<p>Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på</p><p>i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och</p><p>deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns</p><p>vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka</p><p>taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden</p><p>har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro</p><p>Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive</p><p>exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur.</p><p>Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information</p><p>bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat</p><p>utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.</p>

Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur. Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 9 uppsatser.

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp. Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation. För att uppnå målet har jagundersökt, hur några grundskoleelever med dokumenterat nedsatt auditiv förmåga och derasföräldrar upplever skolsituationen, huruvida symptom på auditiva perceptionssvårigheteruppmärksammades redan under förskoletiden samt hur de individuella upplevelserna förhåller sigtill forskningens mer generella resultat. Utfallet blev mer entydigt än jag förväntat mig. Resultatetvisar, att alla barnen p.g.a. tidiga och ofta oidentifierade auditiva svårigheter fick stora problemmed att lära genom att lyssna och läsa och med att minnas det de lärt, när de började skolan ochatt svårigheterna finns kvar flera år efteråt. Mitt arbete visar tydligt på nödvändigheten avidentifikation och insatser före skolåldern för att förhindra att barnen får inlärningsproblem menockså på vikten av att arbetsuppgifter, tidsramar och miljö anpassas för dem, så de får möjlighetatt lära på sina egna villkor för att kunna ta kontroll över den egna studiesituationen.

<p><p>Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i </p><p>frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat </p><p>tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling </p><p>och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser </p><p>är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en </p><p>behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker </p><p>de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av </p><p>den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i </p><p>studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett </p><p>egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var </p><p>otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning </p><p>(mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den </p><p>bestående effekten (mätning 3). </p><p>Resultatet visade (när tre <em>outliers</em> exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2 </p><p>(p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad </p><p>kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan </p><p>mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter </p><p>de gångna 14 dagarna. </p></p>

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i  frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat  tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling  och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser  är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en  behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker  de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av  den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i  studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett  egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var  otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning  (mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den  bestående effekten (mätning 3).  Resultatet visade (när tre outliers exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2  (p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad  kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan  mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter  de gångna 14 dagarna.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Eftersom att dagens biografer utvecklas med mer avancerad teknik för att rikta ljudeffekter på flera olika sätt är det viktigt att förstå vad den riktade ljudeffekten har för påverkan på betraktarna. Vi har undersökt hur den visuella uppmärksamheten skiljer sig vid uppspelning av riktade och ej riktade ljudeffekter. Detta har vi gjort med hjälp av en ögonrörelsestudie där deltagare har fått betrakta fyra anpassade filmsekvenser som vi har skapat själva. För att analysera vår data har vi använt oss av analysmetoden area of interest. Vårt resultat tyder på att det finns en skillnad i den visuella uppmärksamheten där vi till en viss grad kan styra tittarna med riktade ljudeffekter. Denna kunskap gör att filmskapare kan använda sig av riktade ljudeffekter som ett verktyg för att styra sin publik.

Children with pronunciation difficulties are at risk of consequences later on, such as reading and writing difficulties. Problems with pronunciation could make a child less intelligible and affect their ability to discriminate between different speech sounds. To facilitate the assessment of pronunciation difficulties it is necessary to use appropriate and updated assessment tools suitable to analyze the children’s phonological development. The Swedish pronunciation test, Bedömning Av Fonologi (B.A.F.), has therefore been developed. This new test can be used by professionals to evaluate the phonological realisations of children. The purpose of this study was to gather normative data of 4 and 5 year olds for B.A.F. and to investigate if girls and boys performed differently concerning the pronunciation of the words in B.A.F. Furthermore, the intention was to investigate if there was any correlation in the performance of the words in B.A.F. with oral motor precision (by oral motor movements tasks), oral motor speed (by repeating syllables) as well as auditory perception (by repetition of nonwords). 63 children (36 girls and 27 boys) in the ages of 48 to 71 months participated in the study. The results showed that by using B.A.F. it is possible to see that the number of correctly pronounced words increases with age. Further, the results indicated that children in the ages of four and five had established /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ and /ŋ/ and all the vocals except /y:/ and /Y/. The only speech sound that did not prove to be established was /r/. Neither the 4 nor the 5 year olds had established consonant clusters containing /r/. A significant correlation was found between oral motor speed and correctly pronounced words in B.A.F. The children’s auditory perception also correlated with the number of correctly pronounced words in B.A.F. This study suggests that skills concerning auditory perception and oral motor speed have more effect on pronunciation skills than oral motor precision. The results gave no indication of a difference in pronunciation between girls and boys. / Barn med uttalssvårigheter löper risk för senare konsekvenser, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Problem med uttal kan göra ett barn svårförståeligt för omgivningen och kan påverka förmågan att särskilja mellan språkljud. För att underlätta bedömningen av uttalssvårigheter behövs uttalstest som är aktuella och anpassade efter barns utveckling. Därför har det nya uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) producerats. Med hjälp av B.A.F. kan barns fonologi undersökas genom uttal av språkljud i ord. Denna studie syftade till att ta fram normativa data för testet hos 4- och 5-åringar. Studien syftade även till att undersöka om några skillnader mellan könen gällande prestationen på B.A.F. fanns samt om något samband mellan uttal av orden i B.A.F. och ett antal uppgifter som mätte oralmotorisk precision (oralmotoriska rörelser) och snabbhet (upprepning av stavelser), samt auditiv perception (repetition av nonord) kunde påvisas. I studien deltog 63 barn (36 flickor och 27 pojkar) i åldrarna 4;0 år till 5;11 år. Under analysen delades barnen in i grupper av halvårsintervall. Resultaten visade att man i B.A.F. kan se att antal korrekt uttalade ord ökar i linje med stigande ålder. Det påvisades även att barn i fyra- och fem årsåldern etablerat /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ och /ŋ/ samt alla vokaler utom /y:/ och /Y/. Det enda konsonantfonem som ej visade sig vara etablerat i dessa åldrar var /r/. Ingen av åldersgrupperna hade heller etablerat kluster innehållandes /r/. Ett signifikant samband kunde påvisas mellan oralmotorisk snabbhet och antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Även barnens auditiva perception korrelerade signifikant med antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Föreliggande studie tyder på att auditiv perception och oralmotorisk snabbhet har ett större samband med uttalet än oralmotorisk precision. Inga uttalsskillnader mellan könen framkom.