<p>Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test. Därutöver undersöks om det finns ett samband mellantalperceptionssvårigheter och talproduktionssvårigheter. Detta prövas genom att resultatenpå vissa delar av talperceptionstestet jämförs med resultatet på ett talproduktionstest. Istudien ingick 16 fyraåringar och 19 femåringar. Studien visade att de flesta fyraåringarinte klarar av att genomföra testet. Femåringarna hade ett högt medelresultat vilketindikerar att femåringar med normal hörsel bör få ett högt resultat, många rätt, på HöraTalTest och att testet är lämpligt för att testa talperception. Det krävs dock ett större antalförsökspersoner för att man säkert ska kunna uttala sig om förväntade resultat på HöraTalTest i populationen. Studien visade inget samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter men det var för få försökspersoner som hade uttalsavvikelser iproduktionsuppgiften för att bekräfta eller förkasta ett samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter i populationen.</p> / <p>Speech perception tests have been developed to receive information about a person’sability to perceive and discriminate between speech sounds. HöraTal Test 1.1 is anextensive analytical computer based speech perception test made for children ages fourand up. The children do not need to be able to read to take the test. The test wasdeveloped for children with hearing disabilities and/or cochlear implants but it can also beused for children with neurological damages, specific language impairments and/or adifferent first language than Swedish. The aim of this study is to receive reference datafrom children of the age 4;0 to 5;11 years with normal hearing and normal speechdevelopment. The study also included a speech production test. The results from theproduction test were compared with the results from the perception test in order to find apossible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties. 16 four-year-olds and 19 five-year-olds participated in the study. One of theconclusions from this study was that four-year-olds are not able to take the test. The five-year-olds had high mean scores on all the subtests which indicate that a five year old childwith normal hearing should receive high scores on HöraTal Test. This also indicates thatHöraTal Test is suitable for testing speech perception. To be able to generalize to thepopulation more test subjects are needed. No connection between speech perceptiondifficulties and speech production difficulties was found. Only a few of the test subjectshad speech production difficulties in the speech production test and therefore conclusionsabout a possible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties in the population can not be made.</p>

Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test. Därutöver undersöks om det finns ett samband mellantalperceptionssvårigheter och talproduktionssvårigheter. Detta prövas genom att resultatenpå vissa delar av talperceptionstestet jämförs med resultatet på ett talproduktionstest. Istudien ingick 16 fyraåringar och 19 femåringar. Studien visade att de flesta fyraåringarinte klarar av att genomföra testet. Femåringarna hade ett högt medelresultat vilketindikerar att femåringar med normal hörsel bör få ett högt resultat, många rätt, på HöraTalTest och att testet är lämpligt för att testa talperception. Det krävs dock ett större antalförsökspersoner för att man säkert ska kunna uttala sig om förväntade resultat på HöraTalTest i populationen. Studien visade inget samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter men det var för få försökspersoner som hade uttalsavvikelser iproduktionsuppgiften för att bekräfta eller förkasta ett samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter i populationen. / Speech perception tests have been developed to receive information about a person’sability to perceive and discriminate between speech sounds. HöraTal Test 1.1 is anextensive analytical computer based speech perception test made for children ages fourand up. The children do not need to be able to read to take the test. The test wasdeveloped for children with hearing disabilities and/or cochlear implants but it can also beused for children with neurological damages, specific language impairments and/or adifferent first language than Swedish. The aim of this study is to receive reference datafrom children of the age 4;0 to 5;11 years with normal hearing and normal speechdevelopment. The study also included a speech production test. The results from theproduction test were compared with the results from the perception test in order to find apossible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties. 16 four-year-olds and 19 five-year-olds participated in the study. One of theconclusions from this study was that four-year-olds are not able to take the test. The five-year-olds had high mean scores on all the subtests which indicate that a five year old childwith normal hearing should receive high scores on HöraTal Test. This also indicates thatHöraTal Test is suitable for testing speech perception. To be able to generalize to thepopulation more test subjects are needed. No connection between speech perceptiondifficulties and speech production difficulties was found. Only a few of the test subjectshad speech production difficulties in the speech production test and therefore conclusionsabout a possible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties in the population can not be made.

