<p>Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på</p><p>i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och</p><p>deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns</p><p>vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka</p><p>taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden</p><p>har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro</p><p>Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive</p><p>exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur.</p><p>Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information</p><p>bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat</p><p>utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.</p>

Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur. Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 9 uppsatser.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat.  Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse. Vi har valt att även belysa utvecklingsstörningen samt flerfunktionnedsättningen då de har betydelse för studiens resultat.   Resultatet av studien påvisar en marginell utveckling av reaktion/tolkning av omvärldljud men en utveckling, vilket är positivt då studiens tidsram är mycket kort när det gäller undervisning av denna målgrupp av elever. Nyckelord Cochleaimplantat, utvecklingstörning, kartläggning, auditiv stimulans, undervisning

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga. / Will the performance on one task be deteriorated when another task is added,and does it make a difference if a task is presented visually or audibly?23 participants took part in an experiment where a primary task (computer task)and a secondary task (memory test) were conducted separately andsimultaneously. The result showed no difference in performance on a primarytask alone or together with a secondary task, neither in reaction time nor reactionfaults. On the other hand, the performance is better on a secondary task alone (tomemorize correctly) than together with a primary task, when both tasks arepresented visually. The discussion takes up that the participants gave priority toone of the tasks despite it was elucidated that all task were of same importance.2 Paper

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp. Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation. För att uppnå målet har jagundersökt, hur några grundskoleelever med dokumenterat nedsatt auditiv förmåga och derasföräldrar upplever skolsituationen, huruvida symptom på auditiva perceptionssvårigheteruppmärksammades redan under förskoletiden samt hur de individuella upplevelserna förhåller sigtill forskningens mer generella resultat. Utfallet blev mer entydigt än jag förväntat mig. Resultatetvisar, att alla barnen p.g.a. tidiga och ofta oidentifierade auditiva svårigheter fick stora problemmed att lära genom att lyssna och läsa och med att minnas det de lärt, när de började skolan ochatt svårigheterna finns kvar flera år efteråt. Mitt arbete visar tydligt på nödvändigheten avidentifikation och insatser före skolåldern för att förhindra att barnen får inlärningsproblem menockså på vikten av att arbetsuppgifter, tidsramar och miljö anpassas för dem, så de får möjlighetatt lära på sina egna villkor för att kunna ta kontroll över den egna studiesituationen.

Denna studie handlar om hur auditiva och visuella element påverkar människans korttidsminne i förstapersonsperspektivs spel. Det studerades även ifall avslappnande musik påverkade minneshanteringen. För att undersöka detta skapades ett spel där informanter fick instruktioner i antingen text eller röst beroende på vilken grupp de var placerade i. Den teoretiska grunden innefattar tidigare forskning gällande minneshantering med auditiva eller visuella medel, men även hur musik påverkar människan att minnas bättre.Tolv informanter blev uppdelade i fyra grupper där de utförde olika delar. Enbart instruktioner i text eller röst, och både text och röst tillsammans. Den fjärde gruppen lyssnade på avslappnande musik innan testet. De kvantitativa och kvalitativa resultaten angav att de som fick instruktioner i text presterade lite bättre, men i framtida arbeten behövs det fler informanter för att resultatet ska kunna verifieras.

Detta arbete har undersökt musikens inverkan på auditiv reaktionstid genom att utföra en undersökning där deltagare tillhörande två grupper har fått utföra ett reaktionstest i tre omgångar var. Undersökningen är baserad på tidigare forskning kring reaktionstid och musikens påverkan på prestationsförmåga. Den ena gruppen utförde testet medan musik spelades i bakgrunden, medan den andra gruppen gjorde testet utan bakgrundsmusik.  Musiken som spelades i bakgrunden medan respondenterna i grupp 1 utförde reaktionstestet skrevs specifikt för detta arbete och utgör den kreativa delen av artefakten. Datainsamlingen var i huvudsak kvantitativ i form av resultat från reaktionstestet och flervalsfrågor i en enkät som respondenterna svarade på efter att ha utfört reaktionstestet. Resultatet från undersökningen visade på en skillnad i reaktionstid mellan de två grupperna. Utifrån detta drogs slutsatsen att musiken som användes i undersökningen påverkade deltagarnas auditiva reaktionstid positivt.

I den här uppsatsen undersöker jag hur det fungerar att komponera musik med olika förutsättningar givna. I det ena fallet komponerade jag musiken utan auditiv respons, i det andra fallet med. Den auditiva responsen var notationsprogrammets uppspelning av musiken som jag noterade in, och det är med hjälp av denna uppspelning som mitt kompositionsarbete brukar gå till. Jag ville undersöka i vilken grad jag kunde föreställa mig notationen, oavsett om jag använde auditiv respons eller inte. Även hur min inre bild av kompositionen skiljer sig från det färdiga resultatet när styckena framförs av musiker. De musikaliska parametrarna, musikens beståndsdelar, kunde vara olika svåra att kontrollera och förstå fullt ut när jag som tonsättare behandlade dem i kompositionsprocesserna.