<p>Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på</p><p>i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och</p><p>deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns</p><p>vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka</p><p>taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden</p><p>har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro</p><p>Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive</p><p>exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur.</p><p>Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information</p><p>bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat</p><p>utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.</p>

Att tal uppfattas audiovisuellt, både med hörseln och med synen, tas fasta på i de kommunikationsråd som ges till personer med hörselnedsättningar och deras anhöriga. Syftet med denna uppsats är att utröna om det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till att öka taluppfattningsförmågan hos vuxna, sensorineuralt hörselskadade. Metoden har innefattat en litteratursökning i databaser tillgängliga via Örebro Universitetsbibliotek och en urvalsprocess baserad på vissa inkluderingsrespektive exkluderingskriterier samt kvalitetsgranskning av litteratur. Resultatet visar att det finns vetenskapliga belägg för att visuell information bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Resultatet diskuteras bland annat utifrån dess generaliserbarhet till verkliga kommunikationssituationer.

The present thesis examined the extent to which background noise influences the isolation point (IP, the shortest time from the onset of speech stimulus required for correct identification of that speech stimulus) and accuracy in identification of different types of speech stimuli (consonants, words, and final words in high-predictable [HP] and low-predictable [LP] sentences). These speech stimuli were presented in different modalities of presentation (auditory, visual, and audiovisual) to young normal-hearing listeners (Papers 1, 2, and 5). In addition, the present thesis studied under what conditions cognitive resources were explicitly demanded in identification of different types of speech stimuli (Papers 1 and 2). Further, elderly hearing-aid (EHA) users and elderly normal-hearing (ENH) listeners were compared with regard to the IPs, accuracy, and under what conditions explicit cognitive resources were demanded in identification of auditory speech stimuli in silence (Paper 3). The results showed that background noise resulted in later IPs and reduced the accuracy for the identification of different types of speech stimuli in both modalities of speech presentation. Explicit cognitive resources were demanded in identification of speech stimuli in the auditory-only modality, under the noisy condition, and in the absence of a prior semantic context. In addition, audiovisual presentation of speech stimuli resulted in earlier IPs and more accurate identification of speech stimuli than auditory presentation. Furthermore, a pre-exposure to audiovisual speech stimuli resulted in better auditory speech-in-noise identification than an exposure to auditory-only speech stimuli (Papers 2 and 4). When comparing EHA users and ENH individuals, the EHA users showed inferior performance in the identification of consonants, words, and final words in LP sentences (in terms of IP). In terms of accuracy, the EHA users demonstrated inferior performance only in the identification of consonants and words. Only the identification of consonants and words demanded explicit cognitive resources in the EHA users. Theoretical predictions and clinical implications were discussed. / I denna avhandling undersöktes hur mycket bakgrundsbuller inverkar på isolationspunkten (IP, den tidigaste tidpunkt när ett talat stimulus kan identifieras korrekt) och exakthet i identifikation av olika typer av talade stimuli (konsonanter, ord, och ord i final position i högt predicerbara [HP] respektive lågt predicerbara [LP] meningar). Dessa talade stimuli presenterades i olika modaliteteter (auditivt, visuellt, och audiovisuellt) för unga normalhörande deltagare (Artikel 1, 2 och 5). Dessutom jämfördes under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för identifikation av olika typer av talade stimuli (Artikel 1 och 2). Vidare jämfördes äldre hörapparatsanvändare (EHA) och äldre normalhörande (ENH) personer med avseende på IP, exakthet i identifikation, och under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för auditiv identifikation i tystnad (d.v.s. utan bakgrundsbuller) (Artikel 3). Resultaten visade att bakgrundsbuller gav senare IP och sänkte exaktheten för identifikation av olika typer av talade stimuli och i båda modaliteterna för presentation. Explicita kognitiva resurser krävdes vid identifikation av talade stimuli vid rent auditiv presentation med bakgrundsbuller, och när ingen semantisk förhandsinformation presenterades. Dessutom resulterade audiovisuell presentation i tidigare IP och mer exakt identifikation av talade stimuli, jämfört med rent auditiv presentation. Ett ytterligare resultat var att förexponering av audiovisuella talade stimuli resulterade i bättre identifikation av tal i bakgrundsbrus, jämfört med förexponering av enbart auditiva talade stimuli (Artikel 2 och 4). Vid jämförelse av EHA-användare och ENH-personer, hade EHA-användare senare IP i identifikation av konsonanter, ord, och ord i final position i LP-meningar. Dessutom hade EHA-användare mindre exakt identifikation av konsonanter och ord. Endast identifikation av konsonanter och ord krävde explicita kognitiva resurser hos EHA-användare. Teoretiska prediktioner och kliniska implikationer diskuterades.