Background: The difficulties for people to understand and perceive speech in second languages in the presence of background noise is well documented in the literature. Similar difficulties have been reported in bilinguals. Consequently, the speech-in-noise tests can be used as a diagnostic tool to assess an individual's speech perception in noisy environments and plan effective hearing rehabilitation but it has less precision in the case of people whose first language is different from the tested language. On the other hand, the newly developed Situated Phoneme Test (SiP) might be a promising diagnostic method for evaluating speech perception in noise. The advantage is that the test person does not have to repeat the words as in the TiB test - something that makes it difficult for people with a different first language - and therefore the source of error of subjective assessment by the audiologist is eliminated. Aim: The aim of the present work is to evaluate the effectiveness of the SiP-test, for a group of people with Arabic as their first language, by examining the results of the SiP-test and the results of the conventional TiB test in relation to expected results for those who have Swedish as first language. A secondary aim is to evaluate people's experiences of using the TiB -test and the SiP-test. Materials and methods: Speech perception in noise was investigated in 32 normal-hearing individuals using the TiB test and the SiP-test. Common to all participants was that they had Arabic as their first language, moved to Sweden after the age of 8 and had good knowledge of the Swedish language according to the results of the language test they completed. The results of the TiB -test and the SIP-test were analyzed and compared with the expected values for people whose first language is Swedish. In addition, two diagnostic methods were evaluated by the participants using a questionnaire, specially designed for this purpose. Results: Overall, the SiP-test results for this group of people with Arabic as first language were similar or better (M = 83.1, SD = 4.31) than expected (M = 75, SD = 0) for those whose first language is Swedish, while the mean value for the TiB -test results was worse (M = 72.9, SD = 2.06) than expected (M = 84, SD = 0) for native Swedishspeakers. The TiB test results showed that no participant managed to reach the expected values based on people whose first language is Swedish. The individuals reported, with the use of a questionnaire, that the SiP-test was easier to perform (n = 18). Participants mentioned " the repeating of the words" as the more difficult for the TiB-test (n = 32) and "the use of the touch screen" as the easier for the SiP-test (n = 30). Conclusions: The results of the present study showed that SIP-test can be an accurate and reliable diagnostic method for the evaluation of speech perception in noise in non-native speakers, compared to the conventional TiB-test. SIP-test proved to be an easy, safe, realistic and objective diagnostic tool, based on the results and the reports of the participants who completed the test. Further research in individuals with various degrees and types of hearing loss, as well as similar studies in populations having other languages than the Arabic as its first language are needed in order to fully investigate the use and clinical applications of the SIP-test as a valuable part of an integral hearing investigation on the everyday clinical practice. / Bakgrund: Svårigheterna för personer att förstå och uppfatta tal på andraspråket i närvaro av bakgrundsbrus är väldokumenterade i litteraturen. Liknande svårigheter har rapporterats även hos tvåspråkiga. Följaktligen kan tal-i-brus-tester (TiB) användas som ett diagnostiskt verktyg för att bedöma en individs taluppfattning i bullriga miljöer och planera en effektiv hörselrehabilitering men det har mindre precision när det gäller personer som har ett annat förstaspråk än det testade språket. Det nyutvecklade Situated Phoneme Test (SiP) kan eventuellt vara en lovande diagnostisk metod för att utvärdera taluppfattning i buller. Fördelen med SiP-testet är att testpersonen inte behöver upprepa orden som i TiB-testet - något som gör det svårt för personer med ett annat förstaspråk - och därav elimineras felkällan av subjektiv bedömning från audionomen. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera effektiviteten av SiP-testet, för en grupp av personer med arabiska som förstaspråk, genom att undersöka resultaten av SiP-testet och resultaten av det konventionella TiB-testet i relation till förväntade resultat för dem som har svenska som förstaspråk. Ett sekundärt syfte är att utvärdera personernas erfarenheter av att använda TiB-testet och SiP-testet. Metod och material: Taluppfattningen i brus undersöktes hos 32 normalhörande individer med hjälp av TiB-testet och SiP-testet. Gemensamt för samtliga deltagare var att de hade arabiska som förstaspråk, hade flyttat till Sverige efter 8 års ålder och hade goda kunskaper i det svenska språket enligt resultatet av det språktest de genomförde. Resultaten av TiB- och SiP-testerna analyserades och jämfördes med de förväntade värdena för personer som har svenska som förstaspråk. Dessutom utvärderades två diagnostiska metoderna av deltagarna med hjälp av ett frågeformulär, speciellt utformat för detta ändamål. Resultat: Sammantaget var SiP-testresultaten för denna grupp av personer med arabiska som förstaspråk liknande eller bättre (M = 83.1, SD = 4.31) än förväntat (M = 75, SD = 0) för de som har svenska som förstaspråk, medan medelvärdet för TiB-testresultaten var sämre (M = 72.9, SD = 2.06) än förväntat (M = 84, SD = 0) för de som har svenska som förstaspråk. TiB-testet resultatet visade att ingen deltagare lyckades nå de förväntade värdena baserade på personer som har svenska somförstaspråk. Flest av deltagarna rapporterade, genom frågeformuläret, att SiP-testet var lättare att utföra (n = 18). Deltagarna nämnde ”att upprepa orden" som det svårare för TiB-testet (n = 32) och "att använda pekskärmen" som det lättare för SiP-testet (n = 30). Slutsatser: Resultaten av den föreliggande studien visade att SiP-test kan vara en korrekt och tillförlitlig diagnostisk metod för att utvärdera taluppfattningen för personer med svenska som andraspråk. SiP-test visade sig vara ett enkelt, säkert, realistiskt och objektivt diagnostiskt verktyg, baserat på resultaten och rapporterna från deltagarna som genomförde testet. Ytterligare forskning på individer med olika grader och typer av hörselnedsättning, såväl som liknande studier i populationer som har andra språk än arabiska som sitt förstaspråk behövs för att fullständigt undersöka användningen och kliniska tillämpningar av SIP-testet som en värdefull del av en integrerad hörselundersökning om den kliniska vardagen.