The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years. My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home. What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected. I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their day´s outdoors called “Ur och Skur” In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way.

Children`s meaning making practices may be difficult to understand, but we need to take account of these in order to understand their learning process. Examples of children's beliefs about written language and children`s practices of their name writings were investigated in this study. This was done with special regard to printed media (newspapers and letters) and children`s practices on letter writing, with a focus on children`s name writing. Emphasis was placed on children`s perspectives. The empirical material has been collected through qualitative interviews with two different groups of children at two preschools. Furthermore, observations have been made with special regards to children`s use of name pictures and digital or handwriting tolls in their name writing. Piaget`s stage theory of cognitive growth and also his structuralism contribute to the present study`s theoretical frame. In Piaget`s terms, knowledge is developed by restoring imbalances and adaptive responses to the environment. Children`s thinking and abstract explanations about written language are explained in Piaget`s terms of visual perspective-taking, egocentric holdings on visual perceptions and unrealistic or plausible explanations of reality. All Piaget`s assumptions appear to be reflected in young children`s beliefs, but my study shows that children seem to be not so dependent on visual experience as Piaget believed them to be and that children are able to explain the function of written language and printed media in an abstract way. Two preschool groups` name writing was compared and the study`s findings suggest that there are significant differences in children`s name writing representations. Name pictures may contribute to a great extent to the children`s name writing learning processes and support their initial writing of their own names. Children can also write their names by copying.  The current study`s findings suggest that children`s awareness of the written language seem to develop best in the action of writing that is dealing with letter writing, digital tools and name pictures.

No description available.

Barn kan lida av svårigheter, så som koncentrationssvårigheter. Som pedagog kan man känna sig otillräcklig i mötet med barn som lider av dessa svårigheter. Men om man tillsammans i arbetslaget hjälper varandra kan man klara det. Men vad är det egentligen för slags information som når pedagogerna i arbete med barn med svårigheter? Tidningen Förskolan är en tidning som är ämnad för förskollärare och annan personal att läsa. Jag kommer att analysera den tidningen för att få reda på vilka diskurser som råder i linje utifrån tre perspektiv från det specialpedagogiska forskningsfältet. De tre perspektiven är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Jag kommer att förklara de tre olika perspektiven och kommer sedan att utifrån dessa tre perspektiv analysera tidskriften Förskolan för att lyfta de diskurser som råder kring barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet visade att det kategoriska perspektivet, samt dilemmaperspektivet fick störst dominans. Detta innebär att barn ses med koncentrationssvårigheter som något individbundet eller så påverkas de av förskolegruppens sammansättning, metoden, pedagogens kompetens och/eller ur personliga aspekter.

<p>Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.</p>

No description available.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar. Resultatet blev trots det varierande beroende på barnens intresse och tidigare erfarenhet av handdockan. Barnen ritade och klippte figurer men slutresultaten blev inte lika. Vårt mål var att alla barn skulle tillverka en pinndocka i slutet av projektet. Det visade sig att de barn som inte hade erfarenheter av handdockor tillverkade andra saker, till exempel skyltar av rektanglar. Vår uppfattning är att barnen har fått ökad kunskap om formen rektangel och att handdockan väcker barns intresse för att deltaga i olika aktiviteter. Enligt vår uppfattning borde den finnas mer representerad på våra förskolor för att stimulera barns lärandeprocesser.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra. För att undersöka rollen som hjälpfröken ur pedagogers perspektiv har jag intervjuat personal på tre förskolor. Förskolorna ligger i samma lilla kommun, men i olika bostadsområden. Resultatet jag fann är att det finns två sorters hjälpfröknar. Rollen kan ha en positiv eller en negativ form. Den positiva rollen är när barn själva väljer att vara till hjälp medan den negativa handlar om att bli tilldelad rollen mot sin vilja av någon vuxen. Den positiva rollen som hjälpfröken strävar pedagogerna i arbetet mot medan den negativa är en roll de arbetar emot.