Diss. Göteborg: Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.</p><p>Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn. Samtliga mammor ansåg att ungdomarna borde ha frihet under ansvar. De trodde också på tolerans och öppen dialog i relation till sina barn.</p><p>De iranska mödrarna kände utanförskap och de kände sig ensamma i sitt föräldraskap. Dessa upplevelser förekom inte hos dem båda två svenska mammorna. Utanförskapet kan diskuteras i förhållande till bland annat stämplingsteori och diskrimineringsmekanismer. Det finns inga större skillnader mellan invandrare och svenska mödrars syn på sitt föräldraskap gentemot sina ungdomar.</p> / <p>The purpose of my study was to examine in what way some Iranian and Swedish mothers of the teenagers describe bringing up a youth. I wanted to see if there were any differences or similarities regarding the views of the mothers an raising a child depending on their nationality .The study is based on a qualitative analysis. I have applied the qualitative form of interviews from an inductive reasoning.</p><p>The results are based on four interviews compromising two Swedish and two Iranian mothers. The categories presented in this study are:</p><p>Relation with the school, media, child rising, setting boundaries, identity, isolation and loneliness.</p><p>The result indicate that a majority of the mothers experienced the demands that the school placed on their children to be low. The mothers also experienced that mass media had some negative affects on their children who could cause problems in the relationship between the parents and their children. All of the mothers agreed that the youths should have freedom but also take responsibility. They also advocated tolerance and an open dialog with their children.</p><p>The Iranian mothers felt isolated and lonely in their parenting. These feelings were not experienced by the Swedish mothers. Isolation can be discussed in relation to branding theory and discrimination mechanisms. There are no significant differences between the Iranian and Swedish mothers, views on parenting.</p>

Det är inte lätt att vara förälder i dagens samhälle eftersom föräldraskapet kräver mycket ansvar. Uppsatsens frågeställning syftar till föräldraskap och barnuppfostran i det senmoderna samhället. Studien är gjord med den hermeneutiska metoden där grunderna bygger på att försöka förstå det tänkta fenomenet. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk är byggt på Giddens teorier om senmodernitet, risk, intimitet, släktskap och föräldraskap samt olika typer av föräldraskap och globalisering. Resultatet består av olika viktiga teman. I den preliminära tolkningen var de olika teman barnföräldrarelationen, barnuppfostran och föräldraskap som vidare utvecklades till ansvar och barndom i den fördjupade tolkningen. Dessa teman utvecklades genom teorierna och kopplingarna till studiens syfte och frågeställning för att uppnå resultatet. I resultatet framkommer de olika upplevelserna av föräldraskap i det senmoderna samhället. Respondenterna knöt an senmodernitet och den snabba utvecklingen med teknologi. Det visade sig att utvecklingen ansågs vara mer riskfylld med fler nackdelar än fördelar som respondenterna associerade med den teknologiska utvecklingen. Resultatet visade även att relationen mellan barn och föräldrar idag upplevs vara starkare tack vare bra kommunikation. Därför använder sig föräldrarna av de enklaste metoderna vilka är kommunikation och gränssättning.

No description available.

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet. Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn. Samtliga mammor ansåg att ungdomarna borde ha frihet under ansvar. De trodde också på tolerans och öppen dialog i relation till sina barn. De iranska mödrarna kände utanförskap och de kände sig ensamma i sitt föräldraskap. Dessa upplevelser förekom inte hos dem båda två svenska mammorna. Utanförskapet kan diskuteras i förhållande till bland annat stämplingsteori och diskrimineringsmekanismer. Det finns inga större skillnader mellan invandrare och svenska mödrars syn på sitt föräldraskap gentemot sina ungdomar. / The purpose of my study was to examine in what way some Iranian and Swedish mothers of the teenagers describe bringing up a youth. I wanted to see if there were any differences or similarities regarding the views of the mothers an raising a child depending on their nationality .The study is based on a qualitative analysis. I have applied the qualitative form of interviews from an inductive reasoning. The results are based on four interviews compromising two Swedish and two Iranian mothers. The categories presented in this study are: Relation with the school, media, child rising, setting boundaries, identity, isolation and loneliness. The result indicate that a majority of the mothers experienced the demands that the school placed on their children to be low. The mothers also experienced that mass media had some negative affects on their children who could cause problems in the relationship between the parents and their children. All of the mothers agreed that the youths should have freedom but also take responsibility. They also advocated tolerance and an open dialog with their children. The Iranian mothers felt isolated and lonely in their parenting. These feelings were not experienced by the Swedish mothers. Isolation can be discussed in relation to branding theory and discrimination mechanisms. There are no significant differences between the Iranian and Swedish mothers, views on parenting.

No description available.

ABSTRACT   New in a foreign country – the importance of civic orientation Jessica Gerhardt &amp; Hiba Sultan   We have examined the information on parenting in Sweden that is given to new immigrants through civic orientation. The aim of the study was to investigate how new arrivals are being informed of Swedish laws and regulations relating to child rearing and corporal punishment. The study also aims to examine how a lack of information about raising children in civic orientation can affect newly arrived families. Our empirical work has been created by a focus group interview with the child and family unit on social services and a call interview with an SFI-teachers who teach newly arrived immigrants in civic orientation. The results were analyzed by a social psychological perspective that explains society's impact on the individual. The results show that all respondents agree that there are flaws in the civic orientation of newly arrived immigrants, both in terms of education and content. A lack of civic orientation can lead to children of new arrivals become physically and mentally abused according to Swedish law. Newly arrived families should be given guidance on which methods are appropriate for raising children in Sweden.   Keywords: civic orientation, child rearing, parenting, child abuse, aga-law

Barnuppfostran hos familjer bosatta i Rosengård / Rising up children in the district of Rosengård

The aim of this study was to examine socialworkers reflections around their own cultural belonging in relation to childcare investigations involving families with a different cultural background. The study was based on semi-structured interviews with five socialworkers and was conducted in order to explore their reasoning surrounding their work as investigators within social services, from the perspective of both the workers and their clients cultural identity. My sources were of different age and different level of experience. The data from the interviews has been interpreted with the help of previous research and theories about cultural belonging and the meeting of cultures aswell as ideas relevant to the study. My sources expressed awareness of their own cultural belonging and the influence this has in their work. Most of them expressed feeling frustration over the limitations and difficulties in communicating with families with a different cultural background. My informants thoughts and reflections on the subject indicate that socialwork concerning children and families with a different cultural background need an added emphasis on cultural sensitivity.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.