Talperception avser förmågan att uppfatta och känna igen talat språk. Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik och i synnerhet hos barn med språkstörning. I förevarande studie testades talperceptionsförmåga i ljudmiljöerna tyst och babbel hos tio barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år. Som kontrollgrupp tjänade tjugoen jämnåriga barn med typisk utveckling. För bedömning användes talperceptionstestet Lyssna-Säg, vilket är ett datorbaserat test, som mäter diskrimination, identifikation och produktion av konsonantkontraster i minimala ordpar. Studiens resultat visar att barn med språkstörning hade proportionerligt svårare än typiskt utvecklade barn att uppfatta tal i babbel och att förmågan att uppfatta skillnad i artikulationsställe var särskilt nedsatt hos dem. Viss försämring från tyst till babbel kunde även observeras på ordproduktionen, vilket kan indikera att babbelmiljön hade en negativ påverkan på barnens arbetsminne. Studien har bidragit med insikter kring hur barn med språkstörning uppfattar tal i olika ljudmiljöer och har även bidragit till utvecklingsarbetet med Lyssna-Säg-testet. / Speech perception refers to the ability to perceive and recognize spoken language. Impaired speech perception occurs in several groups of children visiting the audiological and speech language pathology clinic, and particularly in children with language impairment. In the present study, speech perception was tested in ten children with language impairment aged 7 – 9 years in silent and in babble. Twenty-one children with typical development of the same age served as control group. The Listen-Say test, which is a computer-assisted speech perception test that assesses discrimination, identification and production of consonant contrasts, was used as assessment tool. The study showed that children with language impairment had proportionally greater difficulty to perceive speech in babble compared to typically developing children and that place of articulation was particularly difficult to distinguish for them. A slight decrease in word production in babble may indicate that this condition had a negative impact on the children's working memory. The study has provided insight into how children with language impairment perceive speech in different auditory backgrounds, and has contributed to the development of the Listen-Say test.

<p>Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test. Därutöver undersöks om det finns ett samband mellantalperceptionssvårigheter och talproduktionssvårigheter. Detta prövas genom att resultatenpå vissa delar av talperceptionstestet jämförs med resultatet på ett talproduktionstest. Istudien ingick 16 fyraåringar och 19 femåringar. Studien visade att de flesta fyraåringarinte klarar av att genomföra testet. Femåringarna hade ett högt medelresultat vilketindikerar att femåringar med normal hörsel bör få ett högt resultat, många rätt, på HöraTalTest och att testet är lämpligt för att testa talperception. Det krävs dock ett större antalförsökspersoner för att man säkert ska kunna uttala sig om förväntade resultat på HöraTalTest i populationen. Studien visade inget samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter men det var för få försökspersoner som hade uttalsavvikelser iproduktionsuppgiften för att bekräfta eller förkasta ett samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter i populationen.</p> / <p>Speech perception tests have been developed to receive information about a person’sability to perceive and discriminate between speech sounds. HöraTal Test 1.1 is anextensive analytical computer based speech perception test made for children ages fourand up. The children do not need to be able to read to take the test. The test wasdeveloped for children with hearing disabilities and/or cochlear implants but it can also beused for children with neurological damages, specific language impairments and/or adifferent first language than Swedish. The aim of this study is to receive reference datafrom children of the age 4;0 to 5;11 years with normal hearing and normal speechdevelopment. The study also included a speech production test. The results from theproduction test were compared with the results from the perception test in order to find apossible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties. 16 four-year-olds and 19 five-year-olds participated in the study. One of theconclusions from this study was that four-year-olds are not able to take the test. The five-year-olds had high mean scores on all the subtests which indicate that a five year old childwith normal hearing should receive high scores on HöraTal Test. This also indicates thatHöraTal Test is suitable for testing speech perception. To be able to generalize to thepopulation more test subjects are needed. No connection between speech perceptiondifficulties and speech production difficulties was found. Only a few of the test subjectshad speech production difficulties in the speech production test and therefore conclusionsabout a possible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties in the population can not be made.</p>

Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test. Därutöver undersöks om det finns ett samband mellantalperceptionssvårigheter och talproduktionssvårigheter. Detta prövas genom att resultatenpå vissa delar av talperceptionstestet jämförs med resultatet på ett talproduktionstest. Istudien ingick 16 fyraåringar och 19 femåringar. Studien visade att de flesta fyraåringarinte klarar av att genomföra testet. Femåringarna hade ett högt medelresultat vilketindikerar att femåringar med normal hörsel bör få ett högt resultat, många rätt, på HöraTalTest och att testet är lämpligt för att testa talperception. Det krävs dock ett större antalförsökspersoner för att man säkert ska kunna uttala sig om förväntade resultat på HöraTalTest i populationen. Studien visade inget samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter men det var för få försökspersoner som hade uttalsavvikelser iproduktionsuppgiften för att bekräfta eller förkasta ett samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter i populationen. / Speech perception tests have been developed to receive information about a person’sability to perceive and discriminate between speech sounds. HöraTal Test 1.1 is anextensive analytical computer based speech perception test made for children ages fourand up. The children do not need to be able to read to take the test. The test wasdeveloped for children with hearing disabilities and/or cochlear implants but it can also beused for children with neurological damages, specific language impairments and/or adifferent first language than Swedish. The aim of this study is to receive reference datafrom children of the age 4;0 to 5;11 years with normal hearing and normal speechdevelopment. The study also included a speech production test. The results from theproduction test were compared with the results from the perception test in order to find apossible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties. 16 four-year-olds and 19 five-year-olds participated in the study. One of theconclusions from this study was that four-year-olds are not able to take the test. The five-year-olds had high mean scores on all the subtests which indicate that a five year old childwith normal hearing should receive high scores on HöraTal Test. This also indicates thatHöraTal Test is suitable for testing speech perception. To be able to generalize to thepopulation more test subjects are needed. No connection between speech perceptiondifficulties and speech production difficulties was found. Only a few of the test subjectshad speech production difficulties in the speech production test and therefore conclusionsabout a possible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties in the population can not be made.