakgrundstal. Hypotesen var att de irrelevanta talen skulle störa prestationen mest. Experiment 1 visade ingen effekt av bakgrundsljuden och stödde alltså inte hypotesen. I experiment 2 användes en svårare räkneuppgift och bakgrundstalen presenterades i en högre takt. Talen störde då prestationen mer än baklängestalen och yrkesbeteckningarna, och prestationen i kontrollbetingelsen var bättre än i någon av ljudbetingelserna. Skillnaden mellan talen och baklängestalen var däremot inte signifikant. Resultatet var i linje med att störningen förklaras av interference by process.

Vi har gjort en interventionsstudie med arbetsminnesträning i syfte att undersöka vilken påverkan en insats med minnesträning har på elevers skolprestationer. Träningsperioden bestod av 25 tillfällen fördelade under fem veckor. För att motivera eleverna och utgå från deras behov och erfarenhet, användes lärplattor. Dessa valdes också utifrån den aspekten att det fanns många fler lärplattor tillgängliga i jämförelse med datorer. I interventionen användes minnestränings-programmet Cogmed under fem veckor. Resultaten av insatsen jämfördes med en jämförelsegrupp för att se minnesträningens betydelse när det gäller ordavkodnings-förmågan och läsförståelsen samt automatiserad huvudräkning. I interventionen gjordes förtest och eftertest för att stödja insatsernas reliabilitet och valditet (Tufte, 2013).  De test som användes var Ord och Bild och Ag 1. Resultatet visar att båda grupperna fick ett förbättrat resultat på samtliga test efter interventionen men försöksgruppen visade betydligt bättre resultat än jämförelsegruppen på ordavkodningstestet. Däremot visade denna studie inte några skillnader, till följd av minnesträning, vad beträffar matematiska räkneoperationer mellan försöksgruppen och jämförelsegruppen. Resultatet skulle kunna tolkas som att strukturerad minnesträning är gynnsam för elevernas läsutveckling.

Den här studien undersöker vilka problem elever med läs- och skrivsvårigheter möter med lästal i matematik och hur de gör när de försöker att lösa dem. Lästal kan uppfattas som svåra då det finns flera olika delar som eleven förväntas hålla kvar i minnet samtidigt som de löser uppgifter- na. Lästalen finns för att fördjupa och bredda elevens abstraktionsförmåga och för att eleven ska kunna mogna och ta sig an ännu svårare uppgifter. Studien är kvalitativ med fyra elever på tre högstadieskolor i Stockholmsområdet under tiden hösten 2014 till våren 2015. Eleverna har mångkulturell bakgrund och har läs- och skrivsvårigheter av varierande grad. De har blivit inter- vjuade om hur de upplever matematikämnet i skolan. De har också fått lösa sju textuppgifter av varierande svårighet och resultatet visar på att det vid svårare text som kräver flera steg att lösa uppstår problem, som att inte kunna få ett korrekt svar eller att kunna hålla ut och slutföra upp- gifterna. Det visar sig att det är de uppgifterna med för dem svåra uttryck som vållar eleverna problem, medan de uppgifterna som är förhållandevis enkla och innehöll få räkneoperationer gick lättare. Dock utelämnar eleverna enheterna på en större del av uppgifterna. Det som kan fastslås är de facto att eleverna inte kan hålla den mängd information i huvudet som behövs för att kunna lösa dessa lästal. Svaren på intervjuerna visar på att eleverna inte upplever ämnet ma- tematik som enkelt och att de ibland kan känna sig utelämnade och missförstådda i klassrummet.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun.</p><p> Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo. Fler skolor planerar att sätta igång med träningar för elever. Det är framför allt pojkar som deltar i träningen och pedagogerna kan se både för- och nackdelar med att intensivträna arbetsminnet.</p>

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga. / Will the performance on one task be deteriorated when another task is added,and does it make a difference if a task is presented visually or audibly?23 participants took part in an experiment where a primary task (computer task)and a secondary task (memory test) were conducted separately andsimultaneously. The result showed no difference in performance on a primarytask alone or together with a secondary task, neither in reaction time nor reactionfaults. On the other hand, the performance is better on a secondary task alone (tomemorize correctly) than together with a primary task, when both tasks arepresented visually. The discussion takes up that the participants gave priority toone of the tasks despite it was elucidated that all task were of same importance.2 Paper

No description available.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun.  Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo. Fler skolor planerar att sätta igång med träningar för elever. Det är framför allt pojkar som deltar i träningen och pedagogerna kan se både för- och nackdelar med att intensivträna arbetsminnet.

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp. Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation. För att uppnå målet har jagundersökt, hur några grundskoleelever med dokumenterat nedsatt auditiv förmåga och derasföräldrar upplever skolsituationen, huruvida symptom på auditiva perceptionssvårigheteruppmärksammades redan under förskoletiden samt hur de individuella upplevelserna förhåller sigtill forskningens mer generella resultat. Utfallet blev mer entydigt än jag förväntat mig. Resultatetvisar, att alla barnen p.g.a. tidiga och ofta oidentifierade auditiva svårigheter fick stora problemmed att lära genom att lyssna och läsa och med att minnas det de lärt, när de började skolan ochatt svårigheterna finns kvar flera år efteråt. Mitt arbete visar tydligt på nödvändigheten avidentifikation och insatser före skolåldern för att förhindra att barnen får inlärningsproblem menockså på vikten av att arbetsuppgifter, tidsramar och miljö anpassas för dem, så de får möjlighetatt lära på sina egna villkor för att kunna ta kontroll över den egna studiesituationen.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.